-
Jaws-frågor?
-
Kolla in http://www.towsurfer.com eller http://www.surfline.com så får ni se fina filmsnuttar från Peahi/Jaws. Anders B. Niclas O. och Mackan B. har vågseglat där. Anders har dessutom tow-in surfat Jaws en hel del, liksom Gunnar vad han nu heter som bor på Maui. Anders har inte enbart seglat där han rippar grymt hårt. Han och Robby Seeger är de eurosar som har mest respekt på Jaws. Robby S även som tow-in surfare se intervjun på towsurfer.com.
Jaws börjar bryta när Ho’okipa stänger, dvs vid ca 10 hawaiifot +. De som prövat på båda säger att ett lite Jaws (12-15 hawaiifot) är betyldigt bekvämare att segla än när till exempel Ho’okipa stänger men ändå går att segla.
Ett stort Jaws (40-55 hawaiifot – större än vad man kan fatta även efter att ha sett video därifrån) är dock det elakaste på planeten som går att vindsurfa och vindsurfas regelbundet (sofar). ‘
Vad som gör att många inte prövat på ett litet Jaws, även om man behärskar t ex ett rejält stort Ho’okipa är att det är svårt att ta sig dit. I princip behöver man en båt eller jetski. Det går visserligen att segla upp från Ho’okipa men det ska ta en dryg timme och man känner sig minst sagt liten på Maui north shore i dessa förhållanden. Inte helt inbjudande att navigera utmed en minst sagt klippig kust i 1,5 till 2 masters svall.
Vill man segla riktigt stort på Maui finns dessutom andra lätttillgängliga ställen som funkar bättre än Ho’okipa när Ho’okipa stänger och som är enklare att ta sig. Enklast är Kanaha som i princip aldrig blir för stort. Dock är vågorna (relativt Ho’okipa medflera yttre-rev spots) närmast mesiga i jämförelse. Sedan finns yttre Spreckan ,Spartans med flera spots, dock ganska stökiga om det blåsre hårt. Vill man ha Ho’okipa brutalitet men som inte stänger förrrän några fot större än Hookipa och dessuotm kan vara nästan glassy även i ordentlig vind, kan man segla mitt favoritspot Koao, som är som bäst mellan 8-12 hawaiifot. Fungerar ännu större men det blir knepigare och knepigar för varje fot. Beror också mycket på intervallet, dvs hur ofta det kommer set (ju tätare dessto bökigare med betydligt starkare strömmar och stängande kanaler). Och så beror det på hur mycket energi och rikting som dagens svall erbjuder.
Men som sagt, kan man smöra in sig hos någon vindsurfare som har båt så är det bara att hänga med till Jaws en liten 1,5 – 2 mast dag… Ej att blanda ihop med 1,5 mast på Kanaha eller till exempel Kanaries. Jaws bryter ca 3 gånger snabbare än Ho’okipa och Ho’okipa är grymt snabb!
En liten Jawsdag är dock ett helt rimligt mål för erfaren svensk vågseglare. Man bör dock prova på några fetingdagar på nyss nämnda andra spots först. Ska man segla större Jawsdagar bör man nog vara på Maui en eller ett par hela vintrar och förbereda sig ordentligt först.
Jesper B (som är på Maui north shor om 3 veckor)
-
Intressant. Men vad exakt menar du med “stänger”. Hur vågen bryter eller? Stänger gör ju alla brytande vågor, t.o.m i Appelviken… 😛
-
De e väl typ när vågen bryter hela vägen så man inte kommer ut va?
-
Jesper!!!
För fan, det är nästan så förbjudet det kan bli att skriva om kommande Maui-vistelser på konfen en kallslaskig dag i november…Ha det gott i Paia
/M -
Aloha!
Nej alla vågor stänger inte, åtminstone inte i den betydelse som surfare och vågseglare menar när de säger att en våg är en “close out” (översatt till en stängande våg/vågen stänger). På spots med mer eller mindre regelbundna vågsektioner/bryt (eller vad man nu ska kalla dem på svenska) till exempel Ho’okipa, Jaws mfl har varje “våg”, “spot”, “sektion” eller “bryt” sina egna namn. Ho’okipa har består tillexempel av Pavillions, Middles och H’poko. Beroende på svall och bottenstruktur bryter olika bryt (breaks) på olika vis. Ho’okipa är till exempel så grunt att det bryter ganska omgående vid till och med 1 fots svall. Jaws är betydligt djupare och bryter inte förrän vid 10, 12 fots svall (enbart grova riktlinjer, beror på mycket mer).Vid t ex 2 fot bryter Ho’okipa som tre olika breaks. Du kan välja att surfa på något av dem (vindsurfing på Pavillions är väl inte att rekommendera), dessutom har alla tre en vänster och en höger. Vid sådär 3 fot börjar Middles och H’poko formera upp som ett break/bryt. Du kan då ta av på Middles och surfa ner hela vägen förbi H’poko-peaken och ner till kanalen utanför stenudden som delar upp H’Poko med Lanes. Upp till 7, 8 fot blir Ho,okipa större, kraftfullar och ofta bättre. Dock börjar en och annan våg vara så stor att kanalen mellan H,Poko och Lanes “stänger”. Vid mindre svall bryter aldrig vågen i denna kanal. Vågorna spetsar till sig men hinner inte bryta förän det blir lite djupare och vågorna hinner nästan lägga sig före stenudden. Dessutom är det starkare utåtström i kanalen ju större svall vilket gör det relativt enkelt att ta sig ut där även om man bara står och driver(utom då det stänger). Kör man till exempel Middels i 4-5 fot och halvdassig vind kan det vara smart att inte försöka ta sig ut rätt genom Middles och H’poko. Det är smartare/säkrare att falla av järnet och ta sig ut i kanalen utanför stenudden.
Vid 10 fot + stänger dock även kanalen utanför stenudden (mellan H’poko och Lanes) regelbundet. Då gäller det att ha koll och lite flyt. Annars hamnar man i starka strömmar och nere på Lanes. Är vinden halvdan blir det till att knalla iland över revet. Blåser det på kan man chickenjippa fram och tillbaka i väntan på en liten lucka.. har man tur hinner man ut innan nästa close-out!
Kuao (mitt favoritspot inte långt från Ho’okipa) har också fler kanaler. De börjar stänga i lite olika storlek på svallen. Den övre kanalen (precis ovanför Tavaras bay, sett från vindsurfing igången) funkar att ta sig ut upp till ca 12 fot, den nedre (nedanför Tavaras bay) håller upp till 15 fot +. När det är så stort är det dock ganska rävig segling, i synnerhet om det kommer tätt och är dåligt med vind. Den övre kanalen har nämligen en rejält stark ström som drar en ut i stängande spottande dubbel mast. Sist jag drev ut där jick min NP mast i 5 bitar, mitt Hot-segel revs sönder i småbitar och det tog två timmar att simma in till en ganska trist ilandgång inte i Tavarasbukten.
Jaws håller upp till 55 fot +….
Jag skiter på mig av bara tanken att fastna i ett sådant set. Ingen jetskipolare i världen skulle få ut mig i något sådant. Det är Mauicrew (Laird, Kalama, Rush, Sierra mfl), Ander B, Robby S. och några till som får göra sånt. Däremot måste det vara helt otroligt fantastiskt att dundra ner i en bottomturn i sådana vågor. För mig räcker det gott och väl med 10 fot + på Kuao. Mina bästa vintervågor på Kuao är det bästa jag varit med om och jag gör väldigt mycket för att få några till sådana repor.
Vad gäller sektioner, kanaler, bryt och stängande vågor är dock fenomenen ganska generella. Man kan sitta och titta på vilket svenskt vågseglingsspot som helst och börja se liknande mönster – om än mycket mindre regelbundna. Apelviken är inget undantag. Ett sätt att lära sig att “se” dylika mönster är att vågsegla i lättvind eller att surfa, då blir man mycket mer beroende av hur vågorna verkligen fungarar än när det blåser ollon och man både tar sig ut och in mest på vinden.
Det blir dock mer av riktiga formerade surfvågor vid stenstränder, uddar och hårt strukturerade stränder än vid långgrunda sandstränder som t ex Apelviken. Sitter man och tittar på surfarna på t ex Åsa, eller Torö en lättvindsdag, ser man dock mönstren ganska enkelt.
Torö som är det spot jag kan bäst här hemma har ganska regelbundna sektioner upp till dryg halv mast. Där finns ett riktig pointbrake på udden med både en vänster och en höger. Udden är i världsklass när det blåser hård ost. Strax innan (sett från andra allmänningen) finns en fin sektion som är riktigt kraftfull för att vara sverige även är det är midjehögt. Det är ofta här man kör när det är smått och västligt. Finfin vinkel för småareals. Till vänster om andra allmänningen finns en sektion som kräver gubbe för att vara bra. Detta är min personliga Toröfavorit. Sedan har vi ju första allmänningen som det inte blåser så mycket på, så den blir det mest surfing på – både vänster och höger.
Sitter och rättar tentor – grymt trist. Skönt att kunna skriva sig bort till finfina Maui- och Torödagar.
Vi ses i kanalen – om vi har tur så ör den öppen!
Jesper B
-
Aha, det är kanalen som “stänger” =)
Har alltid funderat när jag ser surffilmer på vågridning i feta vågor hur de egentligen tar sej ut igen. Det ser omöjligt ut eftersom ofta verkar vinden vara rätt klen. Och aldrig ser man detta i filmerna. Helst skulle jag vilja se en film där man ser samma snubbe, gärna F Goya =), under en timmes session, hur han lägger upp det hela. Hur han tar sej ut, hittar rätt våg, var laddar han hoppen, och hur går han in i ridningen. Hade varit fan så mycket intressantare än snabba klipp på aerials och bottomturns som verkar vara standard… -
Du skriver helt underbart Jesper B
Nu är jag helt säker på att jag ska till Maui.
Jag tvekade förra året då jag inbillat mig att det var så dyrt. Nu SKA jag åka,(om jag bara kunde ordna vinterledigt från jobbet…)
Skriv gärna en rad på konfen om dina bravader (om du har möjlighet under din vistelse på maui).
/Ola -Ronneby -
Håller helt och hållet med om att det kan vara mycket mer givande att se hur erfarna duktiga vågseglare seglar både ut och in, hur de lägger upp det hela – i synnerhet i svåra förhållanden. Har film från -93 från en dag då jag kört Ho’okipa tre dagar i rad och i stort sett inte gjorde något annat än simmat, klättrat upp på stenarna och bytt trasig till hel eller lappad utrustning. Efter en av de många turerna “on the rocks” satt jag mig ned ganska mör, blödde lite var stans och hade mer än en kallsup i kroppen. Trött, varm och slut satt jag i solen och försökte sänka pulsen. Vinsurfat i 10 år och kunde ändå inte ha kul på Ho’okipa en ganska normaldag – om än lätt vind.
Då såg jag Sean Ordonez och Goya jaga omkring hur lekande lätt som helst. De laddade på table-top aerials i vågridningen och bara garvade och hade kul. Mest imponerande var hur de tog sig ut. Dom pumpande inte eller försökte ta sig igenom en enda våg, de bara parkerad i kanalen och slappande av. Total balans på smågrejor och med stenkoll på setvågorna. Där jag brukade stå och kämpa för livet, stod dom och småsnackade som om det var i en skidlift i Sälen. Jag satt säkert i ett par timmar och bara kollade hur de tog sig runt. Var de jippade runt och droppade in etc. Jag lärde mig grymt mycket den dagen.
Ska se om jag kan hitta filmen på när de står prakerade i kanalen och glider ut mellan setvågorna!
Jesper B
-
Men Jesper! Visst är det lite ynkligt att klaga här på konferensen att det är trist att rätta tentor när man åker till Maui om 3 veckor, eller!
Låter helt underbart det du skriver om seglingen på favoritstället, nu är det “bara” 10 månader kvar till vår avresa. Om man kan hålla sig så länge.
Vi kräver en utförlig beskrivning av dig när du kommer hem, OM du kommer hem! Mackan har ju redan gjort oss gröna av avund med sina reseberättelser från ön.
Kör järn!
Magnus -
Då ska jag försöka göra er riktigt mörkgröna. Så här års vet man dock aldrig vad Maui erbjuder. Allt från världens bästa surf och vindsurf till stormigt, regnigt och bökigt. Snackade med Maui igårkväll och just nu är det konavindar och fantastisk surf. Häromveckan var det reckordstort med ett ovanligt nordvästsvall som gjorde att hela north-shore closade ut. Jaws var rena röran och Laird mfl towade Honoloa i 25-30 fots vågor! Det skulle jag vilja ha sett.
Jesper B
Logga in för att svara.
