-
vindsurfare=daliga?
en provocerande rubrik ger garanterat manga svar
om man jamfor vindsurfare, vagsurfare och kajtare sa ar de oftast roligare att se kajtare och vagsurfare.
vindsurfare verkar mest kora fram och tillbaka och sen trilla nar de ska gippa.
jag gick sjalv en kurs forra aret och larde mig gippa och kora pa boda hollen i varberg bland hyfsade vagor.
sa j-a svart ar det ju inte?
men anda, sallan man sr nagon kora hort.
och varfor ser man sallan nogo rippa vagorna, det maste val anda vara det roligaste.
var i varlden, forutom hawaii, ska man oka for att se duktiga vindurfare som kor bottomturns och loopar fron lippen?
-
10 Svar
-
Jag tycker det är roligare att gå på strippklubb och titta på strippor än att det är att titta på vindsurfare, kitare och vågsurfare.
Men jag tycker själv att det är fan mkt roligare att windsurfa än att strippa. Så frågan är om strippor är mer proffesionela på det dom gör än vågsurfare, kitesurfare, vindsurfare? -
Det är ju tur att alla är olika i världen, tänk om alla hade varit lika tråkiga som du…
Förstår inte hur man orkar lägga ner ens lite tid på att sätta på sin dator, gå in på internett, skriva in http://www.steffo.nu osv…för att skriva den typ av frågor???
Har folk inget liv,man börjar ju undra när snubbar som du(anonym) visar sig???Varför spelar du inte golf ele något, kanske chack hade varit något för dig så du tränar upp hjärn muskeln till någon vettig del på din kropp.
-
Smaken är olika.
Själv tycker jag det är astrist att kolla Kajtare eftersom det känns som man håller inne slow-motion-knappen hela tiden.
Vågsurfing är rätt OK om det är en duktig surfare, men hur kul är det att kolla på en vågsurfare i Sverige?
Jag tycker att du jämför äpplen med päron. Eller rättare sagt freerideseglare i Sverige med vågseglare på Hawaii. Inte direkt rättvist mot alla tappra freerideseglare i vårt bistert kalla vatten…Aloha!
/Staffan
-
tror vindsurfing är bland de svåraste/slitsammaste sporten att lära sig. Tvivlar på att nån lär sig segla med fullt tryck, sele, stroppar o gippar, när det blåser riktigt, efter en kurs.
-
Vad betyder vindsruff?
Man får väl knappast samma känsla i kroppen av att se på när andra vindsurfar, eller?
Faan det här é ju det roligaste man kan hålla på med.
-
jag tror att dom flesta som håller på med windsurfing gör det för att det är en jävla kick, oavsett om man är duktig, rider på vågor, hoppar eller bara “kör fram och tillbaka” inte för att bli tittad på.
tack för ordet
-
Det är ju INTE så jäädra lätt att w-surfa som det kan se ut när Naish rippar vågorna.. Man kan med rätta skylla på utrustning och väder + att det är så perkeles jobbigt när det blåser hårt att man knappt orkar hålla om bommen ibland!
Jag försöker peppa för att man ska våga sig på misstag och på så sätt lära sig nått, men det tar låång tid att nå framgång i svenska förhållanden! Jag blir GRYMT imponerad när någon klarar något förutom snygga gippar och smäckra flygturer!
Men det är ju det som är sporren – att det är så svårt!
-
Hmmm, jämförelsen håller inte riktigt, men jag är i viss mån benägan att hålla med. Att vindsurfare till synes inte är så “duktiga”. Se bara på mig.
Alltså, med tanke på hur länge jag har seglat så tycker jag själv att jag är rätt kass. Visst, rutinen finns, men nog f-n borde jag kunna lite fler moves, segla snabbare och våga mer. Looparna borde stå som spön i backen när jag seglar, men det gör de liksom inte alls i verkligheten. Fasen.
Jämfört med exempelvis snowboard och skate så tycker nog även jag att vindsurfare är rätt “kassa”. Samtidigt så har jag med åren lärt mig att det beror på det som så fint heter “träningsmöjligheter”. Det är ju tyvärr väldigt sällan som i alla fall jag lyckas knåpa ihop flera dar i rad med bra förhållanden och kan slipa in nya manövrar eller liknande. Det är inte helt lätt att börja ladda på framåtloopar en surfdag och sedan få vänta tre-fyra veckor till nästa möjlighet. Då har kroppen och skallen glömt i stort sett allt kring hur anfäkta och anamma man nästan fick till det för en gångs skull.
Skatar man så är det “bara” att ge sig ut i rampen igen, är man vid berget med snöbrädan så är det “bara” att knalla upp igen och ta ett till åk i pipen. För oss vindsurfare så handlar det “bara” om att invänta nästa lågtryck, och det dröjer ibland… minst sagt… 🙂
Detta gör att det inom vindsurfing i stort sett bara är de som under längre perioder får uppleva bra förhållanden som blir riktigt duktiga. Inte utan anledning är det gynnare från Maui, Gran Canaria, Australien och andra vind å vågsäkra ställen som blir riktigt bra. Och kommer man inte från ett sådant ställe så gäller det att ta sig dit om man vill vässa sig ordenligt. För den genomsnittlige vindsurfaren som bor lite fel (nära mig), har jobb å sånt så blir det, minst sagt, knepigare.
För mig var det nästan en chock första gången (gångerna) jag seglade i Guincho (vågställe i Portugal). Med 12 surfsäsonger under bältet var det väl bara att ge sig ut, tänkte jag. Och så gav jag mig ut. Och blev tokspolad. Och blev tokspolad. Och blev tokspolad. Men jag lärde mig och blev onekligen bättre, men fick en väldig respekt för vilken tid det tar att lära sig vågsegling samtidigt som jag insåg den enorma fördelen av att kunna bo med sådana här förhållanden inpå husknuten. Då skulle nog till å me jag bli hyggligt bra. Någon gång. Hoppas jag. Väl? 🙂
Fast den stora grejen är att trots att jag är risig, att “träningsförhållandena” för vindsurfing är, ähum, utmanande, så är det nästan detta som gör sporten. För när det väl blåser och man får till det där som man så länge tränat på och eftersträvat så är det så j-a skoj att det slår allt. Fasen, bara att ligga å bränna fram å tillbaka i skaplig vind å bada i var och varannan gipp är helkul det med, även om det fotoestetiskt inte ser mycket ut för världen. Kanske släppa kameran och ge sig ut själv nästa gång? 🙂
Surfa På!
-
A och O i att fota “snabba” sporter är ju att de är optimala förhållanden.
I exempelvis pipen eller rampen så är det alltid 4,0.Jämför då detta med att fota windsurf i runt 20m/s, de som
då är ute lyckas nog med tillräckligt mycket radikala grejjor för att fylla en gedigen fotoväska.Om inte annat så får man ju till en hel del sjujävla
fräcka vurpor, eller hur!!
Kort sagt man får ju (som sagts tidigare) försöka relatera till “liknande” förhållanden.
Du kommer nog att lyckas fota häftig windsurfing i Sverige
också, men tyvärr får du som vi andra vänta på det llfället.
Må bra!!
-
Den undertecknade sk “vinsurfinfotografen” bör nog tänka igenom vad han håller på med, som tidigare sägs behövs det bra förutsättningar för bra bilder och en kreativ fotograf.
Att stå i Apelviken och plåta när folk åker fram och tillbaka i brisen kan verkligen se klent ut, men utövarna har nog roligt. Om man ska få några bra bilder får man tänka på att kanske ta sig ut i vattnet, och på land skaffa rejält teleobjektiv och vänta in en Kuling om man ska få action.
Och att utövarna får en fare chans att kunna göra något.Tror nog mer på den sk “vindsurfingfotografen”=har gjort en dålig jämnförelse.
Logga in för att svara.
