Cambers?m.m

[jonas-j]

Det behöver det inte vara. De som väger mer behöver inte större breädor eller segel. Mycket beror på teknik.

[anonym-anvandare]

cambers (på lattorna) sitter isydda i seglet för att hålla det tight mot masten.

[anonym-anvandare]

Enkelt förklaring!
Du eftersträvar att få en vingprofil på ditt segel.
Vinden framför dig skall ta så snabb väg som möjligt så du sugs framåt.
Lattan och cambern hjälper till med detta och ser till att buken inte vandrar bakåt och gör seglet ostabilt.
Vilket du kommer att uppleva som om du är överriggad.
En annan sak är att om du frågar om detta anser jag personligen inte att du skall använda cambers.
Tävlar du inte finns det ingen anledning att köpa såna segel.
Det finns idag så bra camberlösa segel så marknaden för cambersegel är helt död.
Detta var en mycket förenklad förklaring.
Tror nog att el doktorer Masse eller Ola kan förklara bättre.

[oscar]

Cambers brukar sitta löst på lattänden, inte isydda.

[dr-masse]

He, he, här blir man kallad för “doktor”… Glöm aldrig att jag är en skojdoktor å inget annat, “dr Masse” kommer av att mitt första inlägg på orginalkonfen (typ våren 1997) var ett “recept” på framgångsrik vindsurfing…

Här kommer min lekmannaförklaring på vad cambers är, det finns andra som kan de tekniska och aerodynamiska aspekterna bättre.

Cambern uppfanns av Gaastra som länge hade (och har) ett patent på lösningen. Genom att sy en bredare mastficka och i framkant på lattorna peta dit en plastklyka lyckades man skapa bättre stabilitet och aerodynamik för sina segel. Som så många andra gånger förr så blev detta påhitt hett som tusan och alla ville ha. Några av de mest uppenbara fördelarna var:

– bättre höjdtagning
– tidigare planing
– bättre fart
– stabilare segel

Inte undra på att det blev poppis, men några nackdelar uppmärksammades snabbt

– tyngre segel
– bredare mastfickor som vattenfylldes
– sämre manövrerbarhet
– dyrare och krångligare att sy
– svårare att rigga
– slitage på cambers och master

Cambers kom därför ganska snabbt att inskränka sig till mer avancerade segel och framförallt tävlingssegel. Men vi har sett den lite överallt, från rena vågsegel till versioner som kan sättas dit och plockas bort efter behov (Neil Pryde, Gaastra, ART mfl…).

Cambern i sig har sett olika ut från tillverkare till tillverkare. Vissa kör med en plastgrej som är gjuten i ett stycke och som är halvcirkelformad i framkant, detta är väl den “klassiska” cambern. (bl a Gaastra)

Några var snabba att sätta dit små “rullar” i framkant för smidigare rotation och ägnade mycket kraft åt att få fram snygga och avancerade versioner (t ex Neil Pryde). Andra har gjutit lite säregna cambers och noga påpekat detta för sin omvärld (bl a Simmer, Windwing)

Andra körde med en variant som bestod av två plastbitar mellan vilka en bit nylon sattes dit. Nylonen låg mot masten, avstående mellan plastbitarna kunde varieras och anpassas till masttjocklek (North, Ezzy). Lite annan riggteknik kom på köpet.

Som så många påpekat löper lattans framkant löst i cambern och påverkar camberns form beroende av vilken bog man seglar på samt vilket tryck man har i seglet. Cambern återfinns på två-till tre lattor på “friåkningssegel” och på 4-7 lattor på tävlingssegel (typ). Om ett segel har cambers så sitter den alltid i anslutning till seglets område runt bommen, det är här man kan få mest effekt av det. Här någonstans sitter ju även seglets buk (i sin djupaste form) samt tryckpunkt, varför det är extra intressant med stabilitet och aerodynamiska hjälpmedel här. Cambern håller ut segelduken runt mastfickan, vilket gör det möjligt att köra med bredare mastfickor och jobba med en tydligare “vingform” i seglets framkant. Som så ofta har ju även detta testats till gränsen, bland annat var allas vår Anders Bringdal länge en vän av ohyggligt breda mastfickor som fylldes med vatten, några havsabborar, lokala triatleter samt en norsk högsjötrålare vid eventuella krascher… (hyfsat knepiga segel att vattenstarta, med andra ord)

så – från “ropen skalla, cambers åt alla” så låter det numera “ropen skalla, nocam åt alla!”. Sanningen ligger väl, som så många gånger förr, någonstans mittemellan… Min lilla spaning här är att jag inte skulle bli ett smack förvånad om vi får se cambern komma tillbaka även i mer friåkningsbetonade segel i ny, modern form…

Personligen anser jag att i tävlings- och stora segel (över 8.5 – 9.0 kvadrat) är väl cambern i stort sett ohotad och ger seglet såpass stora fördelar i form av stabilitet och fart (totalt sett) att den nog lär fortleva. Att dagens cambersegel dessutom är lättriggade och skapligt manövrerbara tål att betänkas… 😉

Vad gäller volym på bräda och segelstorlek så ligger det väl mycket i att rätt teknik kompenserar för en hel del. Dock, om man är av den tyngre klassen, så gäller det nästan alltid att om man väger mer så är det fördel att köra större grejer. Själv har jag en iofs duktig men rejält fet (hej Johan! 😉 kompis som ALLTID kör större grejor än mig (kör jag 5.4 så kör han 6.0, kör jag 8.5 så kör han tionoll…). Det finns en anledning till det, och det är inte bara “teknik”, hans är minst lika bra som min.

Hoppas detta gav något, du får säkert mer info om cambers från någon annan som kan de tekniska aspekterna bättre!

Surfa På!

[ian]

Kam-bärs stavas det och är hårspray