Flera nyheter och intressanta shapedetaljer

[p-a]

Nu förstår jag inte riktigt Ola!
Det här med att man kan ha mindre vinkel på framstropparn kan ju inte vara något nytt då det dräller av ínserts runt stropparna.
I alla fall på min AHD 255:a från 96 är det inga problem, jag skall testa det nästa gång det blir sideshore och lite tryck i vågorna, men det måste ju bli på vägen in i så fall?
Tack för tipset.
Vi syns på den steniga stranden!

[anonym-anvandare]

Angående “platta” däck så annvände sig Marco Copello sig av denna
teknik på NOW`s-99:or.

[ola-h]

Ja, det går förståss att montera stropparna på det viset på din bräda och flera andra. Oftast får man då ett annat avstånd mellen stroppskruvarna, men det kan ju fungera ändå. Ideen med alla inserts på standardbrädor har dock förr, så vitt jag vet, alltid varit att ge flera olika positioner i längsled, eller möjligen på vissa freeridebrädor, i tvärsled.

Ola H.

[kris]

Vet att du har en förkärlek för små brädor, jag tycker dito eftersom jag är småväxt. Jag undrar hur små dina minsta brädor är som du använder i våg- resp.
plattvattenförhållanden. Custom?
//Kris

[ola-h]

Jag har idag bara två brädor och bägge är för vågor (men används förståss även om det är platt).
Min minsta bräda är 233*52, 9.0cm tjock och ca 33 i tailen. Det är inte en “roundnose”, men framdelen på brädan är lite mer kurvig en motsvarande på min större bräda. Brädan har också rätt rejäl tailkick, mycket v genom hela brädan och väldigt runda kanter. Dessutom kör jag med thrusters, dvs 3 lika stora fenor arrangerade som på en vågsurfingbräda. Den brädan fungerar hjälpligt upp till 5.0, men är det onshore känns den lite bockig med så stor segel.

Min andra bräda är en 245*52.5*9.3*35, alltså även den rätt liten men med bredare tail. V-et är mindre och det är lite mindre tailkick. Fenarrangemanget är detsamma. Den här brädan fungerar perfekt med 5.0 och även OK med 5.7, men lite större fena. Faktum är att man ofta planar tidigare än andra med större vågbrädor med denna bräda. Den här brädan är designad 93 och börjar bli rejält sunkig efter ett flertal rippade boxar och dylikt. Trots detta är den fortfarande bra och jag skulle nog bygga en nära nog identisk om jag var tvungen att kassera den.

En detalj som jag tror jag förstått är att men måste designa brädor för thrusters ganska annorlunda jämfört med singlefinbrädor. I korthet kan man säga att man kan/bör ha bredare tail, lite mer tailkick och rundare kanter (speciellt i tailen). Jag tror också man kan/bör göra hela outlinen annorlunda, med mindre utåtvinklad kurva från strax framför bakfoten till strax bakom masten. Det sista beror på att helt enkelt vid långa svängar utnyttjar sidofenan mer och i princip lägger brädan i en liten annan vinkel. Teorier, teorier, teorier…..

För övrigt kommer flera brädfabrikanter (RRD, JP) med kanaler i brädans bakre del. En ide bakom deta är att skapa en bräda som får lite extra riktningsstabilitet så man kan köra med en mindre, mer svängvänlig fena. I princip fungerar thruseters på liknande sätt (det är till större del fendjupet än totala arean som avgör svängbarheten), men nackdelen med thrusters är att de minskar toppfarten.
Personligen tycker jag inte det märks nämnvärt, men om man rider mycket snabba vågor kanske det spelar roll.

Imorgon hämtar jag en ny wave/freestyle-bräda uos Uffe Larsson i Varberg. Den är 255*58*10.5*36 och alltså rätt stor i förhållande till mina andra brädor.

När jag beställer hos Uffe designar jag alla relevanta kurvor själv (mha ett datorprogram jag gjort) och levererar dem i “koordinatform” till Uffe. Dessutom bestämmer jag exakt vilka fibrelager, förstärkningar, skum, sandwich etc. Som han skall lägga i. Om allt går som det ska blir brädan sedan som man ville ha den.

Även om man kan ha mycket ideer om bräd-design skall man komma ihåg att profesionella designers (som designar standardbrädorna) givetvis är mycket bättre. Fördelen man själv har är att man vet exakt vad man vill ha. Dessutom tycker jag att det ligger ett visst egenvärde i att få testa sina egna ideer. Min 233:a var något av ett test (som slog väl ut för mig), men har man tänkt sig sälja brädorna vidare får man hålla sig till mer normala former.

Jag återkommer när jag provat min nya bräda.

Ola H.

[daniel]

Måste först tacka för dina inlägg Ola, alltid lika intressanta!!

Undrar bara lite om Uffe, är du 100% nöjd med hans byggen?
Hur mycket ger du ungefär för en bräda av honnom?
Är det bättre att låta han bygga en bra kopia av en Twintip Max för 12000 eller köpa orginalet?
Kan du nämna för/nackdelar med Uffes bräda, kör nu på en polyester bräda -97 som han har gjort och den har hängt med ett tag men det är nog dags att få tag på något nyare.

[peter-a]

du verkar vara ganska extrem Ola…en 233cm bräda e ganska lite…
vad kör du för segel på den och vad väger du?

/Peter

ehhhh….kommer snart…

[ola-h]

Nja, varken brädan eller jag är så extrema som det kanske låter. Man kan bygga en 233:a som segla ganska likt en 250:a, det är mest andra shapedetaljer som bestämmer huvud-dragen i hur brädan uppför sig. När man gör så korta brädor skalar man inte bara ned en större modell utan ändrar mest i scoop och outline från ca 150 cm från tailen och framåt.

Här ser man sällan (aldrig) väldigt korta brädor, men ryktet säger att de är vanligare på andra platser som Maui. I vågseglingstävlingen i Baja i vintras hade Polakov och Nik Baker båda extremt korta brädor, ned mot 225 om jag minns rätt.

Jag väger 65 kg och 233:an fungerar med 5.0 om det är vågridningsförhållanden, men om man vill kunna ta lite höjd komfortabelt är nog 4.5 och mindre att föredra.

Första gången man kör på en så kort bräda känns det lite lustigt, mest för att brädan ser så annorlunda ut när man tittar ned. Efter ett tag tänker man dock inte längre på detta och brädan känns som vilken bräda som helst vid segling rakt fram.

Ola H.

[ola-h]

Nej, jag är inte 100% nöjd. Uffe har en extremt fin verkstad, mycket bra handlag med maskinerna, är duktig på den rent hantverksmässig delen av shapningen och har mycket bra finish på sina brädor. Problemet är att han har vissa grundläggande åsikter om konstruktion och shaping som inte alls stämmer med mina. Även om man kan lämna allla relevanta kurvor (och dessa följs) måste mycket av en brädas detaljer sitta i shaperns händer. Om det är någon (kanske för prestandan oviktig) detalj man lämnar åt Uffe kan är risken stor att det inte blir som man tänkt sig.

Detsamma gäller konstruktion/laminering. Man kan självklart påverka exakt vilka vävar som skall läggas var, vilka förstärkningar man skall ha och så, men det blir alltid saker som Uffe bestämmer själv. Även om Uffe hävdar motsatsen har jag en känsla av att han använder lite för mycket plast när han laminerar. Detta har iochförsig endast en nackdel och det är en lite högre vikt, men vill man viktoptimera spelar det roll. Jag har också haft flera förslag på för honom annorlunda lamineringstekniker som han inte velat göra, troligen på grund av att hans nuvarande teknik fungerar bra för honom rent arbetsmässigt.

Trots allt detta måste jag säga att jag ändå är rätt nöjd. Jag tror att Uffe har fått kläm på detaljer som boxar och sådant (som tidigare var en akilleshäl). De brädor han bygger tror jag är mycket starkare än custombrädor, men vill man ha dem riktigt lätta måste man tänka på exakt vilka sanddwich skum och fibrer man plockar in. Lätt och starkt betyder i princip att man måste använde mindre fiber av högre styrka och det blir dyrare.

Om du låter Uffe kopiera en RRD är det en viss chans att shapen inte blir exakt densamma. Jag har sett exempel på Naishkopior med lite konstiga detaljer (ägarna var dock nöjda). Förhållandet mellan styrka och vikt blir troligen betydligt bättre hos Uffe.

Jag tror Uffe tar ca 10000 för en standardmodell, med glas, s-glas och kanske lite Kevlar eller kol. För brädori övervägande kol, kevlar och s-glas brukar han säga runt 12000. Det kan dock gå att pruta.

Du kan inte jämföra hans nya brädor med din polyesterbräda från 97. Det är stor skillnad.

Ola H.