-
Har du någon gång fastnat ute på "havet"?
Hejsan, jag tänkte att det kunde vara intressant att höra om det är någon som har fastnat av nån anledning ute på “havet” pga att utrustningen gått sönder eller vad som helst och inte kunnat ta sig tillbaks genom att surfa.
Det hade varit intressant att höra era historier om hur ni tog er hem igen osv.:smile:
MVH Jonathan -
25 Svar
-
[ame=”http://www.surfzone.se/forum/showthread.php?t=10191″]Att vara efterklok -surfare i sjönöd? – http://www.Surfzone.se[/ame%5D
den där tråden är rätt läsvärd faktiskt -
Joontee;550738 wrote:Hejsan, jag tänkte att det kunde vara intressant att höra om det är någon som har fastnat av nån anledning ute på “havet” pga att utrustningen gått sönder eller vad som helst och inte kunnat ta sig tillbaks genom att surfa.
Det hade varit roligt att höra era historier om hur ni tog er hem igen osv.:smile:
MVH JonathanKlart man har fastnat på havet ett antal gånger. Det har varit trasiga fenor eller trasiga jointar mm.
Men nästan alla ggr har man fått simma i någon/några timmar innan man är tillbaka igen. Men det vanligaste felet är ju att vinden tokdör och man inte har vind för att segla in (Småbrädor alltså..)
En gång fick jag simma i land på en ö och ringa efter båthämtning, men då pratar vi 80-tal:wink: -
GustavL;550742 wrote:Att vara efterklok -surfare i sjönöd? – http://www.Surfzone.se
den där tråden är rätt läsvärd faktisktMycket bra tråd
-
Jag bröt vadbenet i en landning några hundra meter ut från land och blev liggandes i kanske en timme innan jag blev hämtad med surfklubbens båt. Läskigt hur handikappad man kan bli på några sekunder. Fanns absolut inget jag kunde göra förutom att ligga på brädan och försöka få andra seglares uppmärksamhet. Mitt råd, surfa aldrig själv. Ha åtminstone nån med på stranden!
-
Det har varit, som Knatte skriver, alla möjliga orsaker: bomfästet har pajjat, masten har lossnat, upphalet har gått av – och varje gång har jag varit glad att jag var elitsimmare i tonåren. Det är kallt, jobbigt, läskigt och ångestladdat. Som tur är, har jag aldrig råkat ut för något som Kronaldo. För säkerhets skull surfar jag ALDRIG ensam.
-
Om man surfar ensam, så kan det vara bra om det alltid är pålandsvind… Då driver man till slut in till land i alla fall. Kanske inte på rätt ställe eller så, men till land:tongue:
Simma långt i våtdräkt sliter hårt på skinnet i armar och benleder. Brukar vara skapligt skinnflått vid knä och armbågsleden efter någon timma/timmar simmandes:blush:
-
Jag surfar aldrig utan upphalslina numera. Den har räddat mig ett par gånger som nödsnöre för att kunna packa ihop grejer ute på vattnet.
-
Har alltid en tamp (typ nedhal) lindad jämte hängselkroken som man kan använda för att surra ihop sakerna om prylarna pajjar ute till havs. Så kan man i alla fall kan ta sig iland utan att simma.
Har än så länge inte hänt mig, men polarn har surrat ihop både bommar som gått av och rigg till brädan när joint eller mastfot gått sönder. Och även om man inte drabbas själv kan man ju alltid hälpa andra genom att låna ut eller ge bort tampen. Kan vara ett litet tips. -
Yepp. Smackad mastfot i frånlands.. Fick hjälp av två turist-tyskar i en båt. Ren tur att de var där, annars hade jag kanske fått dumpa riggen och paddlat in med brädan. Hade inga tampar eller så med mig då. Det har jag nu..
-
Bröt bommen i Wollongong och sögs ut av en ripström, ett par lifeguards från Surf Rescue kom paddlande efter 20 minuter och riggade ner och paddlade in med riggen, sedan var det bara att paddla efter och försöka vågsurfa in. En annan gång i Surfers Paradise så mojnade det till ingen vind och jag drev med typ 12-15 knops fart nästan 25 km norrut innan jag lyckades vattenstarta och pumpa in på swellen, tog några timmar att gå tillbaka till bilen. Men värsta gången var nog när jag en söndageftermiddag i september slörade från Fiskebäck till Vinga och vinden la sig vid 16-tiden (när jag var längst ut) tog drygt 7 timmar att komma tillbaka & då vid midnatt var det typ 3 grader, med sommardräkt var det ingen höjdare och det var otäckt när alla stora båtar kom åkande mitt i natten….
-
Bröt bommen 400 meter ut på Roxen, kallt som satan och för tunn våtdräkt.. Hade ingen möjlighet att nödrigga så det var bara att paddla… Försökte vifta men ingen såg mig, lite läskigt.. Gick bra i alla fall men tvingades lämna riggen där ute och paddla in på brädan, som tur var så satt den kvar dagen efteråt (på en lite pinne som stack upp).
Riktigt nedfrusen…
En annan gång gick jag ut med 7.0 och blev toköverriggad där ute, kunde inte hur mycket jag än försökte komma upp och surfa in, låg säkert där i 30 minuter i kallt vatten med återigen för tunn våtdräkt, kom till slut in riktigt nedfrusen och lite skraj…
Nuförtiden har jag mer respekt och tvekar inte en sekund på att sänka grejorna om jag blir “rädd” och paddla in, man har ju försäkring ändå..
-
hade sönder bommen som sjönk mitt på gardasjön simmade i 1,5 timme innan sjöräddningen kom.
-
ingen som har gjort en Stig Helmer Olsson i filmen SOS? att man inte kan svänga bara åka rakt fram o kommit all världens väg ?
-
För några år sedan var jag ute ganska sent på kvällen vid Kanaha, Maui och var ganska långt utanför reven när mastfoten pajade….Fick paddla in till stranden i en vid båge för att undvika totalspolning. Fysiskt skitjobbigt och min normala avsaknad av hajnoja utbyttes ganska snart till lätt hysteri:shocked: Ett par dagar med dåligt väder hade skapat lite halvdålig sikt i vattnet och det faktum att det faktiskt började skymma gjorde att jag hela tiden hörde filmmusiken från “Jaws” (ja, Steven Spielbergs film, inte soundtracket från någon surffilm:grin:) 2 timmar senare kom man i land trött, frusen men glad:tongue:
-
Tall Jonny;551235 wrote:För några år sedan var jag ute ganska sent på kvällen vid Kanaha, Maui och var ganska långt utanför reven när mastfoten pajade….Fick paddla in till stranden i en vid båge för att undvika totalspolning. Fysiskt skitjobbigt och min normala avsaknad av hajnoja utbyttes ganska snart till lätt hysteri:shocked: Ett par dagar med dåligt väder hade skapat lite halvdålig sikt i vattnet och det faktum att det faktiskt började skymma gjorde att jag hela tiden hörde filmmusiken från “Jaws” (ja, Steven Spielbergs film, inte soundtracket från någon surffilm:grin:) 2 timmar senare kom man i land trött, frusen men glad:tongue:
Har varit med om samma sak, på Oahu, på första benet ut 1 km + ut från standen så ökar vinden mycket kraftigt, grejorna bara blåser ifrån mig kämpar med vattenstarten tills jag får kramp. Har aldrig haft hajnoja, dykt med dom, klappat dom etc no worries men trampandes vatten i en timme med grejor som bara blåser ifrån mig hua hua hörde verklingen Jaw’s musiken…
Hade bestämt mig för att dumpa riggen, när jag med mina sista krafter och något mindre vind lyckades komma upp och ta mig iland. Detta blev dom enda två ben jag seglade på Hawaii… snacka om fiasko!
Kör numera med mobilen innanför våtdräkten, då jag oftast seglar ensam.
Logga in för att svara.
