-
Starboard Quad:s fenkonfiguration
Har kört på sten så fenboxen blev lite ledsen på min gamla Naish Floater -01. Jag funderar på att kopiera Starboard Quad:s fenuppsättning på kul och planerar att montera fenorna på samma sätt med två större framför och två mindre bakom/innanför men hur ska dom vinklas? Hur mycket inåt-vinklade (“toe in” eller hur man uttrycker det) är dom på SB Quad, lutar dom dessutom utåt som på vågsurfingbrädor? Placeringen av fenorna går ju att fulmäta från bilder men exaktare mått uppskattas..
/F
-
21 Svar
-
Alla fyra sitter rakt fram och rakt upp. De främre sitter med centrum på samma “höjd) som bakstroppens framskruv. De bakre sitter c-c 16cm bakom. Framfenornas bakkant sitter 4cm från railen. Bakfenroan variierar lite mellan att sitta 11-5-13.5 cm isär ungefär.
-
Tack för ditt svar ! Då är det bara börja skissa…
/F
-
Någon ut av er som vet var man får tag i Mini-tuttleboxarna som skall sitta fram?
/Robert -
Du kan få två av mig. Maila adressen.
-
Härligt Ola!!!
Tackar 🙂/Robert
-
Men att dom funkar utan toe-in beror väl på monokonkaviteten i aktern som tillsammans med fenorna är tänkt att “kanalisera” vattenflödet. Om man sätter fenorna likadant på en bräda med V i aktern kanske det är smartare att sätta några graders toe-in åtminstone på de yttre/främre fenorna för att matcha vattenflödet, eller?
Jag har t.ex. lite toe-in på mina twins, mer på 77-litaren som har mer V. Funkar perfekt, draggar inte alls… -
Ja, man kan säkert har lite toe in också om man vill. Men inte heller de små Starboard-Quadarna någon toe in och de har en hel del v i tailen (samma shape som EVO XTV).
-
http://www.star-board.com/2010/news_events/read.php?threadid=7283
står lite om fen uppsättningen längst ner i artikeln…
Peter
-
Sluta tro att den lilla form på en surfbräda kan kontrollera flödet runt fenorna. Det är en myt, mest baserad på en dåligt skriven artikel. Den lilla skrovform vi studsar omkring med kan omöjligt påverka fenan mer än någon centimeter djupt.
-
Jag håller med Svenne…
Bouke på Witchcraft säger ju sig dock också empiriskt ha kommit fram till att viss toe in gör hans brädor “snabbare”. SÅ även om hans förklaringsmodell haltar så kan det finnas andra anledningar till att det (eventuellt) är fallet. En möjlig förklaring kan vara att man med lite toe in ger läsidans fena lite mer “angle och attack” medan den andra sidans fena får mindre angle of attack. Det skulle liksom vara ett sätt att styra över “kraft” till läsidans fena som rimligtvis har lite renare vatten att jobba i. Man seglar ju som bekant alltid lite på tvären.
Jag har en moddad EVO med thruster som förutom att det bara är en bakfena har en hyfsad lik setup som min Quad (71 – det är samma shape som EVOn). Men på Thruster-EVOn har jag lite toe in. Den känns dock definitivt inte snabbare (i betydelsen mindre drag) än Quaden.
-
Svenne;576378 wrote:Sluta tro att den lilla form på en surfbräda kan kontrollera flödet runt fenorna. Det är en myt, mest baserad på en dåligt skriven artikel. Den lilla skrovform vi studsar omkring med kan omöjligt påverka fenan mer än någon centimeter djupt.
Hmm, det har jag fakisk inte tänkt på, men det stämmer antagligen bra. Fast mer än någon centimeter är det nog, eftersom aktern sjunker ner lite mer än så även när du planar, och eftersom formen på brädan ser ut som den gör (avsmalnande), oavsett V eller konkaviteter så tränger den undan en del vatten åt sidorna, vilket tillsammans med hastigheten framåt ju ger illusionen av ett visst vattenflöde under brädan, även om det ur vattnets synvinkel snarare är en virvelrörelse på stället…
-
Svenne;576378 wrote:Sluta tro att den lilla form på en surfbräda kan kontrollera flödet runt fenorna. Det är en myt, mest baserad på en dåligt skriven artikel. Den lilla skrovform vi studsar omkring med kan omöjligt påverka fenan mer än någon centimeter djupt.
Tja Svenne, att kunna uttala sig tvärsäkert är ju en begåvning som inte ska förminskas, men att påstå att brädans shape inte har någon, eller enbart marginell, påverkan på vattenflödet kring fenan… tja alltså det beror väl på hur man menar med det. Om vi sätter fenan med 90 graders vinkel och försöker segla på tvären, går det lika bra som en fena med 0 grader tow-in och segla rakt fram? Om vi bygger en bräda med djupa kanaler på tvären och jämför med en bräda som är rundbottnad? Om…
Eller, hur kommer det sig att man kan segla utan fena (visst är det svårt men det går)? Nog borde det handla om en samverkan, det vill säga ömsesidig påverkan mellan bland annat fena, bräda och vatten(flöden). Sen har vi ju rigg, stance mm som också spelar in. Oavsett:
Att brädans shape inte skulle påverka vattenflöden runt fenan är knappast en rimlig utsago.
Appropå tvärsäkerhet. Bra ibland och för vissa typer av syften, men det får inte bli så tvärsäkert att man inte lyssnar till andra, annat och ödmjukt kan ta till sig olika typer av kunskapsformer; nätet, siffror, polare, gurus, nobies…
Eder alltid lika ödmjuke
/JB
PS: BÄr hjälm!
-
Brädans form påverkar säker flödet väldigt nära brädan. Men fenan är ju rätt djup. Fråga är huruvida olika bottenformer påverka flödesriktningen dels tillräckligt mycket (i grader räknat) och dels tillräckligt långt från brädan (i mm räknat) för att det skall spela någon avgörande roll för val av toe in?
Traditionellt på vindsurfingbrädor har det hävdats att 0 toe in är snabbast. Mer toe in brukar användas för att få in mer sväng i brädan. Men bland annat Bouke Becker på Witchcraft menar att brädan faktiskt blir snabbare (i betydelsen mindre fenmotstånd) om man kör med en viss toe in och att detta beror på att vattenflödet runt sidfenorna går lite snett utåt. Han har även en teori om varför. Det finns dessutom en gammal Hollänsk artikel (även översatt till svenska och publicerad i surfsport) som beskriver en flödesstudie på tre olika vindsurfbrädesbottenformer och hur riktningen på vattenflödet i gränslagret mellan bräda och vatten skiljer sig åt. Däremot finns det inga argument som jag har sett som visar att brädans påverkar på vattenflödet sträcker sig särskilt långt ned i vattnet.
Personligen tror jag Bouke har rätt på tre punkter. 1. Vattenflödet nära brädan går lite utåt. 2. Brädans form påverkar (till viss del) detta. 3. Lite toe in kan vara snabbare.
Men jag tror inte på hans argument för hur dessa tre saker hänger samman. Och nu gäller det alltså bara vad jag tror. Ren spekulation. Intuition, kanske. Men jag tror att vattenflödesavdriften (1) bara sker väldigt nära brädan och i huvudsak inte påverkar flödet runt fenan i stort. Därmed är bottenformens inverkan (2) på just detta (mängden toe in) irrelevant. Istället tror jag att om nu lite toe in är “snabbare” så beror det på den normala avdriften som vi har när vi seglar. Man kan tänka sig att det “lönar sig” att låta lovartsidans fena gå lite mer i avdriftens riktning och generera mindre av lyftet men också mindre “drag” och låta läsidans fena stå för mer av “kraften”.
Och faktum är att när Bouke Becker själv argumenterar för att 0 toe in är dåligt så ber han oss titta på om det blir ett “spår” i vattnet just efter lovartfenan. Han menar sedan att med “rätt” toe on så är spåret just efter den fenan minimalt, helts icke-existerande. Men det är intuitivt självklart att man med mer toe in också få mer “spår” efter läsidadans fena. Så Boukes egen empiriska metod verkar stödja argumentet om att det faktiskt handlar om att liksom “koppla bort” den ena sidofenan med hjälp av toe in.
(Och för övrigt tror jag att rockerkurvan spelar mycket större roll för gränsflödesriktningen och dess djup än v, konkav eller vad man nu kör.)
I praktiken tror jag inte detta är av avgörande betydelse utan att toe in spelar betydligt mer roll för brädans beteende i själva svängen. Och vi snackar ju om vågbrädor där vi gör enormt många kompromisser som går åt på bättre svängbeteende på bekostnad av fart (annars skulle vi ju alla segla på slalombrädor i vågorna). SÅ i praktiken tror jag Boukes egna fenvinklar snarare är optimerade för att få sväng på hans väldigt raka bottenformer.
Men det är ju bara vad jag tror…
-
Ola, Orkar inte riktigt läsa igenom hela din text (jo det orkar jag men vill inte!!!:-)). MEN HELA BRÄDAN, riggen, seglaren påverkar hur hela fenorna rör sig genom vattnet och hur vattnet flödar runt fenoran, inte enbart precis någon cm från brädans botten utan hela fenan. Vad skulle annars påverka?
Brädans form är en del i hur hela paketet, inklusive hela brädan och hela fenorna rör sig.
Sedan kan man försöka skilja ut hur mycket rocker, V, inverted V, konkaviteter, konvexiterer, outline, rail foil, däck mm påverkar hur just den brädan – OCH DESS FENOR – rör sig genom vattnet MEN att det bara skulle påverka nån centimeter av vattenflödet runt fenan och inte hela är ju rent av korkat.
Det blir lite mysktiskt med att brädan påverkar flödet på en del av fenan och inte en annan. Det innebär ju att fenan inte sitter ihop riktigt? Men det är klart går vi in i teoretisk fysik så gör den ju inte det…. inte vattnet heller för den delen. Inte jag heller och inte matematiken heller och inte Internet… eller så hänger precis allt ihop??
Vad påverkar vattenflödet runt fenan lite längre ner undrar den nyfikne? Färgen på seglet har väl en marginell inverkan, men trots allt lite lite… Rätt mast (RDM eller SDM?) måste väl påverka mer, men inte då via brädans shape förstås. Seglarens teknik och temprament? Men självklart inte via brädans shape… Brädans temprament, via seglarens shape? Men då inte via brädans bottenform…
Jag förstår inte?
/JB
PS: Nu vet jag. Det måste ju vara… äh, glömde bort min insikt…
-
Ja, givetvis påverkar allt det du säger i vilken vinkel fenan som helhet rör sig genom vattnet och det skulle du förstå att jag förstår om du orkade läsa.
Det jag skriver är just att det så att säga är hela ekipagets vinkel mot färdriktningen som spelar roll, inte eventuellt små “mikrosvängar” i flödet på ena eller andra stället.
Det ter sig mycket riktigt som självklart att det är denna helhet som spelar mest roll. Som du skriver: Vad skulle annars påverka?
Logga in för att svara.
