-
Vilken våg i setet ?
Detta kanske är en larvig fråga för alla med mer erfarenhet än min begränsade och kanske är detta redan behandlat i detta forum ? På de spots jag vanligen seglar kommer seten ofta med tre eller fya vågor. Vilka skillnader finns mellan första och sista våg, i form, snabbhet och andra egenskapet och hur väljer man ? Den första släpper jag alltid eftersom det är för gropigt framför och är det för jävla stort brukar jag fegt välja den sista av ren självbevarelsedrift. Ibland har jag känslan att nr 2 är det optimala valet i styrka och renhet, men länkar inte 3an och 4 när den förekommer ihop längre linjer ? Visst beror det mesta på de lokala förhållandena, men finns det några generella principer eller funderingar kring detta ? Föreställer mig att vågsurfare har ältat detta sedan urminnes……vore intressant att höra något kring detta ämne
ödmjukaste
Uffe
-
7 Svar
-
Jäkligt intressant fråga, tycker jag. Jag lär mig aldrig det där, utan står alldeles för ofta över rätt våg eller är för ivrig.
Jag har alltid imponerats av Jesper B.s förmåga att plocka rätt våg på rätt ställe, skulle gärna ta del av hans (och andra vågseglares) erfarenhet.
Men min främsta spaning är att hur många vågor det kommer i varje set, hur de bryter och vilken man bör välja skiljer sig rätt mycket från dag till dag på även på samma ställe. Även under själva dagen ändras ju detta högst avsevärt (vilket är lätt att missa när man bränner runt därute å så j-a nöjd med att det är vågsegling). Några faktorer som jag tycker påverkar:
– Intervall/längd mellan vågorna. Ju längre det är mellan seten, desto lättare är det att bedöma vilken man skall plocka. Sällan den första, jag brukar sikta in mig på de i slutet av setet – dels för att det oftast har rensat upp lite, dels för att om man blir spolad så får man kanske två i huvudet istället för fem. Ju längre sträcka och tid som vågorna har kunnat byggas upp under, desto bättre. Då kan det dessutom hålla i sig fint även när vinden droppar.
– Vindriktning och styrka. Det är galet mycket lättare att bedöma kvalitet och längd på vågen ju mer sidvind/side-off det blir.
– Vattenstånd. På Torö, exempelvis, tycker jag att vågorna är bättre vid högre vatten. Till å med den lilla skillnad på någon halvmeter som kan bli i Östersjön märks. På ställen med mer tidvatten är skillnaden oerhört påtaglig, exempelvis Irland, där det kunde vara riktigt risigt vid högvatten men helt enormt bra när lågvattnet vände och började stiga.Japp, lite tänk där från min sida som kan vara både rätt å fel, men mest för att bidra till Uffes start av en klart intressant tråd, ah!
-
Seten är grundtonen och setvågorna är övertonen. Dvs setvågorna ligger överlagrade på seten. Teoretiskt är då vågen mitt i setet störst. Fast som Masse säger kanske det är smartare att välja någon av de sista setvågorna för att slippa bli spolad och ta sej ut igen om det är stort.
Vid cross-on och vindvågor är det dock inte så välordnat. Det bryter lite här och där. Då gäller det väl snarast att vara på rätt plats vid rätt tid. Gärna plocka en andravåg där det precis brutit och därmed vattnet har jämnats till. -
För att förklara vad vågset är krävs det att man förstår hur vågor bildas. Det skulle ta en halv förmiddag i en lektionssal för att gå igenom allt som inverkar, med förenklat är det såhär;
En storm ute till havs flera tusen sjömil från stranden sätter vattnet i rörele, ett svall bildas. Under färdens gång grupperas svallen i vågset. Ett vågset är en grupp av ca 3-15 vågor som slagit följe och färdas tillsammans. Normalt för ett vågset ute till havs är att lite mindre vågor har täten, större i mitten och mindre bakom.
Om man tittar på en individuell våg kommer den att röra sig dubbelt så snabbt som våggruppen gör. Vi tar den sista vågen som exempel… den kommer vara liten och färdas framåt i gruppen och bli lite större och sedan när den nått täten blir den mindre igen och sedan “dör ut”…. Vad som händer är att vågornas energi tar slut när den når fronten och vågen kommer att ta plats “sist i kön” igen.När det börjar bli så grunt att vågorna påverkas av botten kommer vågsetten att bromsas upp och bli mer distinkta och våghastigheten för varje individuell våg blir densamma som våggruppen. Det kommer vara den första vågen som har mest energi, dvs vara störst.
Hastigheten för varje individuell våg ute till havs är 3 gånger vågperioden (period=tiden i sekunder mellan två vågtoppar.). Så om perioden är 13 sekunder kommer hastigheten på varje våg vara 13×3= 39 knop. Och som jag tidigare sa, våggruppens hastighet är hälften av den individuella hastigheten, alltså kommer vågsettet röra sig med ca 19 knop.
Så låt säga att två vågset bildades ute i stilla havet samtidigt och färdades 4500 sjömil innan de kommer till land. Det ena vågsettet har en period på 17 sekunder och det andra på 16,95 sekunder (0,5 sek skillnad) Då kommer det vara 30 minuter mellan dem när de når land! Ju längre strecka våggruppen har att färdas, ju längre tid kommer det att vara mellan vågsetten. Det är därför man ibland kan se vågsurfare utomlands ligga i vattnet och vänta, trots att det inte finns en enda våg så långt ögat kan se…..
.Är detta applicerbart i Sverige? NEJ. Det krävs att vågorna färdas längre än 1000 sjömil för att man ska kunna använda denna tes.
Vågor i Sverige som kommer i set har oftast mindre antal vågor i varje set än de som bildas på världshaven. Den vågen med mest energi i behöver inte vara den första. Det är oftast en mix av större och mindre vågor. Det går alltså inte att vetenskapligt säga vilken våg som är den största i svenska vågor. Det kan vara vilken som hellst i settet.
Varför den andra vågen ser större ut är förmodligen att vågdalen mellan den första och andra vågen är djupare än framför den första.
-
Tack Bohm, äntligen har jag fått svar på var vågorna kom från när jag var och tittade på en ASP-tävling för länge sedan. Var typ 20 minut kom ett set, mellan helt spegelblankt. Inte ens det minsta beachbreak.
-
Hmmm. intressanta iakttagelser och imponerade faktakunskaper ! Detta med högt vattenstånd har jag själv funderat en del kring, jag håller nämligen med, men tvivlar på att det är vattennivån i sig utan är mer inne på att ett högre vattenstånd är ett symptom på högre energi, nämligen att stora vattenmassor trycks mot land, och då oftast av vind.
Äsch nu vill frugan att jag skall gå och lägga mig, hon undrar misstänksamt vad jag sitter och knattrar mer. När jag försöker förklarar tror hon inte det är sant ….suck.
U
-
Tidvattnet har att göra med hur bottenkurvan blir vid ebb resp flod. På vissa platser är bottenkurvan bättre vid ebb, på andra vid flod. Jag var nyligen i portugal och på en spot surfade man vid flod, därför vid ebb stack revet som vågorna bröt mot upp ur vattnet. På en annan spot surfade man vid ebb, för vid flod bröt vågorna så långt in att man bara hade 3-5 meter innan strandkanten.
I sverige märker vi inte av detta. Vattenståndet därimot märker vi av. När det blåser stark SV vind så har vi på sydkusten lågvatten och i norra bottenhavet har man högvatten. Och åter igen, om det är bättre med högvatten eller lågvatten har att göra med hur bottenkurvan på just den spoten är.
-
Har aldrig varit speciellt teoretisk lagd i min surf och vindsurfing. Vad gäller vågval så upplever jag att erfarenhet är nummer ett, men även att vissa “har det” jämfört med andra som “har det” mindre. Men sen har ju alla sina dagar och moment. Ibland kommer man helt enkelt i fas med vågorna. Man tänker inte ett skit utan bara råkar ligga i fas med setten och plockar de goaste vågorna. Andra gånger kämpar man som en gris, ser hur alla andra får våg på våg (i vart fall upplever man det så) utan att man prickar rätt en enda gång.
Erfarenhet: Erfarna, ofta äldre locals som t ex Keith Taboul och Kevin P är alltid på rätt våg i rätt set på Hookipa.
Vissa har det: Kevin P var alltid på rätt våg i rätt set även som ung.
Vi har alla våra dagar: Skit vad frustrerande det är när Calle N och Peter H har värsta flytet och flyger ner för branta fina vallar samtidigt som man får jippa ut efter att man väntat, trixat seglat ikapp utan att få ens en liten curl 8 vändan i rad.
En grej som jag vill slå ett slag för är att även stökiga svenska vågspot också ofta har setvågor. Även om det bryter peakar lite här och där mest hela tiden kan man urskilja set av lite större och oftare renare vågor om man bara försöker. De är självklart svårare att se pga de oftast korta intervallen och allt stök, men jag lovar. Vill man se dem så kommer man till slut att göra det. Då kommer man upptäcka att fina skuldror mm finns om än maskerat av allt stök.
Kör så det ryker!
/JB
Logga in för att svara.
