Hur många använder flytväst?

[rasmus_w]

Jag har en gammal grön/rosa GUL-väst som börjar bli rätt sliten. Använder den oftast, i princip är det bara när jag kör utan våtdräkt som jag skippar flytväst, helt enkelt för att jag vill få lite sol på mig.

Givetvis har den strategin sina nackdelar. På Arinaga blev ena axeln lite randig efter att ha snuddat vid botten när jag försökte duckjippa utan att först sänka farten en aning på det barnstjärtslena vattnet.

[kapten-k]

@MacTS 413883 wrote:

Själv funderar jag på att lägga i 10 kg helium för lättvindsdagarna…:-)

Nu vill inte jag vara störig, men 10kg helium väger exakt lika mycket som 10kg bly.

Det blir förstås svårt att väga upp så mycket helium eftersom det är lättare än luft.
Ännu svårare blir det att få i en väst.

[imported_macts]

@Kapten K 414082 wrote:

Nu vill inte jag vara störig, men 10kg helium väger exakt lika mycket som 10kg bly.

Det blir förstås svårt att väga upp så mycket helium eftersom det är lättare än luft.
Ännu svårare blir det att få i en väst.

Måste fundera lite på en lösning hur jag väger upp heliumet exakt. testade på badrumsvågen hemma, men heliumet liksom bara flög iväg……problemet med att få i heliumet i västen ska jag snart ta tag i 😉

[rasmus_w]

Det finns nåt som heter allmänna gaslagen och den funkar utmärkt för att räkna fram hur mycket en given volym helium väger.

[nlc]

Under förutsättning att hela volymen har samma temperatur ja, men hur garanterar du det när vi snackar 10 kg gas?

[rasmus_w]

Vänta en liten stund så har säkert volymen jämn temperatur. Termodynamikens andra lag säger att temperaturen i en gasvolym jämnar ut sig om man väntar och inte tillför energi.

Eller så kondenserar man heliumet. Att väga en vätska borde inte vara så svårt.

[imported_macts]

Hej,

Tack för inputen om heliumet. Har legat sömnlös flera nätter och tänkt på hur jag ska göra.
rasmus: Kan inte du räkna ut hur jag får till detta med rätt mängd helium och kanske även ta en funderare på hur jag får in heliumet i västen. Detta kan nog bli ett riktigt “secret weapon” till lättvindstävlingarna.

[rasmus_w]

MacTS: Lite hårt avrundat så är det 60 kubikmeter vid normalt lufttryck och 20 grader.

För att få in det i västen förespråkar jag en av tre möjliga strategier: 1: Kyl det så det blir flytande. Har sina nackdelar, är inte västen helt tät läcker det ut eftersom flytande helium är ett bose-einsteinkondensat och alla atomerna därmed beter sig som en. Hittar en ut, gör alla det. Dessutom kostar det energi.
2: Komprimera heliumet hårt. Lite enklare, men det blir mycket värmeutveckling. Dessutom kommer hårdkomprimerat helium inte göra stor skillnad.
3: Ha en jävligt stor flytväst. Bäst, men opraktiskt.

[fluff]

MacTS – du kommer att se lite för “fluffig” ut när heliumet spänner ut över magen… Garanterat!

[the_novice]

@Rasmus_W 414540 wrote:

MacTS:
För att få in det i västen förespråkar jag en av tre möjliga strategier: 1: Kyl det så det blir flytande. Har sina nackdelar, är inte västen helt tät läcker det ut eftersom flytande helium är ett bose-einsteinkondensat och alla atomerna därmed beter sig som en. Hittar en ut, gör alla det. Dessutom kostar det energi.

Fysikbegreppen haglar…
Helium kan man köpa i vätskeform (dvs nedkylt) från AGA, kostar ett par hundra kronor per liter (1 liter är ca 1.5 kg). Heliumet håller då en temp på ca 4K men är inte superflytande förrän man kyler ned det till ca 2K (gäller He4 som är vanligast). Så man kan lungt använda det som en “vanlig” vätska… 😀

[40knots]

Ni som tycker att helium är lätt borde pröva lyfta en sådan där 40 ltr AGA flaska….. 😉

Anyway, flytvästdiskussionen flöt glatt in på ett sidospår och det är ju i och för sig helt ok och informativt men låt oss spinna vidare på det där med flytväst…..

Här var det någon som sade att flytkraften i en impakt väst är 7kg. Vad betyder det egentligen? Hur mycket flytkraft har en riktig flytväst som lets say är ämnad för en fullvuxen person väganed 90kg?

[imported_macts]

@fluff 414548 wrote:

MacTS – du kommer att se lite för “fluffig” ut när heliumet spänner ut över magen… Garanterat!

Nja, jag tänker mig att ha heliumet på ryggen. Det borde kunna väga upp den naturliga fluffigheten jag har på magen på ett bra och föredömligt sätt

[getwet]

Angående helium så tog jag fram mina skolböcker från tredje klass och fann detta. Då förstår man att det kommer gå oerhört fort för MacTS om man löser förvaringsproblematiken. Jag jobbar på iden och finner troligen inom en snar framtid en säker och funktionell förvaring av heliumet. Kika lite på ljudhastigheten så förstår ni vad vi kan vänta oss…..
van de Waalradien kan te sig en aning liten vid första anblicken men med tanke på Mac TS radie torde detta jämna ut sig med en våldsam accelaration som gensvar gentemot elektronkonfigurationen.

Atomens egenskaper
Atommassa 4,002602 u
Atomradie (beräknad) ingen data (31) pm
Kovalent radie 32 pm
van der Waalradie 140 pm
Elektronkonfiguration 1s2
e− per energinivå 2
Oxidationstillstånd (oxid) 0 (okänd)
Kristallstruktur hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Materietillstånd gas
Magnetiska egenskaper icke magnetisk
Smältpunkt 0,95 K (−272 °C)
Kokpunkt 4,22 K (-269 °C)
Molvolym 21,0·10 m3/mol
Ångbildningsvärme 0,0845 kJ/mol
Smältvärme 5,23 kJ/mol
Ångtryck –
Ljudhastighet 970 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet inga data (Paulingskalan)
Värmekapacitet 5 193 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga inga data S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 0,152 W/(m·K)
1a jonisationspotential 2372,3 kJ/mol
2a jonisationspotential 5250,5 kJ/mol
3e jonisationspotential kJ/mol
4e jonisationspotential kJ/mol
5e jonisationspotential kJ/mol
6e jonisationspotential kJ/mol
7e jonisationspotential {{{joniseringspot-7}}} kJ/mol
8e jonisationspotential {{{joniseringspot-8}}} kJ/mol
9e jonisationspotential {{{joniseringspot-9}}} kJ/mol
10e jonisationspotential {{{joniseringspot-10}}} kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi Prod.
3He 0,000137 % He, stabil isotop med 1 neutron
4He 99,999863 % He, stabil isotop med 2 neutroner
6He syntetisk 806,7 ms β- 3,508 MeV 6Li

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Helium är atomslag och grundämne nummer två i det periodiska systemet. Som grundämne är det en färglös och luktlös ädelgas. Helium har den lägsta kokpunkten av alla grundämnen, och endast vid höga tryck kan helium fås att övergå i fast form. I naturen förekommer helium som obundna atomer som inte reagerar alls med andra ämnen. På grund av helium-atomernas litenhet och ovilja att reagera med andra atomer, tenderar helium att långsamt sippra ut ur lagringsbehållare.

Den radioaktiva alfastrålningen (α-strålning) består av elektronlösa 4He-kärnor som vid atomsönderfallet bryts loss från den radioaktiva atomkärnan. α-strålning kan lätt skärmas av på grund av kärnornas elektriska laddning.

Historia
1868 upptäckte fransmannen Pierre Janssen spektrallinjer i solens spektrum, som inte tillhörde något känt atomslag, varför engelsmannen Norman Lockyer antog att de kom från ett hittills okänt grundämne som sedan han och den engelske astronomen Edward Frankland döpte till helium (efter grekiska ἥλιος [hêlios] – Solen). År 1895 framställde den engelske kemisten William Ramsay helium genom att lösa ett uranhaltigt mineral i syra, vilket identifierades av Lockyer och Frankland som helium och samma år detekterade den tyske fysikern Heinrich Kayser spektrallinjer från helium i en ädelgasblandning framställd ur luft. Samma år framställde engelsmannen N.A. Langley och oberoende de svenska kemisterna Per Teodor Cleve och Abraham Langlet helium med exakt samma metod.

Framställning [redigera]
Helium framställs ur heliumrik naturgas som främst finns i USA. Man framställer det genom fraktionerad destillation av naturgasen. Heliumet har troligen bildats genom alfastrålning från jordens kärna, alfastrålningen värmer också upp jordens inre kärna så den håller sig flytande. Helium friges även när man häller syra på ett alfastrålande radioaktivt mineral som till exempel thorit

[imported_macts]

@getwet 414685 wrote:

Angående helium så tog jag fram mina skolböcker från tredje klass och fann detta. Då förstår man att det kommer gå oerhört fort för MacTS om man löser förvaringsproblematiken. Jag jobbar på iden och finner troligen inom en snar framtid en säker och funktionell förvaring av heliumet. Kika lite på ljudhastigheten så förstår ni vad vi kan vänta oss…..
van de Waalradien kan te sig en aning liten vid första anblicken men med tanke på Mac TS radie torde detta jämna ut sig med en våldsam accelaration som gensvar gentemot elektronkonfigurationen.

Atomens egenskaper
Atommassa 4,002602 u
Atomradie (beräknad) ingen data (31) pm
Kovalent radie 32 pm
van der Waalradie 140 pm
Elektronkonfiguration 1s2
e− per energinivå 2
Oxidationstillstånd (oxid) 0 (okänd)
Kristallstruktur hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Materietillstånd gas
Magnetiska egenskaper icke magnetisk
Smältpunkt 0,95 K (−272 °C)
Kokpunkt 4,22 K (-269 °C)
Molvolym 21,0·10 m3/mol
Ångbildningsvärme 0,0845 kJ/mol
Smältvärme 5,23 kJ/mol
Ångtryck –
Ljudhastighet 970 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet inga data (Paulingskalan)
Värmekapacitet 5 193 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga inga data S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 0,152 W/(m·K)
1a jonisationspotential 2372,3 kJ/mol
2a jonisationspotential 5250,5 kJ/mol
3e jonisationspotential kJ/mol
4e jonisationspotential kJ/mol
5e jonisationspotential kJ/mol
6e jonisationspotential kJ/mol
7e jonisationspotential {{{joniseringspot-7}}} kJ/mol
8e jonisationspotential {{{joniseringspot-8}}} kJ/mol
9e jonisationspotential {{{joniseringspot-9}}} kJ/mol
10e jonisationspotential {{{joniseringspot-10}}} kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi Prod.
3He 0,000137 % He, stabil isotop med 1 neutron
4He 99,999863 % He, stabil isotop med 2 neutroner
6He syntetisk 806,7 ms β- 3,508 MeV 6Li

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Helium är atomslag och grundämne nummer två i det periodiska systemet. Som grundämne är det en färglös och luktlös ädelgas. Helium har den lägsta kokpunkten av alla grundämnen, och endast vid höga tryck kan helium fås att övergå i fast form. I naturen förekommer helium som obundna atomer som inte reagerar alls med andra ämnen. På grund av helium-atomernas litenhet och ovilja att reagera med andra atomer, tenderar helium att långsamt sippra ut ur lagringsbehållare.

Den radioaktiva alfastrålningen (α-strålning) består av elektronlösa 4He-kärnor som vid atomsönderfallet bryts loss från den radioaktiva atomkärnan. α-strålning kan lätt skärmas av på grund av kärnornas elektriska laddning.

Historia
1868 upptäckte fransmannen Pierre Janssen spektrallinjer i solens spektrum, som inte tillhörde något känt atomslag, varför engelsmannen Norman Lockyer antog att de kom från ett hittills okänt grundämne som sedan han och den engelske astronomen Edward Frankland döpte till helium (efter grekiska ἥλιος [hêlios] – Solen). År 1895 framställde den engelske kemisten William Ramsay helium genom att lösa ett uranhaltigt mineral i syra, vilket identifierades av Lockyer och Frankland som helium och samma år detekterade den tyske fysikern Heinrich Kayser spektrallinjer från helium i en ädelgasblandning framställd ur luft. Samma år framställde engelsmannen N.A. Langley och oberoende de svenska kemisterna Per Teodor Cleve och Abraham Langlet helium med exakt samma metod.

Framställning [redigera]
Helium framställs ur heliumrik naturgas som främst finns i USA. Man framställer det genom fraktionerad destillation av naturgasen. Heliumet har troligen bildats genom alfastrålning från jordens kärna, alfastrålningen värmer också upp jordens inre kärna så den håller sig flytande. Helium friges även när man häller syra på ett alfastrålande radioaktivt mineral som till exempel thorit

Ja, det var ju det jag förstod. Blev med ens tydligt nu när jag ser dina beräkningar. Jobba gärna på förvaringsproblemet.En gissning är att lördag kväll kan bjuda på en del kreativa idéer. Kommer själv att befinna mig på en inflyttningsfest på hemmaplan och finns tillgänglig på telefon om du vill diskutera möjliga lösningar…

[rasmus_w]

Givetvis bör prisutdelare och segrare inandas lite av flytvästens “hemliga vapen” vid prisutdelningen efteråt.