• Konfen Vindsurfing

  Vindinfo

  Publicerad av anonym-anvandare på 2 mars, 2000 vid 09:55

  Vindar
  — Välj Ämne — Åska Nederbörd Temperatur Lufttryck Luft Sikt Prognoser Ljusfenomen Instrument

  Fråga: Varför blåser det?

  Svar: Därför att det finns skillnader i lufttrycket på olika ställen.Luften rör sig då från områden med högt lufttryck in mot områden med lägre lufttryck och luftens rörelse är det samma som vind.

  Fråga: Blåser det mer på dagen än på natten?
  Svar: Ja det gör det vid tillfällen med vackert väder, och det är solen som är orsak till detta. När solen värmer upp markytan, värmer denna i sin tur upp de lägsta luftlagren. Eftersom varm luft är lättare än kall luft, leder detta till att luften blir mer lättrörlig, vilket visar sig i att marknära luft börjar stiga uppåt och i att vindhastigheten och byigheten ökar. Under natten avkyls markytan genom värmestrålning ut mot världsrymden, och därmed avkyls också de lägre luftlagren, med ökande stabilitet och lägre vindhastighet som följd.

  Fråga: Hur många meter per sekund blåser det när det är kuling och var går gränsen för storm?
  Svar: När det är kuling så är vindstyrkan mellan 13.9 m/s och 24.4 m/s. Gränsen för storm är 24.5 m/s och vid 32.7 m/s då är det orkan.

  Fråga: Vad heter de olika vindstyrkorna på land och till sjöss?
  Land
  Benämning Beaufort Knop m/s km/h Sjöss
  Benämning
  lugnt 0 < 1 0 - 0,2 < 1 stiltje
  svag vind 1 1 – 3 0,3 – 1,5 1 – 5 bris
  svag vind 2 4 – 6 1,6 – 3,3 6 – 11 bris
  måttlig vind 3 7 – 10 3,4 – 5,4 12 – 19 bris
  måttlig vind 4 11 – 15 5,5 – 7,9 20 – 28 bris
  frisk vind 5 16 – 21 8,0 – 10,7 29 – 38 bris
  frisk vind 6 22 – 27 10,8 – 13,8 39 – 49 bris
  hård vind 7 28 – 33 13,9 – 17,1 50 – 61 kuling
  hård vind 8 34 – 40 17,2 – 20,7 62 – 74 kuling
  hård vind 9 41 – 47 20,8 – 24,4 75 – 88 kuling
  storm 10 48 – 55 24,5 – 28,4 89 – 102 storm
  storm 11 56 – 63 28,5 – 32,6 103 – 117 storm
  orkan 12 63 < 32,6 < 117 < orkan Fråga: Hur namnger man cykloner? Svar: Man går efter en förutbestämd lista med olika förnamn, ett namn för varje bokstav och när alfabetet (listan) är slut börjar man från början med bokstaven a, men nu med ett andra förnamn och fortsätter så. Man har olika “namnlistor” för olika områden i världen. Fråga: Hur mycket blåser det i en tropisk cyklon? Svar: För att en tropisk cyklon skall kallas en tropisk storm måste medelvindshastigheten vara minst 25 m/s och för att den skall kallas tropisk orkan 33 m/s. Tropisk cyklon benämns denna typ av oväder oavsett vindhastighet. Fråga: Vad är “Föhnvindar”?
  Svar: Föhnvindar uppstår när luft strömmar över ett berg och avkyls så att det sker kondensation och nederbördsbildning. När luften sjunker på andra sidan berget, innehåller den mindre fuktighet än tidigare, eftersom endel regnat ut. Mer energi har därför tillförts luften vid kondensation på lovartsidan än vad som går åt till avdunstning av molnen på läsidan, och detta resulterar i högre temperaturer och torrare luft på läsidan.

  Fråga: Vad är en tromb/virvelstorm för något?
  Svar: Tromb är en intensiv virvel där vindhastigheten kan komma upp emot 100 m/s. Diametern på luftvirveln ligger normalt mellan 10 och 1000m. Trots sin begränsade utsträckning kan den ställa till omfattande skador. Tromben förekommer i samband med åskväder. Den syns då ofta i form av en “slang” eller “snabel” som hänger ner från åskmolnet. Kraftiga tromber brukar förekomma i mellanvästern i USA, där de kallas Tornados. I en tornado råder ett kraftigt undertryck. Då den passerar ett hus hinner inte trycket inomhus anpassa sig till det yttre trycket, varför huset sprängs av tryckskillnaden. Mindre virvlar, små tromber, kan man se i form av löv- eller sandvirvlar över solupphettad mark.

  Fråga: Varför blåser passadvindarna snett in mot ekvatorn?
  Svar: Den inströmnig som ständigt sker mot ekvatorn ger en konstant vind. På norra halvklotet avlänkas den mot höger och på södra halvklotet till vänster p.g.a. corioliskraften. Resultatet blir en nordostpassad och en sydostpassad.

  Fråga: Vilken är den högsta vindhastighet som uppmäts i Sverige?
  Svar: Den högsta medelvind som uppmäts i Sverige är 40 m/s, Ölands södra grund 17 oktober 1967.
  Högsta byvinden är 81 m/s Tarfala 20 december 1992.

  Fråga: Vilken är den högsta vindhastighet som uppmäts i världen?
  Svar: Den högsta medelvind som har uppmäts i världen är 103 m/s, Mount Washington 12 april 1934.
  Högsta byvinden är 116 m/s, uppmät vid samma plats och dag.

  Fråga: Vad är jetströmmar för något?
  Svar: Jetströmmar kallas de stråk av starka vindar som ligger på runt 8-10 km höjd. Här i norra Europa är de alltid förknippade med intensiva lågtryck som bildas i gränserna mellan varma och kalla luftmassor. Vinden kan nå 100-200 m/s i jetströmmarna och att vindriktningarna i våra jetströmmar alltid är västlig eller nära västlig.

  Fråga: Varför blåser inte passadvindarna från nordväst på norra hemisfären eller sydväst på den södra? Borde inte corioliskraften påverka dessa vindar på samma sätt som den påverkar sydvästvindsbältet?
  Svar: Corioliskraften avlänkar alla rörelser åt höger på norra halvklotet och åt vänster på södra halvklotet. När luft rusar in mot ett lågtryck vrider den moturs av åt höger på norra halvklotet , och rörelsen blir alltså moturs.
  Luft som rör sig ut från ett högtryck avlänkas också åt höger, och den rörelsen blir alltså medurs.
  På våra breddgrader befinner vi oss som regel norr om de stora högtrycksområdena, men söder om de intensivaste vandrande lågtrycken , och vi får därför vindar omkring sydväst eller väst.
  Vid ekvatorn finns ett bälte med lågt lufttryck, och även mot detta strömmar luft in från områdena norr och söder om ekvatorn. Luften från norr avlänkas åt höger , och den ursprungliga nordliga riktningen blir därför ungefär nordostlig, medan luften från söder avlänkas åt vänster och alltså får riktningen sydost.

  Fråga: Vad vet man idag om orkaner. Vet man hur temperaturer och luftströmmar rör sig i orkan? Hur stor diameter och hur hög är dessa orkaner? Skulle vara tacksam för mer info!
  Svar: Orkan är en allmän beteckning för medelvindhastigheter över 32 m/s, en hastighet som kan uppnås i flera olika typer av luftvirvlar. En sådan typ är de lågtryck som är så vanliga bl a på Nordatlanten och i Europa. De uppstår alltid i gränszonen mellan kalla luftmassor i norr och varma i söder och kan ha en diameter på flera tusen kilometer. En annan typ är de s k tropiska cyklonerna. De går under flera lokala benämningar som hurricane i USA och taifun i Sydostasien. De får sin energi från en varm havsyta och förekommer bara över hav vars ytvattentemperatur är högre än 27 grader; de kan dock inte förekomma närmast ekvatorn. Deras diameter uppgår till några hundra kilometer. Båda typerna av virvlar når upp till 10-15 km höjd, med de högre värdena i tropiska cykloner. Närmare uppgifter om dessa och andra luftvirvlar, som med ett gemensamt namn kallas cykloner, kan du läsa i exempelvis Gösta H Liljequist: Meteorologi och Svante Bodin: Väder och vind.

  Fråga: Var hittar jag information om tornados?
  Svar: http://www.tornadoproject.com/
  http://www.nssl.noaa.gov/~spc/

  Fråga: Var hittar jag information om orkaner?
  Svar: http://www.met.fsu.edu/explores/tropical.html
  http://typhoon.atmos.colostate.edu/forecasts/index.html
  http://www.aoml.noaa.gov/hrd/
  http://www.nhc.noaa.gov/
  http://www.hurricanecenter.com/
  http://www.usatoday.com/weather/whur0.htm
  http://www.nassauredcross.org/sumstorm/hurrica1.htm

  Fråga: Var hittar jag information om El Niño?
  Svar: Här kan du läsa om fenomenet El Niño och mer information finns på följande adress: http://headlines.yahoo.com/Full_Coverage/Tech/El_Nino/

  Fråga: Vad är en mesocyklon?
  Svar: Mesocyklon är en benämning på cykloner eller lågtryck som är små eller tämligen små. Mesocykloner finns i intervallen 10-300 km i diameter. Är de större är det vanliga (synoptiska) cykloner, är de mindre är det misocykloner (t ex. tromber=tornados).

  Fråga: Varför börjar det att blåsa från havet in mot land framåt kvällen efter en varm, solig sommardag?
  Svar: Det är sjöbris som bildas soliga sommardagar när land värms upp mer än hav. Uppvärmd luft är lättare än kall luft och stiger. Då sugs den svalare luften över havet in över land.

  Fråga: Vad är jetströmmar?
  Svar: Jetströmmar kallas de stråk av starka vindar som ligger på runt 8-10 km höjd. Här i norra Europa är de alltid förknippade med intensiva lågtryck som bildas i gränserna mellan varma och kalla luftmassor. Vinden kan nå 100-200 m/s i jetströmmarna och vindriktningen i våra jetströmmar är alltid västlig eller nära västlig.

  Fråga: Hur uppstår en cyklon (lågtryck)?
  Svar: Cyklon är lika med ett lågtryck. Jorden har en atmosfär (luften) som bland annat består av vattenånga. Jorden roterar kring sin egen axel, det ger oss dag och natt, och kretsar runt solen. Jordaxeln är dessutom inte vinkelrät mot jordens banplan runt solen, det ger oss årstider. Över dygnet och året varierar solstrålningen mellan olika delar av jorden, som därför värms olika mycket. Jordytan består dessutom av både land och hav, vilket också påverkar uppvärmningen.
  Med de förutsättningar som nämnts ovan uppstår skillnader i lufttrycket. Inom vissa områden finns det mindre luft än i omgivningen (lågtryck). På grund av lufttrycksskillnader kommer luften att röra sig från områden med högt lufttryck mot områden där området är lägre.

  Fråga: Vad är Mistral och Bora?
  Svar: De är båda kyliga fallvindar, som uppkommer genom att luften över en glaciär eller högplatå avkyls mycket kraftigt. Dessa kalla luftmassor störtar plötsligt nerför bergssidan. Eftersom kall luft är tyngre än varm kommer en isande kall, byig vind att ersätta den varma luften nere i dalarna. Detta pågår i regel högst något dygn, men kan ställa till stor förödelse på känsliga odlingar. Boran kommer från bergen i nordost ner mot Adriatiska havet och Mistralen kommer från Alperna ner genom Rhônedalen mot Medelhavet.

  Fråga: Vad är Scirocco?
  Svar: Scirocco är en varm, torr vind från Nordafrika in över främst Sardinien, Sicilien och södra Italien.

  Fråga: Vad är en tropisk cyklon?
  Svar: Förutsättningen för att det ska bildas en tropisk cyklon är att vattentemperaturen är minst + 27o C. Energin till cyklonen kommer huvudsakligen från kondensation av vattenånga. Den dör oftast ut då tillförseln av fuktighet upphör (när cyklonen kommer in över land). Tropiska cykloner uppträder på hösten och drabbar bl. a sydöstra delen av Nordamerika, Sydostasien och Japan. Den tropiska cyklonen har olika lokala namn, t ex hurricane i Amerika och taifun i Japan.

  Fråga: Vad är termik?
  Svar: Med termik menas stigande vind, Det är lokala varmluftsblåsor (lättare än sin omgivning), som stiger uppåt och nyttjas av fåglar, segelflygplan och drakflygare.

  Fråga: Vad är tropiska stormar och när bildas de?
  Svar: Tropiska stormar som når en vindstyrka på 12 Beaufort ( 32 m/s) eller mer kallas för orkaner.
  De bildas över hav i de tropiska områdena, huvudsakligen under vissa säsonger som vanligen är ca 3 månader långa. Dock kan de bildas även 1-2.5 månader före varje huvudsäsong.
  Det är långt ifrån alla tropiska stormar och orkaner som når in över land

  TROPISKA STORMAR ( > 17 m/s) i medel under en säsongOMRÅDE HUVUDSÄSONG antal varav stormar orkaner
  Nordatlanten, Västindien (hurricane)augusti – oktober 10 5
  Nordöstra Stilla Havet (hurricane) juli – september 15 7
  Nordvästra Stilla Havet (typhoon) juli – september 20-30 15-20
  Norra Indiska Oceanen:
  Bengaliska Bukten (cyclone) maj – juni,okt – nov 2-5 1-2
  Arabiska Sjön (cyclone) maj, november 1-2 1
  Södra Indiska Oceanen:
  väst om 80 grader ost (cyclone)januari – mitten av mars 5-7 2
  Australien: V, NV, N-kusten, Queenslandkusten (hurricane) januari – mitten av mars 2-3 1
  Fiji, Samoa, Nya Zeeland nordön (hurricane)januari – mars 7 2

  Läs mer
  En mycket informativ sida
  http://kauai.nrlmry.navy.mil:80/sat-bin/tc_home

  Allmän information i kartform

  http://www.hawaii.edu/News/storm.tracks.html

  Generellt om orkaner:
  http://hurricanes.noaa.gov/prepare

  Fråga: Hur räknar man om mph (miles per hour) till m/s? Är det bara Sverige och nordiska länder som använder m/s?
  Svar: 1 mph är 1609/3600 = 0.447 m/s och 1 m/s är därför 2.24 mph. m/s används i nästan hela världen, men inte England och USA.

  anonym-anvandare svarade 24 år, 11 månader sedan 1 Medlem · 0 Svar
• 0 Svar

Logga in för att svara