-
episka surfdagar, ja var har ni haft dom.
Ja var har ni haft era episka surfdagar alltså
de ni har kommit ihåg länge. -
20 Svar
-
+4 C, februari, dogshit beach halstad, 1.5 metersvågor
5.2 segling och klarblå himmel med solsken, provade mina första laydowngippar.
Riktigt friskt i luften inte alltför kallt som hawaii
bara att det var 20 grader kallare.Borrby, ca 16 grader eller nåt molningt, Nordväst 5.2 segling. Strömt inne vid stranden fina hopp vid yttre
brytet vågridning vid det inre revet.
Helt klart minnesvärd 4 metervågor längst ut
men minns att man fick öva att kryssa hela tiden pga
strömmen och vågridningen.
Det var nog ca +12 grader i luften tror jag.Ringenäs kommer jag ihåg dock bara hur fint det var
också 5.2 segling, absolut klockren sideshore
otroligt fina hoppramper, många som rippade loss med
vågridning. -
Margaret River, Western Oz första gången jag
rider en ramp på 5 meter som färdas fram i 20 knop
ett gigantiskt swell på fem meter.
Att se ner för den vågen som rör på sig och sedan
speeda downwind på vågen för att undvika
brytet slår det mesta.
Tråkigt bara att det är så kassa hoppvågor i Main Breijket,
seglade aldrig boat ramp, någon som vet ? -
En gång jag riktigt njöt det var när jag seglade i klitmoller snabbare än den fet tysk med tiga 257 och cambersegel, själv hade jag ett hemmabygge och rafwave5.2 segel. Dock inga vågor nordlig vind, seglade på en
plats några kilometer norr om klitmoller.
Men fick dagen efter fin vågsegling inne vid klitmoller
minns fortfarande en loop en tysk gjorde
han gjorde en framåt loop utan att plana med grejorna
bara var stilla och snurrade i luften
det såg ganska koolt ut. -
Det finns ett par som man minns än idag som om de vore igår.
Sommaren 91 på Römö i Danmark, strålande solsken och 16-17ms frånlandsvind…..Kalmar Robban och jag seglade ifrån varenda Tysk, plus deras waterjets. En dag att alltid minnas!
Många dagar på Fuerte sitter fortfarande kvar i benen. Framförallt de gånger vid Sotavento när man seglade in i flygfiskstimmen, blåmärkena sitter kvar länge….!
En alldeles märklig dag sommaren 2000 vid Garda skön när ett “kallras” kom från alperna och rusade ned med våldsam kraft. 15-18ms, alptoppar och underbar miljö…minns det som igår. Tror att Judo Freddan var där samtidigt.Underbara dagar på Sardinien 2002, kristallklart vatten, som att åka på ett akvarium och MASSOR med vind.
Finns massor med dagar att minnas…..senaste sept i år på Fårö. Nordlig kuling i två dar….i goda vänners sällskap.
Jo förresten, i år månadsskiftet aug/sept på Torö, den helgen kommer samtliga som var där minnas mycket länge! -
Ringenäs med 4,5 och 3-4 m höga vågor sommaren 2001
Gotland norra sida, klockren sideshore med 5 grader i luften, perfekt tryck med 4,5 i kall nordlig vind en april dag. 3-4 cutback på varje våg.
Sverige slutar aldrig att förvåna!
-
Bäst i år var helt klart Trollskogen norra öland. Hade två bra dagar med 5.3 till 4.5. Bryten var 2 – 3 m och fina att rida =)
-
Jodå, visst var man där. Jädrar vad det friskade i. Läste senare i tyska surf att en hel del av proffsen i King of The Lake hade dragit ut under fallvinden. Alla proffsen var tydligen vansinnigt överriggade trots att de tog det minsta de hade och de flesta låg och plaskade, då inser man att det blåste en del..
Annars Klitmöller Juli i somras. Inte större än 1.5 till 2m men soligt och riktigt varmt, klockren sideshore, 5.5 och jag lyckades rida frontside för första gången.
3.7 på El Medano i Februari i år är en annan höjdare men 4.5 med 1.5 till 2m vågor på Varamon i Augusti i år var nästan ännu häftigare.
Hoppas man får lika kul om en vecka då vi drar till Fuerte två veckor.
-
Mitt bästa surfminne, har jag från Danmark där jag lärde mig. Jag hade precis lärt mig att köra på “lill-brädan”.
När jag vaknade upp den motgonen låg träden utanför fönstret och slickad marken. Plöstsligt blev jag mycket piggare.
Snabbt i med frukosten, på med min shorty och hängselen, bokstavligen springer ner till vattnet med prylarna i handen.
Vattenstratar för första gången nånsin och sticker iväg i full planing!
Underbart, speciellet som det var första gången. Ungefär som med snus, första gången får man en ordentlig kick sen trappas den av varje gånga man tar en till.
/Anders
-
Första gången man lyckades jaga upp sin gamla Surfpartner Ufo i planing i Kleva, Öland var en riktigt skön känsla.
Att sen ro hem sin första helt rena ducktack på samma åbäcke vid samma tillfälle gorde det inte sämre.nattens eskapader på stranden vilka innebar ett par öl och en avsurfad fena upp på stenstranden trots.
-
Häxkitteln vid Tofta strand under 2001, runt Juli.
Nån kille stod på stranden med vindmätare och konstaterade att det blåste 20m/s.
22 i byarna.
Så vad gör en 60 kg´s grabbhalva?
Jo, men va fan. Panik-köper en fyrnolla för 300 kr och klarar sej fint i runt 67 sekunder.
Körde med öppen dörr med 80 liter under fossingarna och det kändes ungefär som en bic Techno 283:a.Annars September 2000, Gotland också,
Tofta strand i solnedgång med en lite lätt överriggad 6.5:a.
Underbar sjö som var en som en dröm att rida och surfa på.
Två solnedgångar, en i molnen och en i horizonten, under molnen.
Hela havet var som guld och det minnet måste nog vara ett av de bästa
Action, Apelviken i år, 4.0 och 2 m vågor med ös. Fina små skutt
oj oj…. Sommar, bitte. Schnälle.
ha d gott
-
När jag provar mitt hemmabygge för första gången.
6.0 segling 2 veckor efter att isen gått på älven.
Fick mer förlåtande egenskaper i den än planerat
dessutom blev den riktigt snabb och lättsvängd,
men lite låg i volym ca 85 liter. -
en juli dag i arkösund utanför norrköping.. hade precis varit på “surfsemester” i apelviken och det blåste självklart ingenting så man kommer hemm på måndagen till fina östersjön och det blåser 12+ m/s så en skön österjö swell och 6 underbara timmars surfing..
-
Ett par dagar efter midsommar 2002. Det blåser rätt bra i Pozo men vågorna är rätt stökiga, vid udden ser man att det beror på att det kommer ett svall lite söderifrån. Därför väljer vi att åka till Ketchup och får en otroligt bra dag, cross off med 5.5 och 1.5 meters helt rena vågor – knappt en krusning hinner det bli på vattnet. Vi är en handfullseglare och ett par vanliga surfare som samsas om vågorna.
Trotts en massa dagar med 4.0 och 3 metersvågor så har denna dag etsat sig fast i minnet. Vågridning i cross off är erotiskt… förlåt exotiskt
/adde
-
Esperance, turkosblått vatten, beachbreak,
sideoffshore bra drag i 5.2 segel, men bara 1-1.5 meters vågor
men grymt kul, kraftfulla för sin storlek
provade en massa guscrews och downthelineairalofthelip
forwardloop men satte ingen, mest krasher
men kul var det.
En dag jag kommit ihåg länge. -
2 x Guincho för min del, stället har verkligen bjudit mig på allt från total förnedring till oförglömliga dagar. Det blir väl så när man försöker lära sig vågsegling på en spot som ibland är ganska ovänlig.
Det första är en dag sent i augusti 1996. Ovanligt rena vågor (2-meters, typ) med långt och platt emellan, sällan sett Guincho så rent och fint. Bra tryck i 4.7. Efter en sommars tvättmaskinskurs började jag få lite ordning på grejorna och vågade lite mer. På väg ut så får jag bra fart och ser den närmast perfekta hopprampen samla ihop sig framför mig. Bestämmer mig för att ladda för höjdrekord. Mitt eget, alltså. Vågen närmar sig bryt men blir faktist bara större och större. Oj, oj. Men tajmingen verkar stämma! Vilket är helt otroligt för att vara mig, men det är en annan historia. Det läckraste är att eftersom det är kväll så ser jag solen rakt igenom ett ovanligt rent och “tunt” vågface precis innan jag tar avstamp. Än idag den vackraste våg jag sett, kristallklar rätt igenom. Hoppet blev med mina mått mätt rysligt högt och jag var fruktat nöjd med att fixa en skön noslandning och segla vidare.
Faktiskt så är just det här ögonblicket så starkt att det egentligen är det jag söker när jag seglar i vågor. Har varit nära några gånger, men samma förhållanden, känsla och resultat har nog inte kommit igen. Jakten går vidare…
Det andra tillfället är juni 2001, samma ställe. Min vågridning är ju hyggligt outvecklad, kan man minst sagt säga, men det är kul som f-n att bara åka med. Dock har jag respekt för lite större vågor och tycker att det är knepigt att komma på rätt ställe. Men återigen hände det. Jag tajmade rätt våg närmast perfekt. Plockar den mycket längre ut än vad jag någonsin lyckats med tidigare och märker på vägen in att ojdå! den här kommer att bli stor. Men får en stark “nu eller aldrig” känsla och bestämmer mig för att nu blir det till att åka med. Med bred marginal min skönaste vågritt (eller, öh, “våg som jag åkte med på”) där vågen som mest tornade upp sig mot masthögt. Den enda gång jag fått en våg på Guincho som tagit mig från yttre delen av strandens södra del hela vägen förbi klipporna på mitten. Faktiskt så blev det största problemet att “kliva av” eftersom vågrackaren aldrig slutade gå utan fortsatte hela vägen upp på stranden… kastade mig backside över skumkanten på slutet nöjd med att inte bli uppspolad i alla fall. Är ingen vågseglare, men för mig en helt oförglömlig upplevelse.
Annars har jag haft mina bästa dagar här i Svea när jag seglar med surfpolare på gott humör! Då spelar det nästan ingen roll var det blir och hur det är.
Surfa På!
Logga in för att svara.
