-
Mauirapport
Yo Svedala,
Så har det äntligen varit bleke några dagar och jag samlat kraft till ett litet konfeninlägg. Denna vinter omtalas som den episka vad gäller vindsurfing. Sedan mitten på december har det i princip blåst varje dag fram till för 5 dagar eller något, då tog plötsligt vinden slut. Undra om det var för i år?Episkt tycker jag dock är en överdrift. Visst har det varit fina vågor, men inte så många bra megasvall som det brukar. Inte för att jag behöver 20 fot + men nog är det härligt med sådär 10-15 fot, och det har det inte varit mer än ett par gånger. De lite mer extrema tow-in besättningarna har inte fått mycket att bita i i år. Vågorna, dvs de riktiga svallen tog dessutom slut tvärt för ca två veckor sedan. Sedan dess har det mest varit småskvalp.
Grymt kul windsurf har det dock varit i stora mängder. Hookipa har väl haft typ masthögt i stort sett hela tiden fram till för ett par veckor sedan (nu är det mer “occational head high” vilket passar mig bra vad gäller surf men känns riktigt fjuttigt vad gäller vindsurf). Har knappt en enda bild på mig eller andra svenskar men kan rekommendera Giampaulos blogg på http://mauisurfreport.blogspot.com/ Han är dessutom en grymt soulig bro som skriver kul och har en vettig attityd till det mesta.
Vet inte riktigt vad jag kan rapportera mer än att den superstora flugan stand-up-paddle surfing och long board wavesailing är större än någonsin. Laird har ju numera paddlat in både på stort superblåsigt Hookipa samt på JAWS. Det sistnämnda är en extremt stor prestation. Vågen som alla ansett varit omöjlig att paddla in på är numer rejält inpaddlad av denna levande legend. Kommer garanterat fint foto på detta i kommande Lairdfilm. Han var inte enbart på och smakade en våg för “show” utan rippade på ordentligt rätt länge. Annars är det rätt olika typer som SUPar, i stort sett alla provar på. High performance SUP a la Bonga Perkins (ex longboardvärldsmästare) och andra radikala surfare. De gör aerials och sjuka moves som om det vore shortboards. Down wind coast runs som de flesta klarar av oftast på rätt långa och stabila brädor. Här hittar man även rätt extrema kajakliknade skapelser för race, men de flesta kör en kvällstripp när traden lungat sig på rätt normala SUPar. De flesta gör dock nog som jag, dvs surfar med någonting mellan 10 och 12 fot i mindre och enklare longboardliknande förhållanden. Det är svinkul och kommer garanterat bli en megahit all over. Tyskarna komma kitta upp sig på dyraste kolfiberpaddlarna och paddla till öltältet vid lilla insjön. Hemma i Sverige kommer varenda litet beachbreak utnyttjas oavsett om det är på G-land, lejet eller skåne. Stockholms skärgård kommer se många ståuppare som jagar vaxholmsbåtsvågor. Otroligt enkelt att börja med och det går ganska snabbt att bli bättre. SUP är inte surfing, kanot eller vindsurfing, det är allt ihop fast enklare. Var och varannan firma har brädor på gång. De flesta ganska otestade, men för gemene man och kvinna spelar det kanske inte så stor roll. Här på Maui har SOS överlägset bäst renome. Jimmy Lewis gör fina, liksom Timpone och några till. På Oahu och i Calif har alla större shapers SUPar i sitt sortiment. Vindsurfingtillverkarnas kommande modeller ser många på med viss skepsis, för hårda kanter, för lite tailkick och så vidare. Starboard kommer med minst två redan i år, den mindre är helt ok, den större är just det – stor. Det snackas om fem olika SBs till 2008. Mistrals är ett monster (bra för att paddla till och från baren på insjön). Hoppla vad jag började skriva om detta….
Kite är mindre än någonsin här. Stabil liten scen med riktigt duktiga kitare dock. Jag tycker mig för första gången se kitare som gör riktigt riktigt bra ifrån sig i riktiga vågor. Har ingen riktig koll på hur själva kiten har utvecklats men de tycks gå att depowra (sorry för svengelskan) mer eller mindre helt och de duktigare kitesurfarna har riktig skön flow. För ett par tre år sedan så man hur alla kitare hängde som jojjor i lufte och snurrade på sig själva och sina små fyrkantiga brädor åt alla tänkbara håll. Idag ser man nästan bara kitare på stropplösa surfbrädor rippa vågor som alla andra vettiga surfare och vindsurfare. Kite surfing tycks ha mognat och hoppsnurrandet blivit utkonkurrerat av kite-SURFANDE precis som hände med vindsurfing här borta för rätt länge sedan. Jag tror att på ställen som har riktiga vågor blir det nog så med de flesta typer av vattenlekar, man upptäcker surfing och vill inte göra något annat – det vore att slösa bort det mest fantastiska som naturen ger oss, dvs vågorna.
Som sagt fram till för ca två veckor sedan var det grym Mauivindsurf varje dag. Sedan var det en dryg vecka småvågor och huggormsvind och nu är det småvågor och bleke. Surf, SUP och familj dominerar mitt liv. Kul att Calle N med familj dök upp för ett par veckor sedan. Calle rippar fantastiskt hårt och blir svårare än någonsin att överglänsa hemma på Torö i sommar och höst. Min älsta dotter Tora (nu 8 år) håller på att utvecklas till en riktig surfare. Hon paddlar in på småvågor själv och tycker det är svinkul. Hon har även provat stand-up och jag har just byggt klart en paddel i rätt storlek till henne. Jag lovade att bygga en surfbräda till henne om och när hon kunde paddla in själv på en våg – gissa om vi snackar surfbrädedesign om kvällarna, både shape och airbrush! Mörkblåa rails med ljusblå mitt med ett band av gröna sköldpaddor på en ca 7’8 minimal, sådär 21-22 bred är det som gäller just nu. Men vem vet, kanske blir det en liten SUP i stället! Oavsett måste jag bygga min shapverkstad på tomten hemma i Nacka först.
Såg föresten en NP/OS-bräda på ett biltag igår, och någon såg en formulabräda på Kanaha idag. Vette 17 hur jag ska få till motivationen att segla formula när jag kommer hem. Fick dock ett mail av Jimmy-trimmy samt från Rickard Almquist, båda om formula, och plötsligt drog det till lite i den tarmen också. Men, det är bara att inse, när man väl är här och får umgås med vågor varje dag, då blir plattvattenvarianterna av vindsurfing ruskigt nedprioriterade. Rida vågor har något som slår allt annat jag gjort. När de finns runt hörnet blir annat ruskigt ointressant, så är det bara.
Prylfronten: Nej det orkar jag bara inte med. Det är mycket enklare att hålla på med sånt ski.. hemma i Sverige. Men ok: Jag har ett par fina vindsurfingbrädor, en för lite snabbare vågor med mindre volym och bredd, och en för lite segare vågor och riktigt lätt vind med mer volym och bredd. Båda har en massa konkaviteter och grejor, båda är custom och båda är shapade av kända mauishapers (Sean resp. Keith). Att jag seglar på Hotsegel tror jag inte förvånar konfenbesökare. Mitt SO 4.2 måste vara världens bästa 4.2. Mitt SO 4.7 är mitt favosegel med viss konkurrens från mitt Smack 5.0. SO och Smack har väldigt olika känsla. Gissar att normala sverigevågseglare som kör andra märken skulle känna igen sig mer på ett Smack. Det har lite mer bottendrag, och mer tydlig övergång mellan buken och tvisten, nästan som NPs slalomliknande vågsegel men självklart mycket mjukare och surfigare. SO är ju som ni kanske vet mer som en upphängd trasa, världens skönaste trasa dock. Mitt Smack 5.3 har jag inte använt på två månader så det kommer jag inte ihåg hur det känns :-). Mina hotrodmaster (370 och 400) och min aeronbom har hållit för allt, och jag kraschar extremt ofta!
Har som sagt knappt några vindsurfingbilder men bifogar en rätt kul bild på bla mig som visar hur tight det blir på Hookipa när det är riktigt smått, en bild på Anders B en Konadag, samt några på Sean Ordonez som kom tvåa i vågseglingsgrenen en riktigt cool tävling som gick av stapeln för ett par veckor sedan. Den bilden som ser ut som en bakåt är faktiskt en wave 360 som Sean klämde iväg i nästan ingen vind. En av de högsta wave 360 jag sett. Tävlingen var kite, vindsurf, surf, longboard, SUP, tandem, kanot mm i samma tävling. För att vinna måste man placera sig i minst 3 delgrenar. Ni kan läsa mer om den tävlingen på Giampaolos blogg.
Med bara tre veckor kvar känns det riktigt riktigt skönt här borta. F-n att man inte är född äckligt rik eller något som skulle göra att man alltid kunde förlänga sina Mauivistelser ett par månader mot slutet. Men men, en riktigt fin vinter har det varit och är. Familjen ligger och sover sedan länge och är middagsgästerna har gått hem och nu väntar en juppe som måste konsumeras med omsorg. Om några timmar är det obligatorisk morgonsurf i glassy occcational head-high. Glömde jag föresten att berätta hur varmt vattnet är? Vi ses på line up!
Aloha!
Jesper B
Logga in för att svara.