-
Från block till tipp…
Jag har nu kommit till den vemodiga stund då jag är tvungen att skilja mig. Alltså att vara tvungen att skilja mig från min gamla bräda. Brädan som jag byggde en varm sommar när nittiotalet var i sin linda och som gett mig många ljusa stunder (och en del mörka…). Att bygga brädan var ett äventyr i sig. Det krävdes många nattliga räder till byggarbetsplatser för att få tag på det åtråvärda styrofoamet i tillräcklig mängd. Vi använde en kompis föräldrars bil där blocken var betydligt mer utanför bilen än i. Efter att sedan ha limmat ihop mina 5 cm tjocka block med trälim?! till ett ordentligt block var det så dags för glödtråden. Fram med den gamla Märklin transformatorn och så i med kontakten. Det var som att skära i smör. Mallen till brädan var en F2 Starlit, fast naturligtvis skulle jag modifiera den lite själv för att göra den “modernare” och mer “custom” för mig. Plastningen av brädan gick bra men när det skulle bli dags att sätta dit mastboxen gick det lite fel. Det blev en rejäl smälta och det blev säkert 1 kg epoxy mer än planerat runt mastboxen. Jag hade läst i tidningarna bl a Surfsport och även efter att ha testat en kompis Lightwave, att custombrädor minsann skulle vara styva som attan. Det var dock inget jag märkte av med min custombräda. Den var som att segla på en ryamatta då de ihoplimmade 5 cm blocken levde sina egna liv då limmet släppte. Jag kan väl uttrycka det så här att brädan var mycket förlåtande när det var choppigt vatten… Den läckte in vatten vid första surfet så jag var tvungen att borra avrinningshål i den. Efter avrinning och mer epoxy trodde jag att barnsjukdomarna med min custombräda var över. Men ack vad jag bedrog mig. Färgvalet var inte heller så lyckat eftersom de mörka partierna blev “buliga” i solen. Det var bara att blaska på vit färg och dölja den fina och tidsödande designen. Halkskyddet av finkornigt salt lämnade också lite mer att önska då brädan efter tiotalet surf blev hal som en ål. Lösningen på detta var “sexvaxet” och så var greppet fulländat igen och den fick en “härlig” smutsig nyans. Brädan var bättre att segla på styrbordshalsar än babords där den av någon anledning var ytterst spinout benägen. Inte mycket att göra utan det var bara att acklimatisera sig och inse detta faktum. Senast min custombräda badade var år 2000 då jag efter sex års uppehåll minsann skulle prova mina gamla prylar. Det var inget bra initiativ då det nu har kostat mig åtskilliga tusenlappar för nya surfprylar och surfresor. Man kan väl säga att jag tillhör den skara av återfallssurfare som nu är fast. Nu är tiden inne för min custombrädas sista resa och den går till tippen…
PN
-
3 Svar
-
Av block är du kommen, till blocket ska du åter vandra.
Vindsurfingbräda.
Svenskt custombygge. Förstärkt på svaga punkter. Justerad svingvikt. Förlåtande design som passar nybörjare (alla andra inser vad det egentligen är)
Pris 7000 prutat och klart.
Ring då mailen är lånad
Söker inga vänner.Det är väl så här det brukar se ut/Ove
-
UNDERBART!!!!!
Jag lider med dig…hade själv en lightwave, den är såld vidare nu men jag saknar den så innerligt, den var styv som en ku….ja du fattar. Se det från den ljusa sidan…din bräda har förändrat ditt liv och liksom jag…efter 5 års uppehåll e vi nu tillbaka i det pojkstadiet vi lämnde en gång i tiden, skillnaden nu e att vi kan köra bilen till stranden själva och slipper plåga våra föräldrar samt att vi även faktiskt har råd att köpa lite prylar då och då. Vi e ju tillbaka för att stanna…old school lever och det e vårt ansvar att visa de små ynglingarna (nu låter jag gammal) att gammal är bäst…när vi gör det vi älskar….vindsurfar.
See you on the water -
Haha, klockren
Logga in för att svara.
