Senaste nytt › Forums › Vindsurfing › Konfen Vindsurfing › VG idag, saknad surfer
-
VG idag, saknad surfer
Publicerad av apelbapel på 15 september, 2005 vid 07:44Død person funnet i Oslofjorden
Brettseiler savnet i området
rasmus_w svarade 19 år, 5 månader sedan 7 Medlemmar · 12 Svar -
12 Svar
-
Oj vad tråkigt.
Man ger sig gärna inte ut själv alltså.
Gott om det är nån annan i viken, man inbillar sig att det känns bättre.
Men om man blir medvetslös på vattnet så drunknar man nog rätt så fort.
Jag använder hjälm sedan två år.
fick den i 30 årspresent av mina surfpolare, dom tycker nog att jag är en junksailor.
flytväst har jag aldrig använt däremot, känner mig grymt orörlig och flythjälp får man ju av våtdräkten.mina kondoleanser
//Daniel -
Aj fasen… läskigt sånt där !
Var själv nära som fan för några år sedan… fick kastfall utan att hinna ta nån luft, hamnade under seglet med selen ikopplad… i ren panik simmade jag och som tur var fick jag tag i masten, fick en nypa luft sen gick jag under igen och kopplade ur selen.
Tänk om man simmat åt fel håll… bomnocken tex.Take it easy
-
Verkar vara en kitesurfare, riktigt läbbigt.
/adde
-
han hade hamnat på ett skär?
Verkar vara lättare att göra det med kite, verkar rätt farligt … -
Svar till:
Var själv nära som fan för några år sedan… fick kastfall utan att hinna ta nån luft, hamnade under seglet med selen ikopplad… i ren panik simmade jag och som tur var fick jag tag i masten, fick en nypa luft sen gick jag under igen och kopplade ur selen.
Tänk om man simmat åt fel håll… bomnocken tex.[/ QUOTE ]
Fast det där händer mig rätt ofta. Kanske inte kastfall, men att jag hamnar under seglet ikrokad. Jag brukar bli mer irriterad än rädd av det, man simmar iväg och kommer ingenstans, men lösningen är rätt enkel, det handlar bara om prioritering: Först kroka ur, sen ta sig till ytan. Man klarar nån minut eller så utan luft.
-
Svar till:
Svar till:
Var själv nära som fan för några år sedan… fick kastfall utan att hinna ta nån luft, hamnade under seglet med selen ikopplad… i ren panik simmade jag och som tur var fick jag tag i masten, fick en nypa luft sen gick jag under igen och kopplade ur selen.
Tänk om man simmat åt fel håll… bomnocken tex.[/ QUOTE ]
Fast det där händer mig rätt ofta. Kanske inte kastfall, men att jag hamnar under seglet ikrokad. Jag brukar bli mer irriterad än rädd av det, man simmar iväg och kommer ingenstans, men lösningen är rätt enkel, det handlar bara om prioritering: Först kroka ur, sen ta sig till ytan. Man klarar nån minut eller så utan luft.
[/ QUOTE ]
Ja visst händer det ibland när de blåser som fan men jag har lärt mig kontrollera mig och precis som du sa, tänka på att kroka ur först… men den gången var det riktigt illa för mig.
Moppedöveriggad med 4.6 och hann få med noll luft ! Tidigare samma dag hade en kille blivit tvungen att bli upphämtad med hellikopter 😛 -
Svar till:
Ja visst händer det ibland när de blåser som fan men jag har lärt mig kontrollera mig och precis som du sa, tänka på att kroka ur först… men den gången var det riktigt illa för mig.
Moppedöveriggad med 4.6 och hann få med noll luft ! Tidigare samma dag hade en kille blivit tvungen att bli upphämtad med hellikopter 😛[/ QUOTE ]
Jovisst. Den farligaste situationen är i allmänhet den man inte är beredd på, eller den man aldrig trott skulle inträffa. En viktig anledning till att det är så sällan folk t.ex. blir ihjälwashade i stora vågor är att vågseglare har varit med om mycket och nästan alltid är beredda på det värsta.
-
Råkade själv ut för ett kastfall, tok överriggad(åskväder) och samtidigt som jag slungas fram så snurras jag sä att tampen slår en ögla runt kroken o jag hamnar sedan under seglet.Lite jobbigt att kroka loss när kroppsvikten spänner knuten.
-
Ok.. då kanske man borde kolla upp med quickreleasen på hängselen.. har inte tänkte så mycket på den men det
kan ju va användbart i sådana situationer -
Hmmmm, själv börjar jag få kontroll på panikkänslorna när man abrupt kastas ner/under seglet, och försöker alltid känna efter hur krok+linor sitter…
Däremot är jag mer nervös över de gånger jag landar PÅ riggen, för jag tycker mig alltsom oftast kastas upp/runt efter riggen, för att slutligen landa med ryggen på masten (ikrokad)… beroende på fart och kraft så blir ju givetvis nedslaget motsvarnade, men man börjar ju iaf tänka efter lite… trots allt kan jag tänka mig att det är ganska tungt att ta sig hem igen med några krossade ryggkotor…Nån annan som har erfarenheter inom det specifika området, alternativt vet hur vanligt det är med dylika skador…?
-
Ja det där har man ju funderat på ett par gånger också… Vart nära att få ena nyckelbenet brutet av masten som slog ner, hade vart kört om den träffat 10 cm åt höger mitt i pallet
-
Har en känsla av att många inte kan konsten att vurpa rätt. Egentligen är det ju så enkelt: Skota in och släpp inte bommen, vad som än händer. Har man sittsele (med midjesele kan det här tydligen skada ryggen) kan man till och med låta bli att kroka ur.
För tio år sen skotade jag alltid in när jag fick kastfall och krokade nästan aldrig ur, numer lyckas jag nästan alltid fega på nåt sätt som leder till farliga vurpor.
En tumregel inom vindsurfing tycks vara att man skadar sig om man är feg. Ska det vara så jäkla svårt att begripa? Varför lär jag mig inte?
Logga in för att svara.