-
Byggkvalite på JP resp Starboard
-
Ja, det har ju gjorts förr, mest Airinside, men även AHD, div II och även Starboard har väl testat?
Men det finns ju klara nackdelar, bland annat kondens. Verkar som om konstruktionen blir knepigare och svårare att laga oxå?
Själv är jag inne på att man kanske skulle kunna innesluta skumkärnan i någon seg “påse” som det inte går hål på särskilt lätt alls?
-
Lite knepigare att laga, men inte så mycket. Det är ju redan rätt knepingt med sandwich och allt. Kondens problem har jag inte märkt än på de ihåliga jag testat. Och när det gäller flex så är kanske den viktigaste poängen med den konstruktion som Starboard testat just att flexet i brädan är otroligt mycket bättre. När man byter till en vanlig bräda efter att ha kört den ihåliga så känns den vanliga helt död och man undrar om den har deleminerat eller nå’t.
-
@dr Masse 357089 wrote:
Fast jag väntar fortfarande på en konstruktionsmetod som innebär att man änvänder kärnor som tål vatten. Det är fanimej obegåvat år 2007 att en helt ny vindsurfingbräda kan bli totalförstörd om det går hål i laminatet och den tar in vatten.
QUOTE]
Tack för ett långt och intressant inlägg. Att det inte går att få ett enkelt svar på min fråga om JP´s och Starboards kvalite är väl vad jag hade väntat mig när frågan ställdes, däremot börjar nu tråden belysa många frågor/ problem.
Att det handlar om att pressa kostander och ha en rationell produktionsprocess begriper man ju, likaså att Starboards synliga träfaner är en ren designgrej, (en av många förklaringar till deras framgång tror jag). Att faneret kan få fula fläckar när fukt kommer in genom ytbehandlingen, visar ju bara på problemet att lägga in ett organiskt material i en i övrigt tät konstruktion som inte andas. Frågan är hur det inlaminerade (osynliga) trät i andra brädor ser ut efter några år, det kanske befinner sig i ett stadie av långsam föruttnelse!!? Dessutom sväller ju det våta trät vilket ytterligare borde förvärra en skada. Att stoppa in trä i brädorna kan vi nu allså konstatera är i brist på annat prisvärt alternativ. (eller hur?)
När man bygger våtrum nuförtiden, börjar organiska matriall (trä och gips) bli tabu att änvända i omgivande konstruktion, trots supereffektiva fuktspärrar.
Att man då använder matrial som suger vatten (skumkärna och trä) i en bräda som borde vara byggd för att vistas i vatten och utsättas för hårda påfrestningar, är ju trist…Lustigt , känns lite som den urgamla diskussionen, om varför man inte bygger bilar som inte rostar osv….. Självklart ska en bräda inte hålla för länge..
Attans också, jag som hade snöat in på JP 🙂 -fast det är klart, så mycket som jag seglar hinner brädorna kankse torka mellan åken…
/henryk
-
Att det handlar om att pressa kostander och ha en rationell produktionsprocess begriper man ju, likaså att Starboards synliga träfaner är en ren designgrej, (en av många förklaringar till deras framgång tror jag). Att faneret kan få fula fläckar när fukt kommer in genom ytbehandlingen, visar ju bara på problemet att lägga in ett organiskt material i en i övrigt tät konstruktion som inte andas. Frågan är hur det inlaminerade (osynliga) trät i andra brädor ser ut efter några år, det kanske befinner sig i ett stadie av långsam föruttnelse!!? Dessutom sväller ju det våta trät vilket ytterligare borde förvärra en skada. Att stoppa in trä i brädorna kan vi nu allså konstatera är i brist på annat prisvärt alternativ. (eller hur?)
/henrykAtt bygga med trä handlar knappast om att pressa kostnader eftersom det skylle vara mycket enklare att ersätta med lite glasfiber. Istället är det faktistk så att trä är ett material som är svårt att kopiera syntetiskt. Att många märken använder mer eller mindre stora mängder träfaner i brädorna är för de dämpande egenskaper träet har. Det är liksom både snärtigt och segt samtidigt och har dessutom extremt mycket bättre tryckhållfasthetsprestanda än fiber. Det trä som används är dessutom hårt impregnerat med någon slags epoxy och enligt min erfarenhet är problem med missfärgningar mm väldigt små och när de förekommer i princip alltid enbart av estetisk natur.
Sedan är det ju ett intressant konstruktionsbeslut huruvida man vill laminera över träet eller ej. JP gör det och Starboard gör det inte. I Starboards fall är anledningen att man tycker att den nytta som träet gör minskar om man laminerar över det och ett tunt lager glas över skulle bara addera vikt. Istället är det alltså bara impregnerat och lackat med klar lack.
Men i slutändan har Masse helt rätt när han påpekar att i princip alla brädor är byggda i samma fabrik. Visserligen kan man specificera olika “noggrannheter” när man som tillverkare beställer från Cobra, men alla top of the line-brädor från de stora tillverkarna är i bästa möjliga kvalitet. Så, det som skiljer är huvudsakligen att olika tillverkare har olika filosofier när det gäller hållbarhet kontra vikt. Det skiljer rätt lite mellan hur “fina” fiber olika tillverkare har i brädorna. Att satsa på mer hållbarhet kostar helt enkelt vikt och som Masse antyder så är det den vägen Starboard och kanske även JP går.
Sedan är det otvetydigt så att brädorna blivit tyngre till 2007 pga allmän kolfiberbrist. JP har t ex i princip ingen kol längre annat än i slalombrädor. Även dyneema som används som förstärkningar är svårt att få tag på, men i det fallet ersätter fibern technora på ett bra sätt, men att hävda att technora är någon slags uppgradering jämfört med kol är nog att töja på sanningen en aning. Jag törs nog lova att om kolfiberpriserna går ner igen kommer tillverkarna byta till kol igen. Det har nog varit rätt jobbiga beslut för tillverkarna inför 2007 – behålla vikten och chansa på att de klarar sig med sämre hållbarhet eller öka vikten och chansa på att köparna ändå inte flyr. Speciellt jobbigt blir detta eftersom priserna trots mindre kol ändå går upp.
-
Ola, du har koll. Ytterligare en anledning till att Starboards brädor och även andra märken med samma konstruktionssätt har något som liknar missfärgningar i trälaminatet är fanéret tjocklek. Normal fanértjocklek är 0,6mm. Under fanéret ligger kolförstärkningar och eventuellt även pennstreck ritade på laminaten under. Dessa kan skina igenom och se ut som missfärgningar. Klart är dock att dessa syns redan innan brädan tas i bruk och inte är av den typ som uppkommer efter ett tags använding.
Surf´s Up
Paddy, S-44
-
Ola, det är också en form av kostnadseffektivitet. Att använda syntetiska material som liknar trä är alldeles för dyrt, och precis som du själv skriver – varför göra det när trä ändå har de egenskaper som konstruktören vill åt? Jag håller inte med om att det bara är att byta mot lite glasfiber, de har helt olika egenskaper.
Trä är inget dåligt material, men som med alla andra flashiga materialnamn så fungerar det inte i felanpassade konstruktioner. Inte värre än så. Det är fler och fler båttillverkare som inser att pris/prestanda på en välanpassad trätyp är oslagbart. Samma sak händer ju i byggbranschen, för 10-15 år sen var limträbalkar exklusivt men idag en självklarhet.i SB:s konstruktion verkar träet användas som skydd mot slag vilket inte skulle vara fallet om det var överlaminerat som i JP-brädorna. Jag har hittills bara lagat SB-brädor som inte har trä, men JP har ett ganska mjukt och lätt träslag i sina brädor och det är enbart där som mellanlager i sandwichen, det håller inte för slag utan support från fibern och måste lagas om övre fiberlagret är skadat. Men det betyder inte att JP:s brädor är ömtåliga, jag upplever de jag har lagat som riktigt stryktåliga och går inte sönder mer än andra brädor trots att de är lätta, förmodligen tack vare att träet är “förlåtande” vilket syntetiska sandwich-material oftast inte är.
Jag anser att kolfiber är överskattat i en surfbräda, det finns inga belastningsfall i en surfbräda som inte skulle kunna hanteras med E-glas. Men det säljer. Viktmässigt handlar det om så små mängder att det i slutänden inte är många gram som skiljer. Gelcoaten och core-skummet väger i alla fall mycket mer.
–S
-
@Svenne 357189 wrote:
Ola, det är också en form av kostnadseffektivitet. Att använda syntetiska material som liknar trä är alldeles för dyrt, och precis som du själv skriver – varför göra det när trä ändå har de egenskaper som konstruktören vill åt? Jag håller inte med om att det bara är att byta mot lite glasfiber, de har helt olika egenskaper.
Jag menade inte att glas skulle ersätta rakt av utan jämfört med andra konstruktioner där man inte använder trä.
@Svenne 357189 wrote:
Trä är inget dåligt material, men som med alla andra flashiga materialnamn så fungerar det inte i felanpassade konstruktioner. Inte värre än så. Det är fler och fler båttillverkare som inser att pris/prestanda på en välanpassad trätyp är oslagbart. Samma sak händer ju i byggbranschen, för 10-15 år sen var limträbalkar exklusivt men idag en självklarhet.
Precis. Och kolla på skidbranchen där de bästa skidorna fortfarande typiskt har trä i kärnan.
@Svenne 357189 wrote:
i SB:s konstruktion verkar träet användas som skydd mot slag vilket inte skulle vara fallet om det var överlaminerat som i JP-brädorna. Jag har hittills bara lagat SB-brädor som inte har trä, men JP har ett ganska mjukt och lätt träslag i sina brädor och det är enbart där som mellanlager i sandwichen, det håller inte för slag utan support från fibern och måste lagas om övre fiberlagret är skadat. Men det betyder inte att JP:s brädor är ömtåliga, jag upplever de jag har lagat som riktigt stryktåliga och går inte sönder mer än andra brädor trots att de är lätta, förmodligen tack vare att träet är “förlåtande” vilket syntetiska sandwich-material oftast inte är.
Även om man ersätter en del av sandwich en med trä så är det på sätt och vis slag och tryckhållfastheten man vill öka. Dels får man ju liksom lite extra fiber på köpet och dessutom så har ju trä som du antyder ett slags minne, dvs det deformeras inte som de flesta sw-skum om det trycks ihop lite.
@Svenne 357189 wrote:
Jag anser att kolfiber är överskattat i en surfbräda, det finns inga belastningsfall i en surfbräda som inte skulle kunna hanteras med E-glas. Men det säljer. Viktmässigt handlar det om så små mängder att det i slutänden inte är många gram som skiljer. Gelcoaten och core-skummet väger i alla fall mycket mer.
–S
Hmm, jag är inte säker på att jag håller med här. Det ligger rätt mycket vikt fiber och plast i en bräda också och man kan tjäna en hel del på att använda exklusiva fibrer. Fast i praktiken är det när det gäller vågisar rätt komplicerar eftersom det finns så många olika sorters skador som kan uppstå – allt från rena avhoppningar till kras mot sten. Bygger man lätt får man prioritera vart man tror man behöver sina förstärkningar. Sedan har vi ju det där med flexen, och de bästa byggarna på Maui är väldigt medvetna om var de placerar kol och var de inte gör det för att just uppnå en viss typ av flex i brädorna. Jag har själv nyligen kört på två identiska brädor med olika flex och det är väldigt stor skillnad – större än vad några 100 gram hit elelr dit gör, skulle jag säga. Så att som t ex Sean Ordonez vara rätt restriktiv med var han använder dyrt kol kan ha sina poänger. Men å andra sidan borde det gå att bygga med dyre lätta fibrer och ändå få “rätt” flex. Jag minns t ex att Mikeal Delfs en gång byggde en bräda helt i kevlar som var väldigt flexig och den bäst byggda bräda jag någonsin kört som Delfs också byggde var förhållandevis flexig den med.
Log in to reply.
