-
9 dagar Pozo
Är nere i Pozo nu och vindsurfar. Om någon är intresserad av att följa min vindsurfing och min utveckling i att lära mig framåtloopa på “fel” håll. Så kan ni göra det här: Min vindsurfingblogg
-
13 Svar
-
Kul läsning! Hoppas att foten läker ihop bra och inte ställer till några problem.
-
Tack! Foten mår ganska bra nu och det blåser som tusan i Pozo idag. Fyra dagar kvar och det ser ut som vinden ska hålla i sig. Sjukt att åka på vindsurfingresa och få vind varje dag.
-
Vi fotade lite igår. Grymt kul dag på vattnet! Här kommer några smakprov.
-
Trevlig blogg och grymma bilder.
Hur bor ni?
-
Vi bokade bil, prylar och boende via Pozowinds. Bor i en lägenhet för 5 personer(2 sovrum och 1 toalett), som ligger ovanför butiken och har utsikt över bukten. Tänkte skriva ett resereportage när jag kommer hem, där jag avverkar de praktiska delarna lite mer och för/nackdelar jag upplevt med Pozo. Dags för sista passet nu innan vi flyger hem!
-
Trevlig läsning och jag/vi ser framemot den utlovade resereportagen. Vecka 31 är det våran tur 🙂
-
Ja det utlovade resereportaget. Får ser när jag hinner bli klar med det!
Här kommer i alla fall en video.
http://youtu.be/9IAKQ3KrcJg -
Gött, ser ju ut som du börjar få ordning på framåtarna “på fel håll”
Synd på seglet -
Tack för sköna rullar och inspiration!
Vad tyckte du om Simmer Frugal plankan? Hur tänkte du mentalt för att lära dig framåt åt ‘fel håll’?
-
Jag upplevde Frugalen lite för livlig när man var överrigad i ett stökigt Pozo. Efter att jag hade skadat foten, så kunde jag inte köra med den. För den var så pass nervös att min fot gjorde ont hela tiden, även när jag bara låg och körde rakt fram. Nu testade jag bara den med tri-fin, den kanske blir lugnare med en annan fen-upsättning. Sedan så är jag van vid min RRD Cult Quad som ligger väldigt djupt i vattnet. Men tyckte det var var coolt att den kunde vara så kort utan att kännas kortare.
Framåtloopen på “fel håll” var väl en process som började för ca 1 år sedan i Gislövhammar. Då jag laddade två stycken tror jag. Sedan har de kommit lite sporadiskt fram tills i Vilshärad nu i våras då jag beslutade mig att “Nu vill jag lära mig den för barbord också!”. Det var dock mycket svårare än jag trodde.
På “rätt håll” tog de ca 10st försök när jag väl hade kommit över “bli skit rädd och släppa bommen”-tröskeln. Den tröskeln kom jag för övrigt över när jag hade slutat försöka komma över den. Det var en plattvattendag på Hookipa då jag fick ett impuls beslut i luften och skotade in. Detta var ett uselt försök sett till hur mycket rotation jag fick. Men jag fick lite rotation och jag släppte inte bommen. Min föräldrar var även på besök då och min pappa lyckades fånga försöket med sin kamera.
Sedan intalade jag mig själv. “Det är fan så mycket läskigare att rida vågor som är 4 meter höga. Det är även mycket läskigare att överrotera bakåtloopar och landa på prylarna.” Jag kom alltså fram till att jag gör saker på vindsurfingbrädan som är bra mycket läskigare än ett ryggplask från 0-2 meter.
Sedan blev det ett fåtal impuls besök på Maui tills den dagen då jag bestämde mig att jag skulle börja ladda på dyningarna utanför Kuau. Så Jag guppade ut genom vågorna och sedan när jag kunde få planing en bit ut så körde jag på tills jag hittade en “lämplig” dyning och skotade in på toppen av den. Tog några försök sen satte jag en!
På “fel håll” tog det ca 60 försök tror jag. Till hjälp hade jag dock min GoPro! Det hjälper att ha någon som tittar. Det hjälper även att kolla på dina försöka om och om igen och tänka: “Om jag bara hade gjort ditt och datt, så hade jag satt den!”.
Jag var alltså över “bli skit rädd och släppa bommen”-tröskeln när jag började ladda på “fel håll”. Dock så led jag av mycket sämre hoppteknik. Mitt avstamp på “fel håll” var(är) nästan obefintligt. Så jag behövde en ordentlig våg. Jag hade också problem att jag inte förde fram riggen utan bara skotade in. Vilket leder till ett ganska kraftigt ryggplask som tar en del på nacken.
Jag tror det är viktigt när man ska lära sig en nya manöver att man inte sätter onödig press på sig själv. Jag tror många kan känna igen sig i att tänka: “Nu jävlar ska jag ladda framåtloopen idag!” och sedan komma upp ur vattnet utan att ha laddat en enda. Oftast blir man då sur på sig själv. När man bestämt sig för en sak men sedan bangar ur. Kommer man upp ur vattnet och är sur, så har man tappat det fundamentala i vindsurfingen. Vindsurfa ska vara kul!
Kanske låter fånigt, men jag tror man ska byta ut “ska” mot “vill” och “vågar” när man laddar upp mentalt.
“Jag vill ladda framåtloopen idag!”
“Jag vågar ladda framåtloopen idag!”
Sedan är det bara att sticka ut på vattnet och ha kul. Kommer det en “lämplig” våg, skota in om du känner för det. Bli inte sur på dig själv om du bangar. Alla har varit där, till och med proffsen gör floaty jumps. -
Grymt, tack för svaret! Ja, själv har jag väl haft en 3-400 försök (minst) för att sätta den åt rätt håll, ähum, (vind från styrbord för min del, Pozo är ‘mitt’ håll) så får väl börja åt fel redan nu för att hinna med 3-4000 försök lagom tills jag blir 50. 🙂
Satte min första riktigt ordentliga framåt nu i våras, lätt den skönaste känslan jag haft i vindsurfing de senaste åren. Vill ha mer…
-
Sköna bilder o inlägg. Håller helt med om din inställning till vindsurfing och att prova nya grejer!
-
Sjukt bra inspiration. Har haft lite “måste lära mig på fel håll”-känsla senaste gångerna det varit babord. Men nu ska jag bara gå ut och låta det hända! Tack!
//Gurra
Logga in för att svara.
