-
Har vindsurfingen tappat själen???
-
@JohanC 385196 wrote:
…. Helt enkelt bättre sex-appeal på Kelly Slater och Laird Hamilton än på Finian Maynard..
Nu förstår jag inte vad du menar…
-
-
Shit – det här har en potential att bli en riktigt trevlig tråd. Från mitt tidigare påhopp till mer positivt:
Vaknar upp en morgon i bussen Fårö. Vinden dog redan igår men det ligger vågor kvar. Perfekt för en liten morgonsession med min dotter Tora. Inte direkt några Hawaiianska berg, inte heller någon löjlig localism, vi sticker ut en halvtimme och båda får några vågor. Solen börjar värma på och bränner bort morgondiset. Vi blir varma i våra sommardräkter – både innifrån och utifrån. Vi säger inte mycket men ler med hela våra kroppar på väg tillbaka till bussen, morgonfika och pannkaksbak.
Lite senare på dagen lyckas en svag bris tränga igenom högsommarvärmen. Jag riggar en 5.3 och sätter på Krickes gamla Windglider. Med Svea (mina andra dotter och Toras lillasyster) på fördäck glider vi sakta ut över det klara vattnet. Sandbotten övergår i pallkant (gammalt korallrev) vi ser fiskarna, tången sjögräset. Vi kryssar ut från stranden runt udden och tar oss utmed kusten förbi fyren och ända bort till Norrstauren. Här och där ser vi någon människa sitta på en sten och njuta av naturen. Ett äldre par vinkar till oss. Faktiskt bryter det till lite fortfarande där det grundar upp snabbt. Lång slör tillbaka till stranden och eftermiddagsfikat. Svea och jag går tillbaka till bussen. Vi säger inte mycket men njuter med hela våra kroppar.
Surfing eller vindsurfing? Här spela det absolut inte någon roll. Vi upplever det vi upplever. Kalla det soul, mana, kärlek eller vad ni vill!
Prestandaångest? Trickträna? Tävla? Prylifiering? Localism? 80-tal? Kaksig big-wave-attityd?
Nej inget av det, bara intim närhet till natur och medmänniskor.
/Jesper B
-
@Jesper_B 385211 wrote:
och sätter på Krickes gamla Windglider
Snällare halkskydd på dom gamla godingarna? 😀
Vindsurfblaskorna suger ju förövrigt ganska hårt, har helt tröttnat på att köpa dem för att innehållet är så tråkigt. Lösnummer kan man väl köpa om det för omväxlings skull är nått läsvärt, men det var nog över ett år sedan sist jag gjorde det.
-
Sen jag för något år sen började glida över mer å mer från segling mot surf inbillar jag mig att jag har blivit en mer avslappnad och harmonisk männinska.
Förut fick jag panik när träden gungade, jag släppte allt, sumpade flickvän, familj, vänner, jobb och drog iväg till stranden för att när jag precis riggat färdigt få se hur vinden mojnat.
Nu har jag har jag gott om tid för omplanering och nödlögner innan vinden droppar och vågorna blir cleana.En härlig syn från Frasse’s höger i lördags:
-
Soul…
För mig handlar “soul” om att finna och vara i harmoni med vågor… och vind. Det är lite enklare att finna den harmonin via vågsurfandet – paddla ut med EN bräda som funkar.
Vindsurfingens harmoni är lite knivigare att finna. Allt ska stämma. Rätt bräda, rätt segelstorlek, rätt fena, lagom stora stroppar, rätt allting. MEN, när alla dessa delar väl stämmer blir harmonin såå mycket större. Ibland behöver inte alla delar ens vara rätt för att vara rätt – den viktigaste delen i harmonin börjar i munnen. Jo, du läste rätt. Munnen, eller rättare sagt munnens bredaste läge – det lyckliga leendet.
Förra tisdagen fann jag harmonin på Roxen tillsammans med Mats O, Oscar, Gustav och alla andra sköna människor på vår lilla pöl.
Tidigt i lördags morse dök den upp igen i Lejet med riktig skitvinkel och vikande vind.
Leendet var med mig hela tiden.Väldigt mycket i surfkulturens magazin möjliggörs visst av pengar, säg vad ni vill. Har man sett facktidningarnas verklighet från insidan så vet man hur mycket pengarna styr.
Utan goda annonsintäkter hade Surfers Path inte haft råd med sin “gröna” produktion det är ett som är säkert.Keep your stoke!
-
Håller helt med trådens “grundare” att alla det är grymt stor skillnad på Vindsurfingstidningar gentimot Surftidningar. DOck måste jag säga att Windsurfing Magazine är på rätt spår. De brittiska tidningarna är skit tycker jag, bara en massa tester och riktigt tråkiga bilder, reportage m.m.
Tyvärr har vi blivit lite som golfen……en material sport, där de flesta tror att allt blir så mycket bättre med de senaste seglen, brädorna, fenor, skruvar, stroppar m.m. De flesta av oss tävlar inte på den nivån där dessa små förändringar kan göra vissa skillnader, men vi försöker intala oss själva att 1 gram hit eller dit spelar så stor roll.
Nu menar jag inte att vi ska segla på skit prylar, men tro att 2008
års segel tex är så mycket bättre än 2007 är ju bara sorgligt.Tyvärr är det denna fåfänga som gör att sporten inte är lika stor som på glada 80-talet, folk känner att det är bara att det är för mycket.
Det är ju denna efterfrågan på nya prylar m.m som avspeglar sig i tidningarna som kommer ut…………Vi har bara oss själva att skylla.
Förstår att detta kommer reta gallfeber på er “material” lirare där ute, but thats the way it is.
Back to the roots, mer reportage om olika “search tours”, legender, tillverkare, schysstare bilder, mer “life style” m.m.
Tack för mig
-
Håller med Lars_K om att det är “osouligt” att smyga med sitt eget break eller puckla på någon. Vill gärna lägga till imageproblemen som ibland dyker upp inom surfingen. Fast jag antar att det då mest är bär som är halvkassa surfare? Så var det i alla fall som regel bland snowboardåkare i Malung som jag jobbade med förr om åren.
Soulen i vindsurfing handlar för mig att må bra och bara ha kul. Upplever man detta bör det inte finnas utrymme för en massa destruktiva tankar eller handlingar. Fortfarande efter 16 års vindsurfande pirrar det i magen dagen innan det ska blåsa och ser det riktigt bra ut brukar det vara svårt att sova. För mig är det en del av min upplevelse av soul. En annan del är koncentrationen och den totala bortträngningen av omvärlden.
Kompisar och naturen gör sammantaget helhetsupplevelsen med vindsurfing unik, men det bidrar kanske inte i vad som betecknas som soul, de inslagen finns ju i fotboll och stavgång också. 😉
Intressant tråd, någon särskild soulig grund måste det finnas till att man går in och läser i detta forum lite titt som tätt.
/Jonas
-
Skulle snarare säga att surf är som golf. Inte i Sverige kanske men utomlands. Stora multinationella företag som tjänar grymma pengar på kläder och bla bla bla. Vindsurfing som är en sån pytteliten sport har överlevt tack vare entusiastiska utövare som älskar sin sport. Ingen klok människa skulle satsa pengar i vindsurfing utan soul då det inte finns några pengar att tjäna.
Hur mkt soul är det med Quiksilverkläder på Stadium? Att göra en snygg tidning handlar väl inte om soul utan som Oåxen skriver att det finns enorma pengar i sporten precis som i Golf…
-
Låter helmysigt souligt!
Men som du kommenterade ovan, har vindsurfingen verkligen haft någon riktig kultur o själ? Jag tycker nog ändå det. Men oftast längre från stressen och alla tyskar (som för övrigt tyvärr påverkar alla tidningar eftersom de är den största marknaden och ääälskar tester). Vi påminner ju rätt mycket om det dessutom, hmmm. 🙁 Ju längre från tyskarna desto bättre. 🙂Ju färre surfare desto goare stämning tycker jag det brukar vara, ju mindre spots desto trevligare, ju längre från storstadens brus desto skönare etc etc.
Ibland upplever jag känslan allra bäst helt ensam, fast det kanske mer beror på mig än alla andra?!? Eller endast med ett par andra v-surfare och en liten våg någonstans. Då behöver faktiskt inte vågen vara grym eller vinden stark, upplevelsen kommer ändå att bli ett stort leende och klart minnsvärd. Gärna en riktigt tidig morgon när ljuset är som vackrast, mmmmmmmmmmm.
/Magnus
-
Soul eller kultur, ja inte vet jag? Men en dag förra året så lovade alla dom stora massor av vind ute vid kusten. Kvällen innan kollade man att allt fans med, plus lite extra, dom lovade faktiskt massor av vind denna gång. Fan, man kanske skulle sticka nu på direkten, kan ju sova i bilen ett par timmar innan det brakar igång. Nej struntade i det satte mig vid datorn för att kolla vindprognosen en sista gång innan man knoppar in, Foreca hade röda pilar från NV över hela Öregrundsgrepen, satan i min lilla låda, imorgon blir det åka av tänkte jag. Sov ett par timmar och vaknade av att det fräste i tallarna utanför mitt fönster(02:30). Tvättade mig, hoppade i byxorna på med tröjan, ut i garaget och iväg, små kallt i luften han jag märka. Kopplar in kameravarnaren, för det finns rätt många Kameraskåp ut till Öregrund. Både ser och känner i bilen att vinden håller på att öka. Kommer fram och svänger ner så man ser havet innan man parkerar, FAN det är vitt i hela Grepen och NV kan inte bli bättre, det är vackert så det värker i bröstet på en, riggar 5,3 och 4,7m² plockar fram 25cm fenan och 85 liters brädan på med dräkten. Knallar ner till vattnet med prylarna medans måsarna skränar över mitt huvud och solen har precis kommit över träden på Gräsö(04:00). Är ute och leker i två timmar, känner att jag börjar bli hungrig, frukosten hade jag alldeles glömt på morgonen när jag stack. Sticker in för att ta en kopp kaffe och några Digestive, för jägarköket ligger alltid i bilen. När man kommer in så vem möter man om inte Stellan också han morgonpigg med ett litet leende på läpparna när han ser hur Grepen ser ut… Ja sen var det hopp och lek till 13:30 då sa vinden Godnatt och försvann. Soul eller inte men en jävla känsla är det i alla fall och få tampas lite med vind och vågor! Kollade precis på Foreca, och det verkar som om det blir lite vind i morgon också upp mot en 11m/s S-SV inte illa, vilken tur man har som kan surfa när man vill….
-
Soul kommer inte från vilken sport man håller på med utan ifrån hur man behandlar sina medmänniskor, iallfall är det min filosofi. Gillar dostojevskis goda hjältar bra mycket mer än hollywoods actionhjältar som alltid vinner. Tyvärr tror jag att surfing verkar för coolt och vi vet ju vad RobbyN säger om coola sporter.
-
Prylsnack hit, prylsnack dit.
Det går väl att svänga ner till stranden, sätta fingret i vinden, komma på att det är 5.7 och lilla brädan som gäller och bara dra ut, tyst som ett isberg.
Å andra sidan, när fel trim och fel prylval kan sabba så mycket av upplevelsen, varför inte fråga några andra i stället för att veta bäst? Lika bra att fråga några, det öka chansen att det blir rätt.
Jag tycker det finns en väldigt positiv sida av prylsnacket: den gör vindsurfarna trevliga.
Vindsurfare SNACKAR med varandra!
Om alla bara hade en bräda och ett segel var som de använde i alla väder, skulle det bli betydligt mindre snack vindsurfare emellan, förmodligen mer aggrostämning.
-
@Rasmus_W 385317 wrote:
Vindsurfare SNACKAR med varandra!
Var nere i Bork Havn i helgen och där var det mest tyskar. Det va många som började snacka med en men tyvärr var dom av den äldre typen som inte kan engelska så det blev inte så mycket snack men ändå. Jag tycker snacket mellan vindsurfare mer handlar om vinden och upplevelsen än om teknik och prylar även om båda är kul att snacka om.
Var nere och bodyboardade i australien och där var det inga trevliga miner när jag som nybörjare råkade ta en surfares våg och sådant händer ju av naturilga själ inte i vindsurfing. Man har hela havet på sig och det är inga problem att ta en ny våg eftersom man primärt är vind driven.
-
Soulen är väl i betraktarens öga? Även en golfare hur töntigt det än låter kan nog finna Soul i ett perfekt slag?
Jag förstår surfarnas syn på det, för den otroliga kraft man lyckas behärska genom ett grymt åk är en otrolig känsla.
Även med vågsurfingen kan man känna att nästan varje åk är det bästa man nånsin gjort för kännslan är så stark just då.
Men när man står på stranden. Solen steker i sitt rödbrända ansikte, armarna skakar efter man hållt i bommen i sex timmar och händerna fulla med blåsor. Fötterna sönderskurna av all småsten. Läpparna svider av salt. Man står och är helt slut i kroppen och det ända man tänker är att detta var den bästa dagen i ens liv, Det är Soul!Och om ändå Surfzone kunde komma ut med nån tidning så man kunde sitta i sin brassestol och läsa i efter surfet hade varit helt super!
Logga in för att svara.
