-
En ovanligt lyckad lördagskväll!
Lördagen prognos lovade bättre förhållande framåt solnedgången. Ofta straffar det sig att vänta ut bättre förhållanden, vinden dör och man står där med lång näsa… MEN igår blev det ful pott!!!
Riggade 5,0 och Quatron vid 17 och gav mig ut. Vinden var cross-on och vågorna rätt stora. Tänkte att en hoppsession gäller då det inte såg så värst kanon ut att rida. Såååååå fel jag hade! Satte ett par sköna hopp och laddade hööga bakåtförsök, fick hoppa av det högsta pga för hög höjd! Jaja, ett I-landsproblem. Vågridningen gick över förväntan med den klassiska Keith Taboul konkava shapen, jag älskar riktiga vågbrädor som skär smör i bottensvängen. 🙂
Sedan blev det bara bättre och bättre och bättre och bättre. 😀 Större vågor och framförallt bättre vinkel, mot slutet nästan ren sidvind. 4-7 svängar per våg och bra kraft på de spottande (ja!) läpparna. Och som grädde på moset fick jag uppleva en solnedgång modell superdupervacker. Folk kom springande ned mot stranden för att se solnedgången. Himlen var helt otroligt lysande magisk så där som den bara är ett par gånger per år. Och sedan vred vinden lite lite till. 🙂 Vilken otur!
Precis som jag tänkt gå upp fick jag en grymt fin våg, satte ett par 5 riktigt fina läppträffar, 2st med luft under brädan på denna våg och bara skrek eller sjöng ut. Var bara tvungen att ta ett par vågor till, stackars mig. Tänkte att det var tur att man inte var bjuden på fest denna kväll. Skänkte en tanke till Per Andersson som skulle gillat denna kväll, ett tack till Jeff Henderson för designen av seglet, ett leende till shaperna Keith, en kram till min fru, till livet universum och allting. Tiden stod stilla för ett ögonblick och livet levde mer än vanligt! Tankade alla mina sinnen med stundens magiska intryck. Mmmmmmmummmma! Synd att inte fler fick dela min upplevelse, jag var faktiskt ensam på vattnet!
Vem behöver religion när det finns surfing!!!!?
Magnus, fortfarande hög av endorfiner!
Logga in för att svara.