-
Köldterapi eller frosseri i galenskap?
Nu börjar den kalla årstiden närma sig då många tvingar på sig tjocka vantar med kramp i underarmar som följd. En del har kanske till och med tagit till en tjock dykardräkt för att förlänga säsongen en aning och accepterat känslan av att vara smidig som en elefant.
Själv har jag låtit mig inspireras av världsrekordhållaren i köldtålighet, Wim Hof som bland annat medverkat i SVT’s Vetenskapens Värld simmandes bland isflak, till synes helt oberörd i 15 minuter.
Efter att ha läst boken ”Becoming the Iceman”, beslöt jag mig en kall marsdag 2011 för att testa vinterbad för första gången i mitt liv. Vattentemperaturen var endast 4 grader och jag lyckades uthärda några minuter genom att slappna av, dra djupa långsamma andetag och trampa vatten.
Med köldterapi tränas blodkärlens förmåga att expandera och dra ihop sig, vilket effektiviserar kroppens egen temperaturreglerande förmåga. Genom att utsätta sig för extrem kyla under kort tid verkar kroppen försättas i ett genetiskt inprogrammerat överlevnadstillstånd, så det gäller att lyssna på sin kropp och veta när det är dags att avsluta. Som belöning efter fullbordad nedkylning frigörs ämnen som framkallar ett intensivt men kortvarigt lyckorus.
Andningsteknik är ett förvånansvärt enkelt sätt att ta kontroll över chocken av att utsätta sig för snabb och obarmhärtig nedkylning. Eftersom lungorna är kroppens egen värmeväxlare är det ganska logiskt att man genom att sänka andningstakten även sparar på värmen. En bra övning är att andas in och ut med med långa djupa andetag och försöka tömma och fylla lungorna så mycket det går vid ut- och inandning tills man känner sig bra syresatt. Vid var sjunde utandning gör man uppehåll så länge som möjligt, fyller sedan lungorna maximalt och gör uppehåll så länge som möjligt. Den här övningen ger en värmande känsla om man befinner sig i normal rumstemperatur.
Det går bra att träna köldtålighet även om det inte är vinter. Avsluta varje dusch med att vrida över till enbart kallvatten, blunda, slappna av och andas med djupa långa andetag. Spolar man huvud och nacke en stund kan man framkalla en reaktion som är snarlik den vid vinterbad, en pirrande känsla i blodkärlen som börjar i händerna. Tro det eller ej men man kan faktiskt bli varm av att duscha kallt.
Köldtålighet för händer och fötter kan man träna upp med iskalla hand- och fotbad. Allt som behövs är fryst vatten i några glasspaket eller vanliga kylklampar, en lagom stor murarbalja, lite kallt kranvatten och ett stort mått viljestyrka. Kombinera gärna fot- och handbad med ovan nämnda andningsövningar. Överdriv inte, smärta kan uthärdas men om känseln börjar försvinna är det dags att avbryta. En annan variant på detta kan vara att ta av sig löparskorna en vintermorgon med nyfallen snö och springa sista kilometern barfota.
Härmed är det inte sagt att man aldrig kommer att frysa om man ägnar sig åt regelbunden köldterapi, men man kommer definitivt att öka sin tolerans mot kyla, förlänga exponeringstiden betydligt samt minska risken för köldskador genom bättre blodcirkulation.
Frivillig hypotermisk självspäkelse är naturligtvis inget att rekommendera för överviktiga kedjerökare med några strokes i bagaget, men säkert en helt ofarlig hälsokick för de flesta.
[IMG]http://www.surfzone.se/forum/picture.php?albumid=237&pictureid=1520&thumb=0[/IMG][IMG]http://www.surfzone.se/forum/picture.php?albumid=237&pictureid=1519&thumb=0[/IMG]
Logga in för att svara.