-
Intressanta väjningsregler för drakar
-
OK, men då tycker jag att man kan köra “Rätt på väg ut” så löser man resten på plats.
En fråga då (av nyfikenhet inte för att kritisera): Gäller detta liksom även om man är mitt i viken (t.ex Lejet) dvs långt från land men ändå “på väg ut mot havet”?
Och jag tycker definitivt att vi kan samsas om spotsen. Såå skilda agendor har vi inte alls. Båda vill rida vågen, både vill använda vågen som kicker för att hoppa. Dessutom är det kul att surfa med vindsurfare!
-
@Haze 492779 wrote:
Sen kanske det skulle vara bra att veta när ni windsurfare tex planerar att hoppa och tricka över en vågläpp.
Det är enkelt om man vet vad man skall leta efter:
Kolla på ansiktet; det spänns, pupillerna minskar, käkarna stängs. Ansiktsdragen uttrycker dödsförakt eller skräck beroende på skicklighet och våghöjd. Sedan kan du se att ringmuskalaturen runt anus innanför våtdräktens mittenparti ofta spänns ihop. Detta gäller dock inte i riktigt stora vågor då den snarare kan bli aldeles slapp när man är på väg upp för vågen. (I sådana fall syns spår i vattnet som du kan följa och tyda, och vill jag tillägga för din egen skull, då bör du väjja)
😉
-
@nic 492783 wrote:
För några dagar sedan var jag lika tjurskallig som du är nu i tron att lösningen låg i ett regelverk. Men jag är nu helt säker på att en zenbuddhistisk-gandhi-hållning är lösningen. Vi kan se att det faktiskt fungerar bra i praktiken (för det mesta*) som det gör just nu och vi kan fundera på vad det är som gör att det fungerar bra trots kaos i våra låtsasregler och olika farkoster med olika begränsningar/möjligheter.
Jag tror inte att det är ett regeverk som är lösningen. Det finns i princip en enkel regel (“utvägen”) att förhålla sig till. Sedan löser det sig på plats genom att man förhåller sig till den regeln, ser upp och lämnar plats när man kan. Det är andra, kajtare tror jag, som vill ändra på praxis av någon anledning. Och det kommer leda till problem.
Att den enkla utvägen-regeln finns kvar, trots att i princip alla hellre skulle vilja få “fri ridning” egentligen, beror på att den har funkat i praktiken. Det är väldigt sällan som problemet med vågridningen är att man måste väja för folk på väg ut. Det svåra är ju att “konkurrera” med andra på väg in.
Så i princip håller jag med om gandhi-varianten. Det är bara det att jag menar att den enkla grundregeln “utvägen” underlättar och snabbar på värderingen av situationen.
De gånger jag varit med om krockar har det aldrig varit på grund av missuppfattningar av någon regel utan nästan alltid någon som helt enkelt inte sett mig förrän det är för sent. Har man inte uppsikt spelar inga regler någon roll.
-
@Neven 492788 wrote:
En fråga då (av nyfikenhet inte för att kritisera): Gäller detta liksom även om man är mitt i viken (t.ex Lejet) dvs långt från land men ändå “på väg ut mot havet”?
Jepp. Så är det.
-
@Ola H. 492761 wrote:
Man kan ju möjligen lägga till att det är extremt sällan som det faktiskt är svårt att komma ut i Sverige. Så man kan säga att den delen av argumentet för regeln inte så ofta “gäller”.
Nä, men det går ju inte att ha en regel som gäller för de flesta dagar och en annan som gäller när det börjar bli stort. Vem bestämmer när det ena eller andra gäller? Dessutom kan 1,5 meter vara svårt för den som är lite nybörjare i vågor. Förresten är 3.7 nog mitt mest använda segel de senaste 2 höstarna.
-
oldschool;492344 wrote:Seglare på väg ut har företräde i vågor! Om det inte är Robby som rider 😉
Så har jag alltid uppfattat det (seglar väl bara vågor) men det är ju sällan man behöver fundera över det, det brukar ju lösa sig jäkligt bra ändå.
både när han kitesurfar och vindsurfar?
Logga in för att svara.
