-
Framtidens material
Carbyne är det senaste!
http://inhabitat.com/new-supermaterial-carbyne-may-beat-out-graphene-and-diamond-as-the-worlds-strongest-material/Vad säger du Svenne? Hur länge måste vi vänta på 3kgs-brädor och kärnor som inte suger vatten?
-
62 Svar
-
Coolt. Men min customgubbe bygger redan 4kg-brädor om du är villig att casha upp lite. Och hans förra jobb var att bygga helikopterrotorblad, så han vet vad han pysslar med 🙂
Med slotbox och lätta K4-fenor så återstår bara att välja lättviktsstroppar också, så landar man under 5kg inklusive allt. Ganska lätt… -
@Doc 715067 wrote:
Coolt. Men min customgubbe bygger redan 4kg-brädor om du är villig att casha upp lite. Och hans förra jobb var att bygga helikopterrotorblad, så han vet vad han pysslar med 🙂
Med slotbox och lätta K4-fenor så återstår bara att välja lättviktsstroppar också, så landar man under 5kg inklusive allt. Ganska lätt…Tvivlar på att de där 4kg-byggena håller för mer än att vågrida…eller?
-
äntligen
-
helikopterrotorblad väger nog inte 4 kg..
-
@sailortrash 715093 wrote:
helikopterrotorblad väger nog inte 4 kg..
Joho då. Bell 206, 42 kilo styck.
Jag säger som min mentor i brädbyggargrenen, Mr. Landwehr; “Never build a board to someone else less than 6 kg. If they don’t break it, next person will”.
Så jag håller med Challgren.
Jag kan väl bygga en 500 grammare men du får faen inte använda den. -
Snyggt! Upp med lite bilder och beskrivning på hur den är byggd?
@Doc 715067 wrote:
Coolt. Men min customgubbe bygger redan 4kg-brädor om du är villig att casha upp lite. Och hans förra jobb var att bygga helikopterrotorblad, så han vet vad han pysslar med 🙂
Med slotbox och lätta K4-fenor så återstår bara att välja lättviktsstroppar också, så landar man under 5kg inklusive allt. Ganska lätt… -
Även om en riktigt lätt bräda kan vara lika “stark” som en tyngre så är de sällan (aldrig?) lika ding-tåliga…Kan ta min F2 Formula FX VI, den är lätt (under 10 kg gissar jag…) men tål fan ingenting. Jag har inte dingat den, men när jag “saktar” ner så sätter jag bakre foten framför den bakre stroppen utanför padsen, o japp den har blivit liiite mjuk där, trycker man så flexar laminatet…Men så länge man står där man skall så håller den nog, kruxet är ju att man måste vända ibland oxå…Min “speedplanka” på typ knappa 70 liter väger ca 4.8 kg, den verkar däremot tåla det mesta UTOM stenhårda vägräcken i metall (brädjäveln blåste iväg, flög upp o träffade metallräcket vassa kant PERFEKT, blev ett fint “jack”). Min gissning är att en slalomplanka kring 100-110 liter kan byggas mycket hållbar o dingtålig (inte alls lika ömtålig som iSonic Carbon tex) om man bygger den i högvärdiga material, med en vikt klart under 6 kg, förmodligen ner mot 5.5. Men oförstörbar lär den inte vara, o inte helt gratis heller. Funderar på att beställa just en sådan planka till nästa år, runt 100-105 liter o byggd enbart i de allra bästa materialen (kanske en planka med Textreme 80g ovanpå sandwichen med “vanlig” högkvalitativ kolväv närmast kärnan på max 80g, sedvanliga förstärkningar i kol/kevlar o inte så mycket mer…), o så lätt det bara går UTAN att göra avkall på hållbarhet/dingtålighet…Kruxet är bara att Textreme väven kostar fläsk, så brädan lär kosta typ 12″, vilket jag tycker är dyrt…
-
Kinetic nämnde iSonic Carbon. Min 2011:a skulle nog gärna kunna ha producerats i ett slagtåligare material. Det är i negativ bemärkelse helt fascinerande att beskåda alla små hål som uppstår efter helt normal segling. Efter ett par säsonger ger den intryck av en Västerbottenost som kompletterats med spräckt nos, ett rejält hål när kroken gick rakt igenom ovanskiktet samt färg som lossnat undertill. Vet inte om det kanske skulle vara läge att plasta om hela ovansidan (?). Hursomhelst får man hoppas att de lätta brädorna kan byggas slagtåligare i en framtid. Det har även antytts att iSonicarna blivit lite bättre sedan 2011.
-
alltså hontestly…vad spelar ett halvt kg vikt på brädan för roll. klipp av armar och ben på våtdräkten, kör utan skor eller börja springa en gång i veckan i vinter så kan man hålla sig till de lite robustare konstruktionerna utan att “rusa” iväg i nettovikt…
det där är ju bara nörderi och pengaslöserig på jagbehöverterapi nivå…
-
@sailortrash 715134 wrote:
alltså hontestly…vad spelar ett halvt kg vikt på brädan för roll. klipp av armar och ben på våtdräkten, kör utan skor eller börja springa en gång i veckan i vinter så kan man hålla sig till de lite robustare konstruktionerna utan att “rusa” iväg i nettovikt…
det där är ju bara nörderi och pengaslöserig på jagbehöverterapi nivå…
Riktigt så enkelt är det inte då det är skillnad på aktiv och passiv vikt på prylarna. MEN, förutom prylar för att komma igång tidigt med i lättvind håller jag med om att vikten är hyfsat oviktig. I vissa lägen kan tom en tyngre bräda vara en fördel, då den inte blir lika orolig tycker jag. Min största speed-planka (63 bred, 108l) är inte direkt lätt, men den går bra ändå… 🙂
-
iSonic är ju lätta racebrädor och skall nog behandlas som tävlingsredskap. Notera att en Futura (freerace) i “samma material” är 1 kg tyngre. Det är alltså inte bara en fråga om kol eller ej utan mer en fråga om hur mycket material totalt det är i brädan. Jämför gärna också mellan kol och wood över andra modelllinjer. Ju mer stabilt byggd, desto mindre skillnad mellan de två versionerna. Det är i princip som Kinetic säger. En bräda kan var stark på minst tre, fyra olika sätt, avhopping, dingar, sprickor etc. Med kol kan man bygga en lätt bräda som är start på några sätt, men oftast inte på alla sätt. Som exempel var Starboard vågbrädor riktigt lätta och även dingtåliga första året de kom i kol. Grymma, tyckte jag. Men de som plattlandade framåtar mm upptäckte att de gick av för lätt så de fick förstärka dem mot det följande år med följden att de nu fortfarande vara dyrare och styvare (oftast dåligt på en vågbräda) men inte längre signifikant lättare.
Jag tror Jonas Landwehr (svennes polare) är något på spåren. Man kan bygga lätt till sig själv när man vet vad man får och har rätt förväntningar på vad brädan skall klara och inte klara. Men “på bred front” går det i princip inte.
-
Alltså en teoretisk artikel om nytt supermaterial, tills det är utprövat som brädbyggarmaterial är nog en rätt lång väg, så visst kan man tycka det är lite nördigt då. MEN, som allas vår supernörd Ola H säkert skulle hålla med om – teoretisera är aldrig fel.
My take på lätta brädor är att de är värda varenda spänn. Ett halvkilo lättare på mina redan lätta brädor (byggda av Svennes mentor Landwehr) skulle vara helt grymt. Vet inte hur många av er som varit ute och laddat loopar och poppat airs med 11, 12 kilos Clark Foam/polyesterbrädor, men det var vardagen för vågseglare för 25 år sedan och jag kan säga att det var rätt mycket bökigare. Utvecklingen mot lättare prylar är fantastisk!
I synnerhet som vår lilla pyttesport numera mer än på flera decennier drivs av rätt olönsamma entusiatsdrivna små företag är det helt otroligt att grejorna kan utvecklas som de gör – eller är det kanske just därför? En ekonomisk storskalighetslogik har konkurrerats ut av en entusiastisk innovationslogik? Sen kan man ju bygga lättare och starkare bara genom att behärska hantverket och undvika genvägar med ganska ordinära material.
Whatever, lätta brädor som håller lika är guld värt!
/JB
-
nästa steg är väl att ta tusen spänn extra för fenskruvar i Titan..*lätt värt*…eller varför inte en nedhalstamp i GMO-silke.. a 1500:-/m…cyklar för 100.000:- är ju lätt att speca upp så varför inte surfbrädor..
tyvärr vinner nog inte innovationskonceptet över volymkonceptet denna gång heller…anledningen till att sporten är liten i Sverige är ju såklart att det inte lockar så många att langa ut 15.000:- för några ynka dagar med en vattentemp. över 15 C. hade paketpriserna varit 5000:- kan jag lova dig dubbelt så många seglare på vattnet…men då ska nog volymerna upp en bit
men förvisso…blir materialet industrialiserat så lär det dyka upp även på surfbrädor inom en snar framtid. och då blir väl grejerna lättare.
-
Nu skiter jag rätt fett i om det är några tusen eller några tio tusen som vindsurfar i t ex Sverige, så länge det finns en marknad nog för de små innovationsdrivna företagen som utvecklar den utrustning jag använder. Och det finns det.
När vindsurfing gick ner kraftigt i volym under 90-talet ersattes de serietillverkade gjutna brädorna i allehanda skitmaterial med allt mer hantverksbyggda brädor i bättre material, mer likt ren customtillverkning – det har inneburit mycket bättre grejor även för de som inte vågar välja custom. Idag är det MYCKET småskaligare och Masse kan till och med beställa en custombräda från samma fabrik som gör samma företags seriebrädor. Skitkul att gränsen mellan serie och custom håller på att suddas ut. Det krånglar till det för distributionsled och för de firmor som tänker traditionell storskalig effektiv produktion och distribution, men det gagnar teknologiutveckling, kreativitet och kvalitet. Det tvingar även de som inte riktigt vet vad de vill ha att gå in lite djupare i sina grejor än att läsa allehanda texter som bara handlar om att sälja (inklusive flertalet “tester”).
Visst, bredden har försvunnit – trist för bredden! Men för de som håller på är det skitkul, och jag är en av dem. Låt andra surfa på nätet, kita eller segla kona, eller vad fasen som helst. Låt de som vill ha bra grejor ha det. Varför betala en massa mellanleds pålägg och transportkostnader för en skitfenbox mer “rostfria” skruvar som rostar, när man kan köpa en handbyggd superbox med syrafasta skruvar från lokal leverantör och producent. Detsamma gäller hela brädan så klar. Fasen vad de handbyggda brädorna från inte så långt bortifrån tar marknadsandelar från asien just nu! Om nån vill byta till titanskruvar så gör det inte mina syrafasta skruvar sämre. Men vilken bra idé föresten, jag ska nog kolla upp det där med titanskruvar trots allt. Kostar de verkligen tusen spänn?
Vill man undvika prylar så finns det ju andra skitkul sporter. Body surfing kräver ett par speedos och en eller ett par fenor och, om man verkligen vill pryla till det, en hand-plant. OK en våtdräkt också på våra breddgrader. Med en fet fish, longboard eller hybrid kan man surfa i nästan allt. Vindsurfing är så mycket mer komplext att mer avancerad tecknologi, i mast, segel, bom, bräda, mm ger så otroligt mycket utväxling i prestanda och upplevelse att jag tycker vi ska bejaka alla galna utvecklingsförsök och knäppgökar som med otroligt begränsade medel utvecklar superduperprylar. Byt Audin till en beggad Opel och lägg pengarna på bra prylar istället.
OCH jag respekterar 100% de som tycker precis tvärt om! Kanske jag tycker så också – egentligen???
Bär hjälm!
/JB
-
Ska man bygga riktigt lätt så är det ju inte bara fibern man behöver kolla på, alla ingående material måste optimeras. För en 100l bräda ligger ju skumkärnan på ca 1.5kg, sandwichen kan kanske komma upp i 1kg. På en quad blir ju boxarna över 500g. för laminatet är ju grovt räknat hälften av vikten epoxi. Fibern är bara en liten del av vikten. Nu tror jag inte man kan kapa så värst mycket mer med nuvarande konstruktion om man som Ola skriver ska ha brädor som passar alla (en 100 kg snubbe som plattlandar framåtar behöver starkare brädor än en 60kg som bara vågrider).
På individnivå (custom) kan man säkert optimera och har en brädbyggare som är noggrann.
Det skulle ju behövas ett teknikskifte där man kan kapa rejält med vikt, typ när man gick från clark foam till sandwich. Men vad det skulle vara vet jag inte. Det har ju gjorts en del försök med ihåliga brädor men de har ju inte slagit igenom. Per A jobbade ju en del med Salomon ibörjan av 2000 talet. Och jag såg iallafall en färdig vindsurfingbräda, den var lätt men inte extremt lätt.Plantan du var ju med i Oz på slutet, vet du hur det slutade?
Ett annat senario som jag skulle tycka var intressant är vad man skulle kunna göra för att få ned priset men ändå behålla prestanda tex rotationsgjutning, typ Tigas duratene brädor. Den typen av brädor är väl tämligen borta från marknaden. Ok brädorna var ganska tunga, flexiga och hoppade man mycket så komprimerades skummet så brädan tillslut gick av. men de var billiga och var iprincip omöjliga att dinga (tappade min från taket i 70 knyck, blev en bula och några repor) Det måste gå att optimera den processen och även använda högkvalitativa material. Kunde man få upp prestandan lite och ner vikten lite så borde det kunna vara ett alternativ för de som inte behöver det värsta, har begränsad budget eller inte vill vara rädda för dingar.
Kanske finns andra tekniker vad vet jag?
Logga in för att svara.
