-
Jag vindsurfade inte i orkanen.
Men jag letade efter folk som gjorde.
Jag tillbringade söndagen i sommarstugan i Röhälla på Öland, utan tillgång till bil. Har inga hårdvindsprylar för tillfället, 4.5 är inget hårdvindssegel och jag har ingen bräda som är liten nog för 4.5.
Vaknade vid niotiden och det har just börjat blåsa. Går ner till stranden, är inte speciellt imponerad av vindstyrkan men sjön är bland det brutalaste jag sett, tokstora brottsjöar överallt.
Kan man inte surfa så kan man titta på när andra surfar. Bil finns inte men en gammal femväxlad cykel så beslutet att trampa iväg till Haga känns rätt självklart (och dessutom fattat redan dagen innan).
Efter något hundratal meter för jag syn på nåt och tvärnitar. Det hänger elkabel tvärs över vägen på knähöjd, fentio meter bort ser jag en knäckt stolpe.
13.30(?) Haga. Stendött. En person i en 245:a, men han kör snart sin väg. Jag tittar på sjön, tittar då och då på vindmätaren i klubbhuset. För det mesta blåser det runt 20, då och då ökar det till 25 i nån halvminut i taget, vid ett tillfälle hör jag ett plötsligt visslande läte, mätaren visar 28 komma nånting. Väntar ett tag. Roar mig med att jämföra känslan med att springa för fullt med och mot vinden. Mot vinden är något av en pulshöjare.
Tröttnar efter en stund. Är inte folket på Haga kanske de är i Grönis. Drar vidare. Hade tyvärr glömt bort att det är betydligt längre mellan Haga och Grönhögen än mellan Färjestaden och Haga, men när jag väl känner mig påmind så ligger Mörbylånga redan en mil bakom mig och det känns inte som nån idé att vända jag är ju ändå snart där. Bättre att gnälla över nåt man gjort än nåt man inte gjort. Så fan heller att jag är snart där, bara två mil kvar stämmer bättre. När det är framme är det kolsvart så jag lär inte få veta om nån surfade eller inte.
I mörbylånga inser jag det vettiga i att bunkra frukostmat så jag köper ett paket mjukost och ett paket juice, samt en chokladkaka och en drömrulltårta för omedelbar konsumtion. Fortsätter till pizzerian och trycker i mig en Calzone special. Sersonalen tjatar på mig att låna en jacka (kör i skjorta och t-shirt) och jag ger med mig.
Dags att fortsätta. Muskelkontrollen är väl inte den bästa, krasch så åker ica-kassen in i framhjulet och det blir mos av mjukost och juice. drömrulltårtan har klarat sig, jag trycker i mig hela på en gång. Fett är bra, massor av energi. Slänger resten.
Inget lyse på cykeln och nåt är konstigt med min syn, men det går framåt. Det finns lite syd i vinden så för det mesta har jag den i ryggen nu. Det är dock fortfarande snarast vinden som styr åt mig, vilket känns lite läskigt. Givetvis har inte cykeln lyse.
Kommer hem. Stugan är strömlös. Har rejäla domningar i lill- och ringfingrar som jag tror är köldskador orsakade av tömda energidepåer, men mamma avslöjar att en nerv som heter Ulnaris har blivit illa klämd och behöver några veckor för att repa sig.
Ja har gnällt en del på mitt gym för att de inte har några långa spinningpass. Hur ska man bli uthållig av att cykla massa fjuttiga entimmespass. Man kan säga att jag fick så jag teg.
Den stora frågan är: Var var alla surfare? Varför fick jag inte se nån ball stormsurf? Satt alla ölänningar framför teven och latade sig eller körde ni i typ trollis eller nåt annat?
-
6 Svar
-
Tyvärr så var det så mycket vind att det bara rök av havet.
En gjorde ett försök körde på en stock.
Om du tittar på Haga idag efter stormen så är det fullt av allsköns bråte.
Att segla i Kalmarsund i storm är förenat med livsfara.
Bryggor, flytstockar m.m -
Synd att du inte fick se något surf, men tack för rolig läsning!
-
Kul läsning 🙂
En dag kommer du att tänka tillbaka på den händelsen och skratta som jag gör nu 😉 -
Nej tack. Det är roligare att gnälla.
-
Kul läsning, skönt att höra att du inte var ute på görveln i storm och mörker och letade efter dygnsrytmen….
-
Hade jag haft en 3.3:a så…
Logga in för att svara.
