-
Off topic- Finns tillstånd för Steffo så det finns skydd av Yttrandefrihetslagen?
Se artikel, Bloggare verkar i ett laglöst land i SvD/Kulturdelen i dag. Finns ej på nätet nu 8:30.
Man vet aldrig om det kan bli aktuellt och självklart är det mest ett teoretiskt problem.
För att en hemsida ska skyddas av Yttrandefrihetsgrundlagen krävs en reg hos Radio-o tv-verket.
Då gäller förbud för myndigheter att efterforska en källa tex, kan kanske vara intressant. Flera regler finns om tex förtal.Tänk på detta ni som har bloggar och kanske även bloggarna.
Nu finns artikeln på nätupplagan:
Bloggare verkar i ett laglöst land
Publicerad: 19 maj 2008, 10.00. Senast ändrad: 19 maj 2008, 10.39Få svenska bloggare skyddas av yttrandefrihetslagen. Det är därmed lättare för dem att fällas för till exempel förtal och de kan få sina källor efterforskade. En enkel registrering höjer skyddet rejält, men få känner till möjligheten.
För att en hemsida ska skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen krävs det att sidan registreras hos Radio- och tv-verket. I januari 2003 infördes möjligheten att registrera hemsidor för att få skydd av grundlagen. Sedan dess har verket fått in 474 anmälningar om att få omfattas av skyddet. Av dem är färre än 100 privatpersoner. Resten är framför allt företag och kommuner.
Totalt sett har alltså bara en bråkdel av alla bloggare registrerat sig. Hur många svenska bloggar som finns är oklart, men enligt bloggsökningsmotorn Twingly var antalet uppe i över 100000 i början av 2007.
En känd bloggare, vars hemsida 1000 apor inte finns med på Radio- och tv-verkets lista, är Alexander Schulman.
–Det har vi helt enkelt missat när vi startade sidan. Vi ska ta tag i det direkt och se till att skicka in en anmälan, säger Alexander Schulman.
Han tycker att det är viktigt att innehållet på 1000 apor skyddas enligt grundlagens regler.
–Men jag tror inte att det är så välkänt att man måste anmäla sin hemsida för att den ska skyddas, säger Alexander Schulman.
Att en hemsida eller en blogg får skydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen innebär en mängd saker. Bland annat innebär det att själva rättprocessen ser annorlunda ut. Vid rättegångar i yttrandefrihetsmål sitter en jury med. Om juryn friar den åtalade går personen fri. Något som gör det svårare att fällas för till exempel förtalsbrott enligt yttrandefrihetslagen än enligt brottsbalken.
En annan fördel är att myndigheter inte har rätt att förhandsgranska det som skrivs på bloggen eller hemsidan om den omfattas av grundlagsskyddet. Om någon har sagt något till bloggaren i förtroende är grundlagsskyddet extra viktigt. Meddelarskyddet gör nämligen att det är förbjudet för myndigheter att ta reda på vem bloggarens källa är.
Therese Köhler är handläggare på Radio- och tv-verket. Hon tror att en anledning till att få ansöker om utgivningsbevis kan vara att de inte tycker att de har ett behov av grundlagsskydd för sina hemsidor. Men framför allt tror hon att det beror på att få känner till att möjligheten finns.
Vad gör ni för att sprida information om detta?
–Radio- och tv-verket annonserade i nationell dagspress i samband med att det blev möjligt att ansöka om utgivningsbevis 2003. Information om utgivningsbevis har getts i våra nyhetsbrev och i samband med kurser om mediefrågor som en anställd hållit. Vi har också haft kontakt med Tidningsutgivarna och spridit information den vägen.
En statlig utredning med uppdrag att undersöka hur tryck- och yttrandefrihetsgrundlagen kan anpassas till den nya tekniken tillsattes redan år 2003. Utredningen har i uppdrag att se över hela tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen och frågan om skyddet för de privata bloggarna är bara en liten del av den.
På justitiedepartementet bekräftar justitieministern att frågan om skyddet för privatpersoners meddelanden på internet kan komma att utredas. Men det är ännu oklart om utredningen kommer att se över skyddet för hemsidor.
– Det är möjligt att vi kommer att titta på den frågan, säger Justitiekanslern, Göran Lambertz, som är ordförande i kommittén som ansvarar för utredningen.
För en månad sedan fick man nya direktiv från regeringen och senast i februari 2009 ska en första del av utredningen presenters.
Tove Carlén
08-13 50 00
-
2 Svar
-
Det kan inte vara riktigt. Artikeln var nog en tidningsanka.
Frid,
/Richard
-
Nu finns hela SvD artikeln inlagd då den finns på nätupplagan.
Naturligtvis är det bra med källkritik men källan förefaller tillförlitlig och dessutom finns samma info på Radio- och tv-verkets hemsida:
Det du publicerar på nätet kan skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen!
På samma sätt som yttrandefriheten i tryckta tidningar, böcker, TV och radio skyddas kan även yttrandefriheten skyddas vid publicering på Internet. Webbplatser, webb-TV, webbradio och e-posttidningar kan omfattas av grundlagsskyddet.
Vad innebär grundlagsskyddet?
Myndigheter får inte förhandsgranska eller försvåra publiceringen (censurförbud).
En utgivare har ensam det straffrättsliga ansvaret för vad som publiceras på webbplatsen.
Meddelare är straffria och har rätt att vara anonyma vilket innebär att myndigheter inte får efterforska deras namn och att personer som är verksamma på redaktionen inte får avslöja meddelarens identitet.
Undantag från personuppgiftslagens regler om hur personuppgifter får behandlas. Läs mer om personuppgiftslagen på Datainspektionens webbplats (öppnas i nytt fönster).
Vilka typer av publicering kan grundlagsskyddas?Två olika former av webbpublicering kan omfattas av grundlagsskyddet
webbplatser
webbsändningar (webbradio, webb-TV och e-posttidningar)
Hur får du grundlagsskydd för din webbplats?Massmedieföretag har ett automatiskt grundlagsskydd och ska anmäla en utgivare till Radio- och TV-verket (databasanmälan).
Övriga kan få grundlagsskydd genom att söka utgivningsbevis hos Radio- och TV-verket.
Webbplatsen måste uppfylla vissa formella krav. Läs mer om vad som gäller för utgivningsbevis och databasanmälan.Tänk på att: Fördelen med utgivningsbevis jämfört med databasanmälan är att man med detta bevis får ett myndighetsbeslut på att grundlagen gäller för webbplatsen.
Hur får du grundlagsskydd för webbsändningar (webbradio, webb-TV och e-posttidningar)?
Sändningar på webben kan omfattas av automatiskt grundlagsskydd och då ska du anmäla utgivare till Radio- och TV-verket.
Webbsändningen måste ske på ett visst sätt för att grundlagsskyddet ska gälla.
Läs mer här om sändningar på webben.Tjänster Behöver göra
Databaser för…webbplatser
on-demand
push-tjänster Massmedieföretag:
Anmäla utgivare och namn (Databasanmälan)Övriga:
Kan ansöka om utgivningsbevis (Ansökan)
E-posttidningar Anmäla utgivare
(Anmälan om webbsändning)Blanketterna innehåller anvisningar för hur de ska fyllas i och information om vilka handlingar som skickas in med ansökan och anmälan.
Mer information hittar du i
Att publicera på Internet
8 frågor och svar om utgivare
Frågor och svar om Internet och grundlagsskydd
Logga in för att svara.
