-
Stor bräda + stora vågor + galen surfare = inte så bra kombo
Idag var det stort på Guincho, jättestort och jobbigt att vara på fel ställe. Idag var inte spolningarna något att skämta om. Jag hade lovat Jonas Hörnstein (Bluebottle Surfboards) att få testa 83:an långt innan jag ens hade byggt den, och idag var ändå en bra dag för lite “seriuos pounding” som de säger i filmer Surfslusken tittar på.
Stort och tätt i seten, men det fanns bra kanaler att komma ut genom. 3,7:an var helt omöjlig i början, efter mer uthal och nedhal så var det riktigt fin segling. 83 liter och 3,7 är lite knasig kombo, men brädan går väldigt bra trots att att den är överdimensionerad för såna här dagar.
Jonas kommer inåt, det är lätt att höjd när det är nerförsbacke.
Där har vi ett skönt litet spår upp på väggen.
Som sagt, det var ganska jobbiga spolningar idag. Mycket vittvätt om det sket sig.
Det var inte bara stort, det var tätt i seten också.
Jonas laddar på ut igen.
Och så sätter vi en rejäl…
Och sen vet i tusan var han tog vägen…
…tills… …men va f…
Tvärplatt landning och brädan vek sig. Sen kom spolningarna och lagom som masten knäcks håller den inte ihop längre.
Jonas utlåtande: “Det var tur att brädan vek sig, annars hade knäskålarna hoppat loss”.
Deutsche Master Yodas utlåtande: “Tsere izz no boarrd in Ze wörrld thatz can guarantee a flatz landing jaaa”.
Kanske det, men jag hade ju tänkt att testa Grönhögen med den här…Idag var det flera saker som gick sönder, så vi var i alla fall inte ensamma med att släpa skräp. 🙂
Nu kan ju tyckas att det är tokigt att posta nåt sånt här när jag vill få folk att beställa brädor hos mig. Men jag säger tvärtom! Det var just därför jag åkte hit. För att testa olika konstruktioner och se vad som håller och inte håller (och det här var inte första brädan som Jonas “testar av”). Den här brädan har fått ta otroligt mycket stryk och har smakat shorebreak, botten, hängselekrok och stenar utan att gå sönder. Nu när den väl var av försökte vi få hål på den. Med en stor sten blev det ett märke på fjärde slaget, när jag drog den så mycket jag orkade i en stenmur gick botten sönder, men inte större än en snusdosa. Likaså railen klarade hur mycket stryk som helst innan den vek sig.
Att brädan gick av i landningen beror på några saker som har samverkat. En extremt hård landning, mycket bakfotstryck, förmodligen ett litet chop som tvingar brädan att momentant ta höga dragbelastningar på ovansidan, billig fransk skitepoxi, för lite förstärkningar mellan stropparna och så en fotstroppsplugg som agerar brottsanvisning – ritsch…
Summa summarum: Jag är otroligt nöjd med hur det har funkat att bygga (trots allt portugisisk strul), och med de förstärkningar jag lägger på efterföljande brädor så kommer det att bli riktigt bra. Det blir en bräda kvar här nere som är lättare men redan starkare än den här, och då är den inte ens färdiglaminerad. Så det ser verkligen ut att bli som jag hade hoppats.
Nu är det sluttestat i Portugal, snart rullar vi hemåt igen. Jag ska bara laga några kolfibercyklar först, sen kommer de första beställda brädorna att ta form. Det är faktiskt redan kö. 🙂
Logga in för att svara.