Det där är inte så lätt. Vill man ha lite överskottsvolym för att glida hem på när vinden mojnar eller för att underlätta utbalansering genom brotten på byiga lättvindsställen får man givevis justera volymen efter seglarens vikt. En tyngre seglare kan dessutom generellt hantera större, tjockare och bredare brädor i alla förhållanden, speciellt i mer vind med mindre segel. Därför kan man nog säga att segelregistren på en given vågbräda sträcker sig mer nedåt för en tyngre seglare.
Åt andra hållet gäller delvis samma sak, men det kompliceras lite av att man också anpassar rockerlinjen på brädor som skall klara större segel till de längre bommarna. Därför finns det här en mer fast gräns för hur stort segel det över huvud taget funkar att köra på en viss bräda, en “absolut” gräns som inte beror så mycket av seglarens vikt. I praktiken är dock de rekomendationer som tillverkare och tidningar ger en bit från denna absoluta gräns. Alltså kan normal en lättare seglare tänja lite på den övre angivna gränsen uppåt.
Hur stort (eller litet) segel man tycker är meningsfullt att köra på en vågbäda beror också mycket på andra vaiabler – är det sid- eller pålandsvind, är det shoppigt eler slätt, är det stora eller små vågor, snabba eller långsamma och vill man ladda för hopp eller är det ett rent vågridningsställe där man guppar ut och rider in? Till exempel är det så att en viss typ av bräda kan funka bra med 5.7 i bra drag, men uselt med 5.7 i dåligt drag medan en annan typ av bräda kan funka bra med 5.7 i dåligt drag med dåligt i bra drag.
Ola H.