Freeride, slalom, segel, 90 liter…förklara!! :-)

[niklas_s]

köp en stor freestyle. tex f2 compstyle 258 eller mistral twister 117. en freestylebräda är en bred och lätt bräda som är gjord för att göra manövrar på. de är stabila pga sin bredd och går jättebra att gippa med. när du sedan lärt dig gippen så e de bara å börja träna andra manövrar. compstylen är på 110 liter och twistern på 117 liter. Bara man inte väger allt för mycket så tror jag man ganska lätt kan klara av en 117 eller 110 liters bräda utan å ha behövt segla så mycket innan. Du kanske kan klara av en ännu mindre bräda. va vet ja. jag är iaf väldigt nöjd med min compstyle. lycka till.

[stoney77]

vad räknas som att väga för mycket, om man ligger på ca 85 kg, hur många liter ska man ha då?

[getwet]

Hmmmm…..Du har ställt en fråga som kanske egentligen skulle kräva en doktorsavhandling i ord och text för att besvara dina frågor, och det orkar jag inte med en söndags morgon dagen efter ett besök hos Jeppe!
Men vi gör väl ett fösök så får jag se hur länge jag orkar……….
Vad betyder 90 liter? Det är den beräknade volymen på brädan. Volymen påverkar planingströskel m.m och ju mindre vind desto mer volym behövs. Mycket volym blir oftast svårhanterlig i hård vind. Frågan hur mycket volym som krävs för att dra rigg är svår att svara på, det beror på var volymen finns på brädan så olika modeller kan ge olika resultat trots likvärdig volym. Men en riktlinje är nog att 20-30 liter mer än sin egen vikt borde ligga rätt någonstans. Sen finns det surfare som drar rigg på vad som helst, men jag misstänker att du syftar på att vara “torr om fötterna” och inte stå med vatten till midjan när man drar rigg. Här spelar även riggen roll, ju större segel desto mer volym behövs, blir tyngre att dra upp. Olika segeltyper kräver också olika “dragkraft” och är en ytterligare faktor. Exempelvis så är ett racesegel oftast tyngre att dra upp än motsvarande storlek på ett wavesegel.
Och med det kommer vi in på frågan om segeltyper.
Enkelt förklarat kan man säga att det finns följande typer: Vågsegel, freestyle, freeride och race. Nu är inte det hela sanningen eftersom man mer och mer kan se en “glidning” bland seglen, man parar ihop seglen så ofta kan man numera se freewave, freerace m.m som är en slags kompromiss. Även race segel är indelade i kategorier. Där kallar man exempelvis storlekar från 9.0kvm och upp till 12.5 för formulasegel och under 9.0kvm för slalomsegel.
På vågsidan kan man också bryta ned seglena beroende på vilka förhållanden man oftast använder dom i, exempelvis onshore eller sideshore osv. (om du inte förstår orden så fråga)
Ordlista för surfare vet jag finns någonstans, men jag minns bara inte var man hittar den. Kanske någon annan hygglig surfare kan tipsa om var på internet den finns……….
Att berätta för dig vilken bräda som ska införskaffas är i princip omöjligt. Vad du däremot INTE ska skaffa är betydligt enklare. Vad jag däremot vet med säkerhet är att du ska byta från det du nu har…….det blir så ofantligt mycket roligare och trevligare/enklare med nyare grejer.
Men vad ska du då inte ha (inte till att börja med iaf) Extrema saker som en formula (tävlingsklass) slalombrädor, extrema vågisar eller freestylers. Du borde hamna på en relativt stor freeride med en hygglig freeride rigg. Ett tips är att besöka någon av de “demo” helger som brukar anordnas under våren på utvalda ställen runt Sverige. Besök gärna de stora surfställena (Haga Park på Öland tex, suveränt ställe för att vidareutveckla sig och få tips/lärdom från kunniga surfare som gärna delar med sig).
Nä….nu tog orken slut för den här gången…….en treo brus tack! Dj…. Jeppe och lura i mig Calvados så där……..

[lonna]

http://www.surfblaskan.com/features/misc/m10.html

där står det mycket och lite till, sidan i övrigt är ju också ganska läsvärd.
// Lönna (Dunken hälsar)

[anders_hoffman]

Antar att det är den här ordlistan du menar?

Den är faktist suverän, skriv ut den så har du den när du inte förstår vad som skrivs.

[anonym-anvandare]

Tack för alla svar, fortsätt gärna förklara mer

Men nu undrar jag över brädtyper?
Förklara hur man ser skillnad på brädtyperna och när man ska ha vilken brädtyp.

Slalom, freestyle, freeride, formula, wave osv…..

[marra]

surfwiki

en annan sjysst info sida!

[dr-masse]

tog ett gammalt inlägg om segel och bakade nu glatt in brädor, vi får la se om det är nåt att läsa… 😉

Ähum, ett litet teoretiskt försök från min sida…

Race-segel
Segel som är framtagna för tävlingsbruk i första hand. De större storlekerna för Formula-segling (över nio kvadrat), de mindre för mer slalom (fart) orienterad segling. Egenskaper som prioriteras är höjdtagning, fart och kontroll. Seglen är svårare att manövrera, känsligare för trim och val av mast (rätt mast är närmast nödvändigt för rätt prestanda). Är utrustade med cambers, 3-5 stycken i normalfallet.

Används av tävlingsseglare men även folk som vill ha högsta fart och kontroll trots mer “friåkning”. Generellt sett inget för nybörjare och utgör en ganska liten del av segelmarknaden.

Exempel på segel är Gaastra Nitro, Neil Pryde RS, North Warp, Simmer TP, Challenger Formula…
Storlekar 5 – 12.5 kvadrat

Race-brädor
Racing inom windsurfing består idag nästan uteslutande av Formula-klassen. (http://www.formulawindsurfing.com). Brädor med en maxbredd på 1 meter, 70 cm djup fena och viss minimivikt. Går att köra med ännu djupare fenor, typ 80-85. Planar på vingslag från en liten anka (strax över tre sekundemeter) och tar höjd som inga andra vindsurfingbrädor. Volymen pendlar från strax över 110 liter upp till en 160, typ. Segel på 9.0 – 12.5 är det som gäller.

Sedan finns ju även slalom-brädor som bäst kan beskrivas som renodlade åka fort brädor som har hyggliga gippegenskaper. Klassisk vindsurfing-gren som tappat mark på sistone, även om en comeback verkar vara på gång… En klassisk shape är väl mellan 260 och 280 lång, 54 – 60 bred och har en 85 (hårdvind) till en 120 liters volym med spetsiga, rätt raka fenor från en 28-30 till typ 40 cm. På sistone har det dock dykt upp kortare och bredare slalombrädor med bredare segelregister som kanske får fart på klassen igen, exempel är väl Starboard Hypersonic, Fanatic Falcon Slalom, Naish Hybrid och Exocet Turbo Boost. Även AB+ har slalom brädor som väl kan sägas vara en kombo av nytänk och klassiskt slalomtänk. Femhalv till sjuhalv är segelstorlek på en “klassisk” slalom, sexnoll till nio-tio kvadrat verkar de moderna alternativen ta.

Klassiska slalombrädor är väl tingestar som AHD Diamond Slalom 58 , Mistral SLE 270 och 280, F2 Thommen 279 ltd, RRD 276 och liknande spjut…

Free-race segel
Segel som är väldigt lika race-segel och med snarlika prestanda. I stort sett samma fart för oss “dödliga”, kanske något sämre höjdtagning. Mindre extrema i materialval (lite tjockare monofilm, exempelvis) och kan riggas på snäppet “enklare” (lägre kolhalt) master. Har oftast 2-3 cambers, men camberfria alternativ finns.

Andvänds i viss mån av folk som tävlar med budget, folk som vill ha race-segel men som inte vill lägga pengarna/ha lite hållbarare grejor.

Exempel på segel är Neil Pryde V8, Gaastra GTX, North MatchRace, Yes Twin Cam
Storlekar typ 6-7 – 11 kvadrat

Free-race brädor
Brädor som ligger nära race-prylar, men som gjorts lite användarvänligare och ofta snäppet hållbarare. Rena tävlingsgrejor är inte kända för sin hållbarhet eftersom låg vikt eftersträvas. Dels finns brädor som påminner mycket om formula-brädor, men som har lite vänligare stropplaceringar och är enklare att kontrollera och gippa. Sedan kan väl många av de “nya” slalombrädorna petas in i den här klassen eftersom de förmodligen ofta köps av folk som inte tävlar alltför mycket men som gärna åker fort på en bräda med brett vindregister. Fenorna är på formula-typen av brädor inte fullt så djupa och styva, kanske mellan 50-65 cm.

Exempel på brädor är väl Starboard Free-formula, AHDs GT-brädor, F2 X-race, Fanatic Sting-Ray och liknande saker.

Freeride-segel.
Segel med fortfarande bra fart i men något lättare att manövrera, rigga och trimma. Går att köra med “normala” master. Ofta camberlösa, men camber finns oxå.

Exempel på segel är Simmer ZeroSeven (fart), Simmer ZeroFive (manöver), Neil Pryde Diablo, Neil Pryde Spirit, Ezzy Infinity, Sailworks Retro, North Tonix/TransAm, Challenger Fuego,

Används av alla möjliga figurer, nog det segel som säljer bäst. Allt mellan fem och tio kvadrat.

Free-ride brädor
är väl den klart största klassen. Detta är brädor som funkar till lite av varje, men som har rätt bra fart. Påminner mycket om mer användarvänliga slalombrädor med lite bättre svängegenskaper. Länge bestod klassen av typ tre storlekar (275, 285 och 295) med volym på mellan 100 och 130 liter. Då var brädor som Bic Veloce, Fanatic Bee och Mistral Screamer (senare Flow) ganska typiska klassrepresentanter.

Sedan dök lite bredare brädor som funkade bättre i lättare vindar och mer vind upp. Bic Techno 283, Fanatic Bee 289 och AHD FreeDiamond 70 var väl de som ändrade mest. Man kom typ på att bredden indikerade mer än längden vilka egenskaper brädan kunde ha. Idag har alla tillverkare lite bredare freeridebrädor i längder mellan 250 och 280 cm och bredd mellan 60 och 90 cm. Volymerna ligger i allmänhet på en 100 till 140-150 liter (mer volym om det är mer nybörjarorienterade skapelser). Fenorna blev oxå djupare, allt från låga 40 till höga 50 kan återfinnas här.

Typiska exempel på moderna freeride-brädor kan väl brädor som Mistral Screamer och E-motion, Starboard Carve, Fanatic Sting-ray (å helahögen-ray) å XXX, AHD F-type, Naish Titan sägas vara.

Supercross-brädor
har ju dykt upp på sistone. Ytterligare en eländig kategori. Hopp- och manövervänliga brädor med goda fartresurser är väl lappen som sitter på dessa brädor. (lycka till att skilja detta från freemove, hej å hå). Jättenytt, men håller konceptet? Själv är jag tveksam, men har ju ofta fel, ähum.

Free-move segel
Ett nytt litet påfund… Freestyle-segel med mer fart och stabilitet i, skulle man väl kunna säga. Fart, manöver och kontroll i någon slags kompromiss

Exempel på segel är Neil Pryde Jet, Simmer Fly, Tushingham Storm, Gaastra Pulse, Yes Move…

Kul segel att stoppa på brädan när det blåser lite mer. Finns mellan typ sjuåenhalv och fem kvadratmeter.

Freemove-brädor
är brädor som sägs ligga mellan freeride och freestyle. Logiskt, eller hur? Nåja, det är väl brädor som är freeride-brädor med mer sväng i, men som är skojigare att åka rakt fram på än en renodlad freestyle-bräda. Storleken ligger på en 240-270 långa saker som ofta verkar vara 57-58 och uppemot en 70 breda. Fenorna är lite kortare än på freeridebrädorna (30 till 40 cm, typ) och volymen lite lägre i snitt (en 90 till 120 liter, påettungefär)

Typexempel på brädor skulle väl RRD Avantstyle, AHD MX-serien, F2 Max 2 Air och Bic TechnoE kunna sägas vara.

Freestyle
Snurra, tricka å greja är det som gäller. Skaplig fart, men framförallt manövervänliga. Tidig planing är också bra att ha. Ofta lite sämre kontroll när det brallar i lite mer.

Exempel på segel är North Disco, Gaastra Echo, Yes Freestyle, Challenger Morpho, Sailworks Bongo, Neil Pryde Expression, Simmer Twist…

Används av manöverfolk men även en och annan som tycker att det är kul med segel som man kan lära sig nya manövrar med. Sjuhalv ner till femnoll är väl typiska storlekar.

Freestyle-brädor
handlar om manövrar och hopp. För att kunna hoppa hyggligt och svänga bra krävs dock lite fart oxå, så de är ju inte tokslöa heller. Den här klassen har lite grann delat upp sig i två underklasser – allround-freestylebrädor som funkar fint även som freemove eller till å med freeride-brädor (exempel kan väl sägas vara JP Freestyle, Exocet Compact Move, RRD TT och Fanatic Skate) till brädor som är dedikerade manöverplankor (F2 Compstyle, Naish Flying Pig, Mistral Joker). Längder mellan 235 till en 260 cm med volymer på 90 till 120 liter återfinns oftast. Bredden ligger på mellan 60 och 80 cm, typ. Fenorna är korta å breda för renodlat freestajlande (20 till 26 cm), ibland lite längre på mer allround-betonad åkning (26-30 cm).

Vågsegel
Hmm, har väl blivit en historia för själv på senare år. Många tillverkare har upp till tre olika linjer med olika “karaktär”. Typ mjuka och så manövervänliga som möjligt (“sideshore”), ett mitt emellan (“allround”) och till sist ett med lite mer fart och kontroll i (“onshore”). Segel som är gjorda för dagar med lite mer vind och framförallt vågor. Vågsegling är ju “individuellt” som det så fint heter vilket gör att det finns mycket att välja på.

Används av de allra flesta när det blåser lite mer, oavsett vågor eller inte. Under typ femhalv väljer nog de flesta att åka vågsegel.

Exempel är Neil Pryde Core/Zone/Search, Gaastra Grind/Manic, North Instinct/Superstar/Triple XXX, Simmer X-flex/Vision/Crossover, Hot Sails R.O.C. Slide/Psyclone/SO, Sailworks Revolution, Ezzy SE, Challenger Kalama/Liquido…

En hel drös finns det…

Vågbrädor
Ah, ett helt eget ämne. Dristar mig till att dela upp det i fyra underklasser, klämmig som jag är;

1. Freestyle-våg
2. Allround-onshore-våg
3. Sideshore-våg
4. New-school-våg

Freestyle-våg brädor har ofta lite mer bredd och är tänkta att funka bra på plattvatten oxå. Som en liten freestyle-bräda som funkar att åka våg med och som håller för lite högre hopp. Ingen dum Sverige-minsta-bräda, verkar det som. Storlekarna ligger på en 240 – 260 cm med en 75 till 95 liter, typ. Bredder på 54 till 60 cm har jag sett. Typexempel är väl månne RRD Freestylewave-linjen, Starboard Trance, AHD Attitude Wave, JP Freestylewave och Fanatic WaveSkate 90. Fenorna ligger ofta på en 20-21 till 26-28 centimeter.

Allround-onshore-våg är brädor som är mer tänkta för ren vågsegling, fast i lite sämre vågförhållanden vilket oftast innebär någon form av pålandsvind och att vågorna och vinden kommer från samma håll. Planar väl lite sämre än en typisk freestylevåg, men kan användas i många förhållanden. Klassisk europa-vågis.

Är väl en 240 till en 260 långa, 52 till 58 breda och har mellan 70 och 90 liter i volym, typ. Fenorna är inte stora, 19 till 24 är väl ganska vanligt.

Exempel på brädor i min värld är tingestar som Exocet Original Wave, RRD Cultwave, Starboard Acid och Fanatic Goya Freewave.

Åsså har vi sideshore-vågisar. De är gjorda för bra vågförhållanden med vind från sida och prioriterar vågridningsegenskaperna hos brädan. Klassiska shaper dominerar med rätt smala häckar och tunna kanter. Brädorna har rätt lika mått som onshore/allround vågisarna, men har ofta snäppet mindre volym och är ofta smalare. De minsta brädorna kan vara under 50 breda. Fenorna tenderar till att vara lite mindre oxå (18 till typ 22).

RRD Hardcore, Exocet Universal Wave, F2 Maui Project, AHD Kauli Pro, Mistral Beast, Bic KPR och Fanatic Goya är väl exempel på brädor som jag glatt petar in här.

Till sist har vi det som jag helt hämningslöst och syndigt har valt att kalla “new school vågisar”. Det handlar om vågbrädor som även de tagit trenden till bredare och kortare brädor ut i vågriket. Starboard EVO är väl den tydligaste representanten för dessa alster. Bredden verkar här inte bara handla om tidigare planing utan även om att kunna utnyttja lite sämre vågförhållanden till bra vågridning genom att med en bredare, plattare och kortare sak under fossingarna. RRD WaveSwallow är väl en till representant, även om den verkar vara väldigt inriktad mot lättvindsvågsegling. Kortare och bredare verkar vara på gång inom våg oxå, helt enkelt.

Och som alltid så är det ju inte såhär enkelt. Sideshorevågisar verkar idag ha bättre fart och allround-egenskaper än tidigare, onshore-vågisar klarar av väldigt avancerad vågridning, freestyle-vågisar används av många duktiga vågseglare även i för “ren” vågsegling och en Starboard EVO är säkert skitkul även på plattvatten… men ett försök till indelning är det.

Nu tycker inte jag att man skall hänga upp sig sådär våldsamt på dessa olika kategorier. EGENTLIGEN finns det bara tre, tycker jag (och sticker ut hakan inte så lite här på konfen). Tävlingssegel och brädor, friåkningssegel och brädor samt vågsegel och vågbrädor. Våra kära tillverkare och tidningar närmast älskar att hitta på nya “kategorier” titt som tätt (jag misstänker som alltid en tysk inblandning) där väl freerace och freemove är de senaste påfunden.

Ett vågsegel går fint att köra freestyle med. Ett freemove segel kan man kryssa runt med och åka fort med. Man kan tricka rätt mycket med ett freeridesegel. Ett race-segel kan vara perfekt på freeride brädan. Så det är inte så himla petigt, tycker jag. Det handlar mer om att hitta det som passar den egna plånboken, brädan, förmågan och var man brukar segla någonstans.

Jag har nämnt lite segel och brädor som exempel här, mest för allmän inspaning. Det är ingen ranking eller nå’t sånt utan se det som illustrationer. Hyggligt långt från facit, kompletterande eget tänk och kommentarer från andra mer kunniga konffigurer krävs för helhetsbild, helt klart. Men kanske något att utgå från, mer än så är inte ambitionen.

Jag har säkert gjort en hel drös “felklassificeringar” (inväntar reaktionerna, ähum) här och det är ju det som är problematiken – inte ens en fett insnöad figur som jag kan hålla isär alla dessa klasser å brädor å förhållanden å relationer å gula brandbilar. Därför rekommenderar jag att hålla ett öga på klasserna men INTE låta sig styras av de. En fingervisning är det, men sällan mer.

Fler synpunkter kring detta lär komma… 😉 Lär nog åka på att redigera det här inlägget.

Surfa På!

[anonym-anvandare]

Fan, Masse lägger ju upp hela uppsatser här! Han skulle kunna publicera en bok!

[karnan]

Tjusigt Masse! Inlägget gick direkt till min favoritlåda. Precis sådan som behövs när man ska ge sig ut i bräd- och segel djungeln.

Tackar

/Johan