-
Defi Wind 2014
-
Lycka till idag:laugh:
-
Ja, och kul att det ska blåsa! Kört gubbar, ni är grymma som tar er runt! Måste vara enormt fysiskt.
-
De levererar…
Dag två var nog rätt blåsig, tittade på gps-speed där några Belgare har lagt upp tider och de har kört med små segel.
Efter två dagar och tre seglingar så har de dessa placeringar
BRINGDAL 19
EMANUELSSON 50
ENQVIST 571
WESLEY 797
ÅKESSON 907 -
Videon
http://vimeo.com/96892573 -
Idag är det helt galet med vindar runt 20-25 ms. Jag testade ett ben (1mil) med 5,5 och jag är glad att jag tog mig hela vägen. Vinden verkar inte minska snarare öka ännumer.
-
Mäktigt att se “Bringan” korsa målinjen låååångt före i dagens andra heat i samma hårda vind :-). Massa publik och applåder när Anders B kom in till stranden :).
-
Bra kört, Macke slutade på topp 50, riktigt bra för en svensk rookie!
(säkert inte nöjd om jag känner macke rätt, men med ca 950 man bakom så är det bra) -
@henryk 723683 wrote:
Mäktigt att se “Bringan” korsa målinjen låååångt före i dagens andra heat i samma hårda vind :-). Massa publik och applåder när Anders B kom in till stranden :).
Vad hände sedan, blev han diskad i det racet?
Grymt bra kört av både honom och Marcus (delad 49:e?)…
-
-
@The_Novice 723715 wrote:
Vad hände sedan, blev han diskad i det racet?
Grymt bra kört av både honom och Marcus (delad 49:e?)…
Det är en seriös säkerhetsapparat runt varje heat (vilket behövs när man släpper iväg 1000 pers i 50 knops vind, “epic conditions” enligt Phillip) och varje seglare måste checka in innan racet och checka ut efter. Det visade sig att den mest rutinerade seglaren av alla hade glömt att skriva in sig…
Det blev en DNS på den och 1000 poäng extra. Trots den missen blev han 16:e i slutresultatet.Så här i efterhand, var det värt det? Så in i helvete värt det!
Arrangemanget är bland det bästa jag varit med om oavsett sport, säkerheten fantastisk och allt runtom omkring med mat, öl, spelningar osv var löljligt bra planerat. Dessutom är tävlingsledningen riktigt bra på att dra upp stämningen och peppar alla hela tiden både på land och på vattnet. Ni har säkert sett filmerna nu, men det är jäkligt koolt att se det där aset till RIB-båt komma blåsandes genom startfältet innan start enbart för att haussa stämningen.Saker att tänka på om du vill att åka ner.
1. Det är fysiskt. Jävulskt fysiskt. Det är inget skämt, det är definitivt det jobbigaste jag har gjort. Det blåser hårt och då menar jag inte lite jobbiga byar utan planar du vid starten har du sex kilometer öppen dörr längre upp i banan – och de sex kilometrarna kommer du att uppleva FYRA gånger under samma heat. Har du tur hinner tävlingsledningen bara genomföra två heat under en dag, men de vill göra tre och drömmer om att göra en trevarvsbana. Sug på den; 60 km med fullpung som lägstanivå och en tävlingsledning som ropar “epic conditions!”…
2. Du måste veta hur det känns att vara överriggad i 20 m/s. För kickar la Tramontana in som den gjorde under våra dagar där nere så lär du behöva köra länge med fullt ställ. Jag menar länge. Jag menar länge. Jag menar länge, Jag menar länge. Typ jättelänge. Efter lika länge till tror man att snart kommer vändningen och då dyker varningsbojarna vid sandbankarna upp och det betyder att du har kommit halvvägs på ett ben av fyra. Sa jag länge?
3. Större bräda än du tänkt dig. I topp 100-fältet var det självklart mindre brädor men utöver det var det få som körde mindre än 100 liter/65 cm bredd. Jag gjorde det misstaget själv ett heat och tog en alldeles för liten bräda, det funkar inte helt enkelt. Vågorna rullar bort från stranden och bara hundra meter ut är det brutalt stökigt vilket gör uppvindsbenet förbannat jobbigt. Kombinationen må se konstig ut, men det är stor bräda och litet segel som gäller under Defi.
Jag har bara haft nytta av två brädor, 100/64 och 110/68.4. Glöm stora segel, såtillvida du inte väger 100 kg. Minimum 18 knop medelvind över hela banan för att starta ett heat och ju längre bort man kommer desto mer blåser det. Go figure…
Jag hade utan problem kunnat segla 3.9 i lördags, om jag bara hade tagit med det. En 6.5:a är absolut maximum för mig på Defi.5. Seglingsmässigt så är det stökigare vatten ju längre bort från stranden man kommer. Kortaste vägen är ganska långt ut men jag valde att ta höjd och ligga nära stranden för att ha bättre segling. Det blir en båge med längre segling men mer kontroll. På tillbakavägen gäller det att inte ligga kvar för länge nära stranden för slören på slutet blir rejält djup.
6. Gå på varje heats debriefing! Det är din enda chans att få status på hela banans vind och om något är ändrat.
7. Det tar tid och kostar pengar. Vill du ha ner grejerna så är det bara att slanta upp. Antingen delar du skåpbil med någon eller plockar fram guldkortet vid incheckningsdisken. Det går att bo på området med husbil eller tält, det blåser örn hela natten så ta med öronpluggar om du tänker budgetbo på parkeringen. Vi bodde en bra bit från området vilket var rätt skönt. De där timmarna i riktig säng och fosterställning behövdes. Vi körde på rätt bra och 250 mil tog två långa dagar trots tre som turade om. Kan så här i efterhand säga att två dygn i skåpbil tillbaka är rätt segt, man utgår ju liksom från ett hyfsat slitet läge så att säga.
För egen del hade jag inget mål med att vara med på Defi mer än att just vara med. Det är skräckblandad förtjusning i full spetta med segel överrallt, förvånansvärt få incidenter med de man möter men de som ligger framför kan när som helst krascha eller falla av. Jag gjorde ett par riktigt bra starter men också några som var långt efter startbåten. Där kan man plocka två tre hundra placeringar bara genom att komma rätt. Jag höll mig lite för nära uppvindsänden av startlinjen och där är det som stökigast, bra att tänka på nästan gång är att vara ungefär på mitten med bättre vind och mindre kaos. Ett race var jag toköverriggad och bröt för att det gick inte att hålla i grejerna. Ett annat valde jag helt fel bräda och fick spinout hela tiden och vände tillbaka. Under sista racet droppade vinden rejält i Gruissan-änden och det var till och med guppasegling ett par gånger, dock överriggad längst bort. Som vanligt.
Jag har säkert haft 320 i puls och panik i blicken vid varje start, väl ute på banan är det 300 i puls och brutalt mycket adrenalin. Väl tillbaka har armar och händer brunnit av mjölksyran men känslan av att ha genomfört ett heat till är magisk.Jag vet redan nu att jag inte kommer att komma kunna åka nästa år (boka in 14-17 maj redan nu!), men jag lär garanterat ta mig tillbaka. Vi var första svensk-teamet och den karamellen ska jag suga på väldigt länge. 🙂
En BIG UP till mina travel mates Björnen och Henryk för en resa som jag fan aldrig kommer att glömma! Bajspartiklar och rökrum har fått en ny mening. 😉
Tack Markus med familj för att ni hängde med oss och tjatade, lagade mat, drack öl och lökade på stranden!
Och inte för att han kommer att läsa det, men tack Anders Bringdahl för alla tips du gav mig inför nästa äventyr och för att du är så löjligt sympatisk. Jävlar vad kool du är då!Och tack till Mattias/Surfspot A.K.A. Bicless för att du fixade fram grejerna jag behövde.
-
Mao inget för mig… 🙂
En dags racing är lika mycket som jag kör på ett år…
Tack för grym reserapport! Känns som man borde åka ner och titta på detta “spektakel” åtminstone…
Och Anders har ju faktiskt besökt trådar i detta forum tidigare… 🙂
-
Instämmer Svenne
-
Tack för reserapport och bilder!!
Man blir allt lite sugen på att testa men frågan är om man pallar med. Vet hur det känns på tävlingar här hemma och där nere mer vind och MYCKET mer folk på vattnet, lite mer skräck…
Det måste ha varit en grym känsla. Bra jobbat.Och Mackee räkna med att du kommer få avlägga en rapporter på nästa tävling och troligen upprepa den också…
-
Tack för reportaget och bilder .
-
Riktigt bra skrivet…. inspirerande… men huj vad tufft… låter lite som maraton för en vindsurfare (i terräng)…
Log in to reply.
