-
Bästa stället att lära sig vågsegling???
-
Been there done that faktiskt… Men det är ju snällare än åsa iaf…
Men man bör ju bemästra apel/lejjet innan man seglar middles. -
Som sagt, Middles när det är större är inget för vågnybörjare. Ett par rätt duktiga kompisar har haft näradödenupplevelser där när det tokspolats i en stor våg, tappat utrustningen och sedan inte hunnit ifatt den utan fått simma hundratals meter. Jag bröt själv en mast där för 8 år sedan och fick simma 45 minuter och gå kilometervis. Närmare piren är det snällare och blåser det mindre är det ingen större fara om man värmt upp på svenska västkusten lite grann. Fan vad jag blev sugen på en Dk tur nu då….
/Magnus -
Jag är ingen expert på läjet, men min erfarenhet därifrån är att det behövs ganska mycket vind från syd för att det ska bygga upp någorlunda storlek på vågorna, typ över 15m/s. Visserligen är det ju hur snällt som helst precis som Apelviken, men det blir ju lätt lite byigt och det är ju 150 plattläns innan det börjar ta i.
Det problemet har man inte i Hanstholm, bara höjda upp till piren och plocka en våg. Och det där med strömmar, det är det ju överallt i hela världen utom just i Sverige… Killen är ju inte helt grön! varsegod här är en flygbild till, viiserligen en lugn dag men vinden kommer från vänster=väster:
-
Alla som kört Middels har nog fått gå promenaden tillbaka till parkeringen. Det hör liksom till…
Att kalla det för ett nybörjarställe är väl verkligen att ta i. Visst, det är lättare än Haakgat eller Torö, men man blir ju hårdare spolad i Middels än i Molay…Då är väl i så fall Whidesand ett lättare danmarksspot. I alla fall inte lika strömt.
Fast vaffasen – det är ju bara åka dit och testa! Hur illa kan det gå?/jeppo
-
Det finns faktiskt folk som får sin första vågsegling på Torö. Utan att veta så gissar jag att samma sak gäller Hookipa. Dunken tog flera av sina polare till Pozo när han skulle lära dem vindsurfa.
-
Hur snällt Middles är beror ju förstås på hur stort det är. Med VNV 5.3 och midjehöga vågor är det lika snällt som Lejet.
I höstas var jag ute med fett drag i 3.4 och masthöga hårt dumpande bryt. Det var mer NV, dvs cross-on. Ösregn och helvette. Ingen söndagspromenad direkt… Men såå jäkla kul! =)
Men blir man spolad gäller det (som alltid) att inte tappa prylarna. Och gör man det, simma ifatt dem snabbt som faan. Annars driver de bort med en jäkla fart och man får simma en låång stund innan man når land. Jag har tappat prylarna och raglat upp totalt utmattad en gång. Inge vidare… -
@Oåxen 365963 wrote:
… Är där det är vågor och vind.
Internet(vindprognoserna) är världens bästa vs-uppfinning!
När du känner dig bekväm med ett steg så fortsätt till nästa.
Steg 1 – Apelviken, Lejet
Steg 2 – Vilshärad
Steg 3 – Gislövs hammar
Steg 4 – Åsa
Steg 5 – Torö
Sen finns det ju en hel hög med goa spots:
Trollskogen, Grönhögen, Mats väg, Rullsand etc.Ho ho!
För att citera mig själv, se ovan. Skulle vilja påstå att stegringen av svårighetsgrad som jag skrev i början av tråden är ganska mitt i prick för en svensk våg-wanna be. Att börja gaffla om Middles hit och dit är ju definitvt att gå över ån efter vatten, särskilt för en vågnovis.
Sen är det ju rätt så orutinerat att börja med de svåraste spotsen först. Fast det är klart vill man avskräcka någon är det väl en bra idé att börja med Torö en lagom stor dag.
Läjet funkar ju långt mycket tidigare än 15 m/s.
Först krypa – sedan gå
-
En aspekt som alltför sällan diskuteras är förhållandet mellan fram- och baksidan på vågorna. Min erfarenhet från svårigehetsgraden på vågor vid vågridning handlar just om detta. På ställen som T ex Hookipa är ratiot face/baksida typ 3:1 dvs 3 meter höjd på framsidan och en meter hög på “baksidan”, vilket innebär en jävla massa vatten i vågen, vilket har sina sidor. Detta jämför med T ex Apelviken eller Lejet där det i princip är 1:1. Ju mer vatten ivågen desto mera brutalt, mer tvättmaskin, mera strömmar etc. Att det blir på detta sättet har väl med bottenförhållandet och amplituden på vågorna att göra. Dvs vågor i Kattegatt kan bara bygga i typ 6 mil, medans alla andra hav blir det stor dyning med mera amplitud.
-
För att inte tala om vågornas våg – Teahoopo!
Där kan vi snacka vatten i vågen!!!
Svårigheten med de svenska vågorna är ju att man får så lite hjälp i toppsvängen av själva vågen – det gör att det rent tekniskt kan vara lite knepigt att smacka läppen och komma med vågen in mot land igen. Samtidigt blir det ju inte lika respektingivande för en newbie.
-
@Oåxen 365963 wrote:
…
När du känner dig bekväm med ett steg så fortsätt till nästa.
Steg 1 – Apelviken, Lejet
Steg 2 – Vilshärad
Steg 3 – Gislövs hammar
Steg 4 – Åsa
Steg 5 – Torö
Mellan vilka nummer hamnar Ringenäs?
-
Har inte seglat Ringenäs på åtminstone 15 år så det vet jag inte. Gissningsvis steg 2 eller 3.
-
@Oåxen 368882 wrote:
Har inte seglat Ringenäs på åtminstone 15 år så det vet jag inte. Gissningsvis steg 2 eller 3.
Skulle nog säga mellan 1 och 2. Vilshärad blir väl elakare än Ringenäs?
/jeppo
-
Håller med Jeppo F.
Det beror ju på vindriktningen också!
Vilshärad på rak väst till nordväst är ingen lek, medan Haverdal i norra änden på samma strand blir rätt lättseglat då och liknar Ringenäs (som nog är lite svårare, men inte som Vilshärad) lite vid samma vindriktning.Lejet har jag bara kört två gånger men det var med 4,0 (i största laget) nu i höstas och båda gångerna nästan rakt västlig vind (rak pålandsvind, antagligen långt ifrån ideal vindriktning där). Jag tyckte att det var betydligt snällare än Apelviken i och med att man kunde segla lite längre in där det var lite mindre vågor och väldigt lite ström. Ju mer stursk man känner sig desto längre ut kan man köra och då få större vågor, men också svårare segling.
-
Efter att sent i min eviga “lära-mig-segla-vågor” karriär som vindsurfare seglat på lite mer inbjudande ställen måste jag bara stryka under på det där Oåxen skriver:
Först krypa – sedan gå.
Jag började med Guincho och Torö. Häpp! Det tog nog en fem år innan jag seglade ett annat vågspot ordentligt än dessa två, och jag lärde mig mer på tre-fyra dar i Danmark än jag någonsin gjort tidigare på så kort tid. Ställen som Hamborg och Vigsö var ju helt fenomenala, och klart lättare… :-).
Förresten passar jag på att tjata om Gotland en gång till. Bara för att.
-
Jösses!
Vilshärad i västlig vind är ju ingen höjdare! Jag pratar egentligen bara om när respektive spot har rätt vindriktning, inget annat.
Logga in för att svara.
