-
Insändare från lst i hn.
Fåglarna skräms av drakarna
Under det senaste halvåret har vi kommunicerat med företrädare för kitesurfing i Varberg. Detta har skett både genom möten och ett större antal e-postmeddelanden. Vi har då bland annat försökt förklara dels vad föreskrifter i naturreservat grundar sig på och dels hur fåglar reagerar på kitesurfing och vilket resultatet blir för fåglarna. Med tanke på den senaste tidens insändare i HN förstår vi att vi inte nått fram, vilket föranleder oss att komma med ytterligare ett förtydligande.
I HN den 21 oktober skriver en kitesurfare att en av den etologiska forskningens pionjärer (Nikolaas Tinbergen) mer än 50 år gamla studier skulle visa att fåglar inte blir rädda för en drake, eftersom inte draken liknar en rovfågel. Som studieobjekt använde Tinbergen grågåsungar och visade att gåsungarna inte reagerade med rädsla för en gåssiluett medan de blev skrämda av en siluett av en hök. Detta resultat har insändaren tagit fasta på och drar slutsatsen att fåglar inte blir rädda för en drake som används vid kitesurfning. Kitesurfning skulle alltså inte skrämma fåglar.
När det gäller vetenskapliga texter är det viktigt att man noga tar reda på vad som forskaren har för avsikt att studera. I detta fall ville Tinbergen studera om beteendet var medfött eller inlärt. Det var just detta som han studerade och alltså inte huruvida fåglar blir rädda för drakar eller inte. Han använde sig av nykläckta gåsungar i ett laboratorium.
Dessa försök upprepades senare av en rad forskare (ex. Schleidt 1961) som kom till helt andra resultat Det var snarare hur siluetten uppträdde än formen som var avgörande för fågelungarnas reaktion. Snabba överraskande rörelser skrämde mer än sakta glidande siluetter. Testet utfördes på ungar från en rad olika fågelarter.
Att utifrån Tinbergens resultat dra slutsatsen att fåglar i allmänhet inte skräms av drakar är felaktigt. De fåglar som skräms av kitesurfarnas skärmar vid Utteros är vuxna fåglar som lämnar sina bon och lämnar ägg och ungar, som då lätt blir ett byte för till exempel kråkor och trutar. Det rör sig om helt andra arter och dessutom i en helt annan miljö och nyare forskning har visat att formen på siluetten inte har så stor betydelse som hur den rör sig.
Dessvärre stör kitesurfning fågellivet kraftigt och är inte möjligt att kombinera med ett rikt fågelliv. Samma slutsats har dragits i USA där man till och med har förbjudit vanlig drakflygning i närheten av häckningsplatsen för hotade arter (ex. åtgärdsprogram för piping plover) och i Holland har man rapporterat hur rastande fåglar flyr områden där det förekommer kitesurfning. På Falsterbohalvön är kitesurfning förbjuden inom de naturskyddade områdena och störningar har rapporterats från Norge.
Värt att notera är också att ett engelskt företag säljer drakar för att skrämma bort fåglar från soptippar och jordbruksmarker och att det svenska viltskadecentret nästa år ska testa drakar för att skrämma bort fåglar från åkermarker. Iakttagelserna från Utteros talar dessutom samma språk, fåglarna flyr kitesurfning.
En av Länsstyrelsens uppgifter är att arbeta för att skydda hotade arter och miljöer. Man får i detta arbete inte, och det är heller inte vår avsikt, införa fler föreskrifter än de som behövs för att nå de naturvårdande syftena. Dessvärre är kitesurfning en verksamhet som är svår att kombinera med ett rikt fågelliv.
Logga in för att svara.