-
Brädbyggarfilm
-
Jag använder alltid kol, mer eller mindre. Det finns flera alternativ också, till exempel H-glas och basalt. Jag tycker själv att basalt är en ballare fiber än kol. På sistone har jag tagit hem en hel del Flax också, en biofiber som är extremt töjbar.
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=75P8Qe1opPE
Textreme, snyggt och dyrt. Total overkill på en surfbräda men det säljer. Precis som aramid…
-
Hur mkt extra får man ut av kol jämfört med T.ex Wood sandwich eller epoxi singelshot? Är inte kol egentlige. Tyngre än glas T. Ex…?
-
Tänk på att det inte bara handlar om att be sin brädbyggare slänga i en massa kolfiber och annat för att få en lätt och styv bräda. Det kan lätt bli för styvt och då får du en bräda som kommer vara allt annat än skön att åka på. Att bygga brädor med rätt flex och hållbarhet där det behövs är en konst det med.
Kul diskussion detta, och extra beröm för Björns klipp.
-
@sailortrash 712366 wrote:
Hur mkt extra får man ut av kol jämfört med T.ex Wood sandwich eller epoxi singelshot? Är inte kol egentlige. Tyngre än glas T. Ex…?
Vad är tyngst, ett kilo bomull eller ett kilo bly?
Om du använder en HM-kolväv (dvs “standardväv”) ligger den i runda slängar på en draghållfasthet på 4000 MPa. En S-glas (dvs den bättre sortens glas) ligger någonstans runt 2000 MPa. En E-glas är svagare, men är också den som används mest.Nu kan du välja, använda samma vävdensitet, exempelvis 160 gram, och få en starkare bräda – eller gå ner till en 100 grams väv och behålla samma styrka. men det går inte att byta ut rätt av eftersom glas är lika starkt i alla riktningar medans kol har sin styrka i fiberriktningen. Man måste tänka till lite hur väven ska läggas.
Problemet är dock att ju tunnare skikt desto svagare blir konstruktionen mot stötar och tryck, dvs dingar och hältramp. Så i slutänden är det en avvägning vilken väv, var och hur den ska användas. -
Björn D: Jag brukar “speca” det som är viktigt för mig, dvs en rätt noggrannt specad bottenkurva. Bottenformen beskriver jag mer “godtyckligt”, tex plan i fören för att sedan övergå till V i aktern”. Railformen beskriver jag tex bara som “slalom-aktig” o ger honom fria händer. Stropplacering, mastkassetplacering samt fenboxplacering specar jag noga då dessa är viktiga för mig. Andra som beställer skickar mycket noggranna ritningar där de specar i princip allt i detalj, tex hur mycket TUE det skall vara osv. Brädorna shapeas/byggs helt för hand, så 100% som specat blir de aldrig, men väldigt nära. Materialet brukar oxå kunna specas, tex om man vill ha Textreme eller nåt annat roligt. Standard är rimligt med kol och/eller kol/kevlar, glas närmast kärnan har jag för mig. Funderar på att min nästa planka (ersättaren till min nuvarande största slalom/speed dvs 245*58) skall ha kol UD 80 eller lättare kring kärnan, sedan Divinycell 3mm följt av en ovansida helt i Textreme samt undersida i kol/kevlar, plus lämpliga förstärkningar. Han som bygger har bra koll iaf, o då mina plankor är rätt smala så brukar prispåslaget inte bli såååå högt när man väljer exklusiva material. Det är en god vän som bygger de åt mig (de byggs i Ungern), tanken var från början att vi skulle försöka sälja prisvärda custombrädor men intresset är noll så det är nedlagt. Det finns dock uppskattningsvis ett 20-tal brädor här i Sverige som är byggda av honom, de flesta efter ritningar. Vad jag hört så är de som köpt brädorna nöjda, var visst nån (rätt duktig) kille som sade att det var den bästa planka han kört på? Snabb som attan är han iaf…
PS: På senare tid har det beställts en del tunnare plankor, dvs rätt slalomaktiga shapes med bra fart men med relativt vågbetonade rails, verkar funka riktigt bra! -
Brädan i filmen har 165g H-glas (ihålig glasfiber) under sandwich. 1x165g+1x110g E-glas över sandwich + förstärkningar under hälar, boxar och nos. ca 80 l och 6.3kg. Helt ok enligt min mening samt den lär hålla för allt jag kan utsätta den för.
En vindsurfingbräda utsätts för väldigt komplex belastning så det det är inte helt lätt att dimensionera. Förutom att den ska vara “lagom”styv så måste den absorbera en hel del energi om man tex. plattlandar höga hopp eller får kastfall (eller bara att ungarna står och hoppar på den på stranden). mängden energi som absorberas beror på brottgräns och töjning. Ett styvt material som inte kan töjas absorberar lite energi (typ kolfiber hållet) medans ett mjukare material som kan töjas mycket kan absorbera mer energi (Gummi som ett extremfall).
Så ur hållfasthetsperspektiv kan ett “mjukare” material vara hållbarare än ett styvt. Det är lite det här som gör att jag valt glas för mina vågbrädor, jag tycker generelt inte att kolfibern ger tillräckligt mervärde kontra kostnadsökning (men hade jag haft obegrännsat med pengar så kanske). Därmed inte sagt att man inte ska använda kol på vissa ställen eller för hela brädan.
Kinetic: Antar att du ska ha mer än ett lager enkelriktad kol under sandwichen, Hur blir upplägget?
Svenne: Kan bli att du kommer att få en extra betällning på väv när det närmar sig vinter och nästa projekt ska igång.:smile:
-
Björn: Jag vill bygga “ultralätt men hållbart”, målet är en bit under 6 kg. Jag TROR att han lägger i regel rätt “lätt” runt kärnan, sen om det är 1 eller 2 lager vet jag inte men minns jag rätt så kör han runt 100 gram/m2 glas som standard. En bräda som byggdes nyligen typ 240/80 ca 135 liter med ovansida helt i Textreme hamnade på ganska exakt 7kg med pads, o det går o bygga ännu lättare men då blir det nog på bekostnad av hållbarheten gissar jag. Brädorna är absolut inga äggskal utan tål att användas, men de tål inte allt så klart. Jag skall kolla med honom mer exakt hur han gör, men det varierar nog en hel del beroende på brädtyp. Vissa extra tåliga vågisar kan han även bygga i dubbelsandwich (dvs 2 lager divinycell med laminat emellan) men det blir ju en del extra jobb, minst sagt…
Vi brukar diskutera fram vad som är rimligt (o ekonomiskt motiverbart…) vid mina byggen. Men UD kol är inte såååå dyrt. O min erfarenhet säger att han bygger vääldigt hållbara brädor o så jäkla hållbart behöver det inte vara, det är bara att banta ner konstruktionen (mer högvärdiga material?) men behålla förstärkningarna…UD80 runt kärnan borde ge en apstyv bräda, Textrem på ovansidan o “energislukande” kol/kevlar borde funka bra, kan jag tycka som amatör. Jag brukar lyssna på hans råd, han har trots allt si-så-där 30 års erfarenhet…Säg att priset hamnar på 1200€ för en bräda med UD80 kol runt kärnan, Textreme ovansida o kol/kevlar botten, det är fortfarande mycket pengar men billigare än en “värsting” fabriksbräda. Sen är det klart, man kan aldrig veta hur bra brädan blir, men hittills har alla mina plankor blivit bra, tex min Speed planka (245*46, ca 65liter) som byggdes 2010, den går som ett skott med 7.9, trodde jag aldrig. Samma sak med min 245*58 ca 105 liter, går som ett skott med 9.3…Det jag tycker är “roligast” är att det är delvis mina “shape:s”, samt att man kan ha sin egen grafiska design, där i princip “allt” är möjligt.
-
@Svenne 712100 wrote:
Jag har byggt 8-10 st med furufanér.
Häftigt, du har inte några bilder på skönheterna? Varför bygger man inte fler sånna brädor?
-
Hur funkar det egentligen att mixa fibrer med olika töjbarhet? Jag tänker mig att om man mixar kol och glas, så kommer kolfibrerna gå av och glasfibrerna bara töjas ut. Vid nästa belastning finns bara glasfibrerna kvar. Om det funkar på det viset så e det ju inte så bra…
Borde det inte bli på det viset?
-
Planing: Jag gör ett försök till förklaring men jag hoppas någon med mer erfarenhet kompleterar/rättar mig.
Teoretiskt
Om man ser på enkelriktade fiber och de belastas längs fiberriktiningen kommer alla fiber och matris (epoxi) att få samma töjning och då går det material med lägst brotttöjning av först, för kol/glas/epoxi blir det kol.Belastar man sedan tvärs fiberriktningen kommer det istället att bli lika spänning i alla material och då brister det material med lägst brottspänning, ofta matrisen.
För vinklar därimellan kan det även bli fiberglidning.
Nu har man sällan endast fiber i en riktning utan i flera, tex har ju en väv fiber i 0 och 90 grader. Då blir resultatet en blandning av ovanstående.
I praktiken är det många fler variabler som är med och påverkar, fiberdefekter, dålig bindning mellan matris och fiber, luftblåsor i matrisen osv.
Sen är det olika belastningar på olika ställen på brädan vilket gör att man kan behöva andra fiber lokalt, tex under hälar och boxar.
Personligen har jag för lite erfarenhet om det är vanligt att tex kolfibern brister först och sedan glaset. misstänker att det är svårt att se efteråt då allting antagligen gått sönder. Någon som vet?
Sen gäller det inte bara att fiber/matris är rätt, det gäller alla material i brädan, sandwich och kärnan behöver också passa ihop. Jag har sett brädor där man använt någon form av spröd låg densitet skum där sandwichen spruckit inuti i sig själv.
Så det är inte lätt att dimensionera en bräda optimalt, som tur är finns det koncept som är utprovade man kan använda.
Kinetic: Jag tycker det låter lite vågat med endast ett lager enkelriktat under sandwichen, men som du säger har shapern 30 års erfarenhet så bör han veta vad som håller.
Däremot tycker jag du ska strunta i aramid (Kevlar). Så länge laminatet är helt är inte aramiden någon fantastisk “energiabsorberare” utan det är först när aramidfibern går sönder som den absorberar mycket energi och då är det ju för sent. Desutom är det svårare att få bra vidhäftning mot aramid vilket ger ökad risk för fibersläpp vilket ger sänkt hållfasthet.
-
@Svenne 712362 wrote:
Jag använder alltid kol, mer eller mindre. Det finns flera alternativ också, till exempel H-glas och basalt. Jag tycker själv att basalt är en ballare fiber än kol. På sistone har jag tagit hem en hel del Flax också, en biofiber som är extremt töjbar.
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=75P8Qe1opPE
Textreme, snyggt och dyrt. Total overkill på en surfbräda men det säljer. Precis som aramid…
Hur står sig basalt och flax mot glas och kol? För/nackdelar?
Logga in för att svara.
