-
Det är omöjligt att segla mot vinden..
-
Med enbart på fenan, menar du då att du inte upplever nån kraft från seglet utan bara från fenan? I så fall tror jag det har att göra med att du har skotat ut seglet utan att tillföra nån annan nedåtriktad kraft (typ hänga som fan i bommen), eftersom ett utskotat segel tenderar att ha kraften riktad lite uppåt, medan ett fullt inskotat i vissa fall kan ha den riktad lite neråt.
Resultatet blir hur som helst att du upplever att seglet drar rätt lite och att fenan pressar rätt mycket, eftersom bägge jobbar lite uppåt.
-
Sen får sägas att jag är inne på avänkningsresonemanget. Newtons tredje lag regerar. Får jag en medicinboll kastad på mig och slår undan den, kommer jag kastas åt motsatt håll en aning. Får seglet en massa luft på sig och knuffar iväg den åt annat håll, kommer seglet självt påverkas av en lika stor kraft riktad åt motsatt håll. Undertryck i sig skapar aldrig nånsin en kraft för övrigt.
-
Precis Rasmus! Som nån uttrykte, att det skulle bildas ett “sug” på läsidan av seglet som skapar kraften, är helt fel. “Sug”, eller “undertryck” existerar inte! Däremot tryckskillnader mellan lovart och läsidan på seglet.
Allt tryck beror på atomer eller molekyler som kommer farande och bombarderar en yta, och ger en resulterande kraft vinkelrätt mot ytan. Jämför om jag matar ett hagelskott i röven på dej, då ska du få känna på yttryck och en reaktionskraft som gör att du studsar framåt nån meter!
Om något samtidigt suger på andra sidan handlar det om helt andra grejjer!
Luftmolekylbombardemanget är helt enkelt mer intensivt på lovartsidan än på läsidan av seglet och en tryckskillnad uppstår – och en resulterande kraft som seglet genererar.
Sen kan man uttrycka samband mellan statiskt och dynamiskt tryck matematiskt (Bernoullis ekvation, som såklart gäller!), men i grund och botten handlar allting om en hagelsvärm som träffar en yta! 😉 -
Nu får du bestämma dig, Martin Ingelman eller Bernoulli? 😉
Tror inte vi kommer nånvart, så tack för lite tjafs i vilket-segel-ska-jag-välja-gröten. 🙂
Lift in airplane wings Bernoulli vs Newton
You’ll often read that Bernoulli’s law does not explain the lift of an airplane wing, but that Newton’s law does (the wing deflects air down and the fraction force causes lift.) The truth is that both Bernoulli and Newton can be used to explain the lift on the wing. It is also true that aerodynamic engineers use neither explanation to calculate lift they use a third principle called circulation instead. Note that Bernoulli’s law is just the law of conservation of energy and energy is conserved. The problems come when people misapply Bernoulli’s law.Example Drop a ball. Is the speed of the ball just before it hits the floor explained by Newton’s law a = F/m = mg/m = g with v^2 = 2gh so v = (2gh)^0.5?
or is it explained by conservation of energy
1/2 mv^2 = mgh so that v = (2gh)^0.5
It is the same answer, both laws apply. Both are 100% correct explanations of the motion of the ball, and so are the laws of Bernoulli and Newton for lift of a wing.
-
Judo-Freddan wrote:argulander wrote:____SA wrote:För att komma i planing faller seglaren av och får fart, skotar hem, går upp mot vinden och fortsätter att accelerera. Har någon ett enkelt sätt att förklara denna kraft som skapas som gör att det gå upp mot vinden?
Måste protestera mot rubriken, det går visst att segla rakt mot vinden!! Dock inte med vanliga segel, det funkar om man har en luftpropeller som driver en vattenpropeller. Detta har visat flera gånger (en kompis till mig gjorde bla en enkel liten modellbåt som hade en luft och vattenpropeller på samma axel, denna segelbåt arbetade sig utan problem rakt mot vinden.) MVH Klas
Mmm, eventuellt. Får gratulera honom då för nu kan han ju skriva ett fett kontrakt med Boeing. De kommer säkert att bli glada över att kunna driva sina plan utan att behöva tillföra någon värme.. Jag menar vattenpropellern måste ju skapa en högre framdrivande kraft än den som verkar bakåt på luftpropellern (och resten av farkosten.)
Är du säker på att det inte var så att luftpropellern var riktad mot luftströmmen men att båtens färdriktning kanske ändå hade en liten vinkel..typ ungefär så liten som en båt kan ha när den kryssar..?
Håller med, om någon kan få detta att fungera så har man en bra början till en perpetum mobile, en evighetsmaskin! Om den kan skape en större framdrivande kraft på vattenpropellern än motståndet luftvingarna ger vid körning rakt mot vinden skulle det innebära att den kunde gå på sin egen fartvind. Den skulle altså inte behöva någon vind alls utan bara en initial knuff för att tugga och gå.
Är förvånad att ingen högg på detta tidigare. Hade själv inte tid igår kväll.
-
Svanvik wrote:Är förvånad att ingen högg på detta tidigare. Hade själv inte tid igår kväll.
Högg och högg, men jag sa i alla fall att det var ointuitivt redan 08:45 igår.
Jag är fortfarande skeptisk till att det fungerar, men vågar inte avfärda det utan att ha sett det exakta påståendet och modellen.
Köper inte ditt motbevis med evighetsmaskinen. Säg att det krävs en motvid på 2 m/s för att driva den framåt med 1 m/s. Då kan den inte segla på sin egen fartvind. Säger som sagt inte att jag tror att det fungerar, bara att motbeviset inte håller.
-
Svenne wrote:It is the same answer, both laws apply. Both are 100% correct explanations of the motion of the ball, and so are the laws of Bernoulli and Newton for lift of a wing.[/I]
Svenne. Det är detta jag menar! Både Bernouilli och Newtons lagar kan användas för vingen. Jag tycker bara Newton känns oerhört mer intuitivt! 🙂
-
Rasmus_W wrote:Med enbart på fenan, menar du då att du inte upplever nån kraft från seglet utan bara från fenan? I så fall tror jag det har att göra med att du har skotat ut seglet utan att tillföra nån annan nedåtriktad kraft (typ hänga som fan i bommen), eftersom ett utskotat segel tenderar att ha kraften riktad lite uppåt, medan ett fullt inskotat i vissa fall kan ha den riktad lite neråt.
Resultatet blir hur som helst att du upplever att seglet drar rätt lite och att fenan pressar rätt mycket, eftersom bägge jobbar lite uppåt.
Nja, och ja. Jag upplever en ganska massiv kraft från seglet eftersom det är “motorn” i sammanhanget. Men kraften från fenan gör sig ju defenitivt påmind när hela brädan lättar och man upplever det som “tailriding” eller “köra på endast fenan”. Menar du att när jag (mycket sällan) skotar ut i överriggade situationer “sugs upp” av riggen, hellre än att fenan pressar mig ur vattnet?
Känslan av att köra på fenan kan juh även uppkomma i inskotade lägen (då mer åt “tailriding”-hållet).
Frågan som jag vill komma åt är kanske superenkel, för rent loooogiskt skulle fenan vilja pressa sig upp ur vattnet(vilket är dumt, efter som jag till varje pris vill behålla min 21 cm”2-vinge i vattnet).
Fenans vingprofil är juh endast skapad för att hålla brädan stabilt i sidled, och inte skapad för att pressa upp sig ur vattnet, har jag rätt här? Frågan är alltså (efter mycket om och men): hur kan en nedåt riktad vinge, generera lyft uppåt? -
Förmodligen så kantar du brädan lite åt lä. Detta i kombination med att du behöver liten planingsyta i hög fart gör att du lätt blir luftburen.
-
Funkar det på en bil borde det väl funka på en båt?
Googlade lite men det finns säkert mer att hitta…
http://www.rmkoubou.mce.uec.ac.jp/contents/Report/windcar/index-2.html -
Har ni läst http://syr.stanford.edu/SAILFLOW.HTM artikeln?
Den kanske besvarar en del av frågorna…/björn
-
Artikeln, vem vill läsa den? det är diskussionen som är kul :-).
-
Lars_K wrote:Jämför om jag matar ett hagelskott i röven på dej, då ska du få känna på yttryck och en reaktionskraft som gör att du studsar framåt nån meter!
humm, jo om du kör hypersonic (alltså över fem gånger ljudets hastighet, ej segelbrädan med samma namn vilken är mer hype än sonic) så kan det nog beskrivas med hagelstudset men i lägre hastigheter beter sig luft på annat vis.
dock leder det lars_k här säger oss till läxa nummer två:
om tvålen landar på golvet efter att du ploppat den, låt den ligga.
-
Igen har Ian fått bulls eye. 🙂
-
Har ni ens tvål i Ghettot?
Logga in för att svara.
