-
dagens bild
-
Det stora problemet med utlösningsmekanismer är väl att det hela ofta måste analyseras rätt noggrannt. Att man t.ex. inte har utlösningsbindningar på snowboards beror mycket på det. Så länge bägge benen sitter fast så tål de rätt mycket men om ett ben släpper men inte det andra är risken stor att det ben som sitter kvar aldrig mer blir sig likt. Alltså behövs en utlösningsmekanism som garanterat alltid släpper bägge ben samtidigt och så länge det inte finns så är det bättre att inte ha nån utlösningsmekanism alls.
Jag vet inte om det är likadant för vindsurfare men det kan hända. De värsta kastfallen för mig har inte varit såna där jag följt med hela varvet runt, visst sparkar man nästan sig själv i bakhuvet men har man sittsele så är det höften och inte ryggen som tar det mesta av belastningen och kastfallet avslutas ganska stillsamt.
De håriga kastfallen har för mig oftast varit de där jag släppt eller hunnit kroka ur. Eller de som berott på att jag gått på grund. Min tumregel har alltid varit att det bästa sättet att inte paja sig eller grejorna är att inte släppa.
Å andra sidan har jag inte fått ett riktigt brutalt kastfall på minst tio år. Min kropp kanske har hunnit bli ömtåligare sen dess.
-
Som småbarnsförälder har jag funderat kring samma konstruktion som för “grönt spänne” för hjälm. För dem som inte vet: Barnhjälmar har ibland grönt spänne som betyder att hjälmen skall släppa om man blir hängande i den (så att man inte blir strypt). Konstruktionen är jättenkel. Bifogar lite hjälmbilder. Som ni ser har grönt spänne rak kant mot rött (som inte löser ut) som har “mer hullingskant”. Den gröna löser helt enkelt ut vid spänning. En sådan här i grövre dimension borde funka för hängselen kan man tycka.
Kanske någon som kan tillverka blir inspirerad.
-
Tror för den delen att Erik Beale, Finian Maynard eller nån annan av elitspeedarna har experimenterat med linor som löser ut.
Själv lyckades jag få ett par alldeles vanliga Da kine-linor att “lösa ut” vid segling rakt fram med extremt toköverriggad 6.6 en gång i tiden. Inget kastfall eller nåt annat, bara överjävla mycket drag i seglet. Plötsligt sa det bara pang och seglet slets ur händerna på mig innan jag hunnit fatta vad som hänt.
Dagen efter tog jag med linan till surfcentret i haga och frågade om den gick att laga. “De där linorna GÅR inte sönder” blev svaret.
-
@Rasmus_W 371708 wrote:
Det stora problemet med utlösningsmekanismer är väl att det hela ofta måste analyseras rätt noggrannt. Att man t.ex. inte har utlösningsbindningar på snowboards beror mycket på det. Så länge bägge benen sitter fast så tål de rätt mycket men om ett ben släpper men inte det andra är risken stor att det ben som sitter kvar aldrig mer blir sig likt. Alltså behövs en utlösningsmekanism som garanterat alltid släpper bägge ben samtidigt och så länge det inte finns så är det bättre att inte ha nån utlösningsmekanism alls.
Messerschmidt calling!
Faktum är att just snowboardexemplet faktiskt inte stämmer. Det finns fungerande sb-bindningar som löser ut – en fot åt gången så fort den inställda maxbelastningen överskrids. Precis som på en slalomskida!
Skälet till att utlösningsbindningar aldrig slagit igenom på sb-sidan har att göra med det faktum att så länge du har båda benen fastspända är det ingen ko på isen, så att säga. Utlösningsbindningar ökar vikten och det är inte proffsen intresserade av. Proffsen “bestämmer” vad som gäller utrustningsmässigt.
Det som kommer få proffsen att söka utlösningslösningar är den dagen någon tar dagens åkning till nästa nivå – d v s dagens trick fast enfotade. Skulle proffsen seriöst lägga in enfotstrick i större omfattning, än idag, så måste de ha utlösningslösningar. Annars kommer ben och knän ryka i parti och minut.
Lite OT, men ändå inte!
Problemet med hängseletampsutlösning är ju att den måste släppa helt utan att kunna häkta i någonstans. Dagens speedhysteri kommer nog ge liv åt någon simpel och smart lösning.
-
Varför inte airbag i bommen?
-
@Rasmus_W 371708 wrote:
De håriga kastfallen har för mig oftast varit de där jag släppt eller hunnit kroka ur. Eller de som berott på att jag gått på grund. Min tumregel har alltid varit att det bästa sättet att inte paja sig eller grejorna är att inte släppa.
Å andra sidan har jag inte fått ett riktigt brutalt kastfall på minst tio år. Min kropp kanske har hunnit bli ömtåligare sen dess.
kan hålla med om att om man håller i så blir det inte lika dramatiskt, men det är nog vid normal surfing. Har klarat både 25-0 knop genom sandbanksstopp och andra kastfall genom att hålla i. MEN Speed är inte normal surfing. Tror inte man har så mycket att sätta emot när det går 35+ knop. Men det kan nog bara SWE top 10 svara på.
Men en lösning med automatisk urhakning tror jag inte på. Man seglar ju knappast statiskt utan kraften kan ju ändras hela tiden och att hitta rätt där e jag tveksam till. Sedan väger vi ju alla olika och har olika segel, varierande förhållanden etc etc…
Får väl ha snabbuppblåsbar sumodräkt på sig istället kanske…
-
Inbyggd airbag för speedos
-
Ärtsoppa till lunch idag Robban????
-
@joth 371742 wrote:
kan hålla med om att om man håller i så blir det inte lika dramatiskt, men det är nog vid normal surfing. Har klarat både 25-0 knop genom sandbanksstopp och andra kastfall genom att hålla i. MEN Speed är inte normal surfing. Tror inte man har så mycket att sätta emot när det går 35+ knop. Men det kan nog bara SWE top 10 svara på.
Men en lösning med automatisk urhakning tror jag inte på. Man seglar ju knappast statiskt utan kraften kan ju ändras hela tiden och att hitta rätt där e jag tveksam till. Sedan väger vi ju alla olika och har olika segel, varierande förhållanden etc etc…
Vad gäller “hålla i” så gör hängselen mycket av det jobbet och med dess hjälp kan man hålla i även när det går tokfort. Däremot misstänker jag att det finns ett annat problem när det handlar om speed: vindriktningen. Normalt seglar man ju mest på halvvind och eftersom ett ikrokat kastfall i allmänhet slutar i lä om seglet så landar man i vanliga fall i vattnet, medan man på brant slör antagligen landar på brädan och det borde kunna bjuda på några extra obehagligheter.
Jag tror i princip på automatisk urhakning men ditt exempel belyser att det är en rätt knepig sak att fixa eftersom de antagligen behöver individanpassas, precis som skidbindningar. Jag har flera gånger slagit mig på grund av skidbindningar som löst ut i onödan och en lina som släpper när man försöker hålla ner ett toköverriggat slalomsegel på halvvind kan antagligen ställa till en hel del.
-
-
@joth 371742 wrote:
Men en lösning med automatisk urhakning tror jag inte på. Man seglar ju knappast statiskt utan kraften kan ju ändras hela tiden och att hitta rätt där e jag tveksam till. Sedan väger vi ju alla olika och har olika segel, varierande förhållanden etc etc…
Förvisso, men om man hade något som löste ut vid den typ av belastning som får bommar och master att gå av, hängselar att slitas sönder, etc. tror jag det skulle vara mycket värt. Spräckte ett revben i somras i ett fall med våldsam kraft i selen när jag kastades i vattenytan. Tror ändå att det är i ett helt annat register än under normal segling.
Om det sedan räddar mot en “Störner” är en annan fråga. Gjorde själv en “Störner light” året efter hans olycka. Slör/länsade in efter avslutat surf utan att plana. Kastby och drogs med med ändå relativt måttligt kraft, slog i masten, fick ordentligt ont i armen och spräckte brädan. Det var otroligt vilket våld det blev av något som nog såg rätt oskyldigt ut och som förmodligen inte gav extrema krafter i selen. Så håller med Störner, åka långsamt skall man passa sig för!
-
Enliten räkneövning:
Antaganden från min björlandakrasch där stoppet blev mkt tvärt pga riggens
bottenkänning och att jag fortfarane var ikrokad när jag vaknade.
V=28 knop alltså ungefär 14m/s
bromssträcka ungefär 1 meter
Vi antar att det var en någorlunda jämn retardation.
Uppbromsningstiden blir då 1/7 delssekund.
Deceleration= 14/(1/7)=14×7=98 meter per sekundkvadrat alltså tio G!Men det är ju inte sannolikt att det blev en helt jämn retardation,
så det kan stundtals varit mycket mer än 10 G.tio G låter kanske inte så mycket men för mig är det 700 kilo som
fördelas oerginomiskt mellan sele, hand som fläks upp och skalle som
smäcks i masten (länge leve JOFA!) Masten var en våg mast i 60%kol och gick ej av men när jag skulle ut och segla nästa gång gick den av efter riggningen. -
Markforce,
Kollade in din hemsida och du verkar ha vad som krävs för att utveckla hängselelinorna med självutlösning. Säket inte helt lätt men kan vi sätta en människa på månen måste det gå att ta fram ett par smarta linor. Märkligt att inte något av företagen i branschen (DaKine, North, ProLimit etc) inte kommit på detta än.
Låt säga att man skulle lyckas få dessa (patenterade) linor att bli standard i sporten, då skulle projektet säkert vara klart ekonomiskt bärigt trots utvecklingskostnader etc. För att inte tala om äran i att komma med ett genombrott av denna magnitud.
-
Från
http://www.gps-speedsurfing.com/gps.asp?mnu=forum&smnu=1&val=3686
ang. krascher och sitta fast:Chris Torckler wrote:there is a simpler solution … try using the dakine roller bar … whereas a traditional hook will remain connected to the harness through a full rotation ending in total destruction of boom/mast/sail … the roller bars will in most cases unhook as you roll through a crash … allowing you to be flung clear of hard objects … try one and see what you think … but I can highly recommend them … impact tested again at 44 knots several times last week and worked a treat!
ChrisEdit: Så här ser den ut.
http://www.the-house.com/ul002zz.html
Någon som vet om den finns i Sverige? -
Sele med “rulle” finns i Dakines sortiment i Sverige. Kolla med nån som säljer dakine.
Logga in för att svara.
