-
Bra mastfot/fötter?
-
Mutter m Nylonlåsn som bara får användas en gång som används i alla kritiska vibrerande miljöer.
För övrigt har US-marknaden gjort bedömn att QR håller men inte PIN sedan många år. MEn sista åren finns även PIN till RDM. Det viktiga ur säkerhetssynpunkt är att kolla över grejerna o byta i god tid.
-
Streamlined. pin
kolla gummit varje gång innan du seglar. -
Att det ska va bättre med två “pluppar” än “bara” en måste väl ändå delvis va en myt?
Det är ju endast en fjäder som håller “plupparna” på plats mao om fjädern ger upp så lär man ju ändå få simma en del eller?Per
-
Rasmus_W;582634 wrote:För att drabbas av “catastrophic failure” som NASA hade uttryckt saken, så måste en sak gå sönder på en pinmastfot, medan bägge knapparna måste paja för att samma sak ska hända med kopp.
Jaha, då e Rasmus_W ute o yrar igen. “bägge knapparna” är fortfarande bara ETT system.
Hade vart en annan sak om varje knapp bestod av ett separat, av de andra oberoende system, (som förmodligen NASA hade haft på sina mastfötter) så hade koppen varit 2ggr säkrare än pinnen. -
surfslusken;582994 wrote:Jaha, då e Rasmus_W ute o yrar igen. “bägge knapparna” är fortfarande bara ETT system.
Hade vart en annan sak om varje knapp bestod av ett separat, av de andra oberoende system, (som förmodligen NASA hade haft på sina mastfötter) så hade koppen varit 2ggr säkrare än pinnen.Du får gärna berätta var jag skrev att det är dubbelt så säkert. Visst, bägge knappar sitter på ett fjäderblad och om det går av är man ju rökt, plus att om en knapp lossnar så kan bladet glida så knapp ett håller fast sämre, plus att en knapp ändå inte håller fast lika starkt som två. Det är absolut inte dubbelt så säkert men det är två saker som måste gå sönder. Att sannolikheten för att sak två ska paja om sak ett pajar ändrar inte på den saken.
Jag jobbar med en 24/7-verksamhet och vi garanterar (och brukar hålla) våra kunder 99,98 % tillgänglighet så jag är väl medveten om hur svårt det är att åstadkomma parallella system som är helt oberoende av varandra men det betyder inte att parallella system med beroenden inte ökar säkerheten.
-
Fan, Rille vilket reklamtal du kör för Boge. Jag har kört tendon sedan 2001, tror jag (delvis parallellt med Boge) men som du beskriver det hela blir man ju sugen att leta på sina gamla gummijointar.
Något att komma ihåg är dock att ett möjligt fel på jointar av boge-typ är att mutterinfästningen lossnar från gummit. Antagligen är det till och med det vanligaste felet. Det är kanske främst där som tendon är bättre, i alla fall om man kör en riktig streamlined där hålet genom senan är förstärkt med ett metallrör. Dessutom, om muttern rycks ur jointen hjälper ju inte “säkerhetsbandet”.
Och en annan anledning att många kör tendon är ju at de gillar den lite mer direkta känslan som den styvare senan ger jämför med en mjukare joint. Å andra sidan ger ju detta högra belastningar på brädan, vilket speciellt lär öra att den slits mer när man seglar mycket chop. Två sidor….
För övrigt körde jag av min första tendon förra 3.5-söndagen i Åsa. Grymt slarvigt eftersom jag körde en mastfot som jag visste var rätt gammal (dessutom var det inte en riktigt streamlinedtendon, visade det sig). Men det löjliga säkerhetssnöret höll (med några få trådar kvar när jag kom iland). Det var en spolning rätt långt in och som tur var tappade jag även en lins. Så jag seglade direkt inåt istället för utåt, och efter 20 meter gick senan av. Då var det bara 20-30 meter kvar in, vilket nog är vad den löjliga tampen klarar i ryckigt 3.5-väder.
-
Som du kanske fattar så är jag sponsrad av BOGE. Dessutom allmänt svag för naturgummi och latex (fråga frugan).
Har aldrig sett en havererad BOGE-joint, men kopplingen mellan gummit och infästningarna är svårt att få till. Gäller att ha en form som ger en stor area och ytfinhet som gör att gummit vulkas fast ordentligt till metallen. Dock har man idag rätt bra koll på hur det ska se ut. I en bils gummibussningar släpper sällan gummit utan sprickan går oftast genom materialet. Går faktiskt att härleda matematiskt med brottmekanik att sprickan hellre går i gummit än i interfacet mellan gummi och metall.
Visste inte att streamlined har metallförstärkning runt skruvhålen. Är ju bra det. Har sett flera tendonjoints med sprickor just kring hålen. Där det dessutom är omöjligt att inspektera utan att ta isär jointen.
Bra point också med mjukheten och dämpningen hos BOGE-jointen och att det minskar belastningarna på brädan. Sen att man tappar direkta känslan kanske man kan ta om man seglar våg.
Fast allt har sin gräns och kan paja. Och när man haft ett haveri, som du förra söndan, så börjar man fundera. Jag körde sönder flera tendon-joints och blev trött på det. Sen jag bytte till US-kopp och BOGE har grejjorna hållt. Men det är kanske bara en tidsfråga – fan vet. Gäller som vanligt att kolla ibland att grejorna ser OK ut och byta till nytt annars. -
Är det inte så att NP mfl rekommenderar ett byte av polyurethantendon efter ett års användning, eller minns jag fel? (Kan vara för den amerikanska marknaden med allt som krävs för att slippa stämningar med höga skadestånd, typ lätt överdrivna varningtexter på allt)
Åldrandet hos polyurethan är väl inte lika viktigt för hållfastheten som för naturgummi.
Men hur många byter tendon och på ett sätt så att allt monteras helt korrekt?
Jag har inte varit med om en avsliten/sprucken tendon men gummijointar, men det var på no nosetiden för att placera det i tiden…
-
Jag kör med Lars-Boge, ingen har gått sönder hittills.
Vilket system jag kör med ska ni skita i, men det håller ihop än. -
RRD;583114 wrote:Åldrandet hos polyurethan är väl inte lika viktigt för hållfastheten som för naturgummi.
Det verkar inte som att åldrandet spelar någon roll på tendon. jag har dragit av 1 månad gamla… trots metallrör i och alla möjliga varianter och varumärken.
-
Jo, både naturgummi och polyuretan “åldras”. Naturgummi är ffa känsligt för värme, oljor och ozon. Polyurethan, liksom många andra plaster, är känsligt för “hydrolys”, dvs att vatten sakta tränger in och reagerar med molekylkedjorna. De bryts då sönder så materialet blir sprött och sprickkänsligt. Känslighet för vatten kanske inte är så jäkla bra för en ws-joint. Byt ofta! 😉
-
Jämförelse mellan naturgummi o plaster, tex urethanplast
http://www.unimer.se/Page.asp?PageNumber=153
För övrigt brukar man hävda att urethan o andra plaster inte åldras i samma utsträckning som naturgummi. En intressant jämförelse, kolla din gamla skateboardhjul o jämför med något i gummi från samma tid. Jämför med bilars vinterdäck naturgummi vs syntet.
Logga in för att svara.
