Senaste nytt › Forums › Vindsurfing › Konfen Vindsurfing › Kopierat ur Metro
-
Kopierat ur Metro
Publicerad av robin på 2 oktober, 2000 vid 09:25Ur Metro idag:
Larm efter vindsurfare
2000-10-02HÄLLEVIK Två försvunna vindsurfare återfanns välbehållna efter att sjöräddningen larmats i går.
En man som seglade utanför Hällevik i Blekinge drabbades av en bruten mast och föll i vattnet.
När brädseglaren försvann utom synhåll från land larmades sjöräddningen. När de anlände hade mannen dock simmat in till stranden och satt och reparerade sin bräda. (FLT)anonym-anvandare svarade 24 år, 1 månad sedan 4 Medlemmar · 8 Svar -
8 Svar
-
Var väl nån harig turist som blev ängslig. Mastbrott och en drivning är ju ingen match för en windsurfare..
-
Vad lär man sig av denna historia, ha alltid med Er en extra mast och smörgåsar.
-
Jag seglar ofta ensam. Har en smidig nödraket med mig. Endast för extrema situationer! Köpt av kanotfirma. Har haft några mastbrott, och div annat. Inte kul om man är långt bort. Det tar förvånansvärt lång tid att simma även korta sträckor. Avkylningen på senhöst är inte att leka med.
-
Det var bara en vindsurfare ute i Hällevik igår. Jag vet, för det var jag och
inte var jag försvunnen vad jag själv tycker. Tappen på jointen som går in i masten brast rakt av ca 100 m efter att jag passerat bortre hamnpiren. När
jag sedan simmade in till närmsta lämpliga ställe så blev det bortom hamnen.
Då såg inte de som suttit på restaurangen längst in i viken mig, inte så lätt
att se genom en stenpir…. Efter ett par hundra meters simmande med riggen på
bräden drog jag upp grejerna på gräset ovanför stranden. Sedan gick jag förbi hela hamnen upp till huset för att hämta en ny joint, berättade också för min
familj att jag simmat lite men det var OK i fall de kollat men inte kunnat se mig. Tog lite mat och gick ner mot hamnen för att sticka ut igen. Då var
sjöräddningen på vag in i viken med två båtar. I hamnen fanns ambulans,
brandkår och enligt uppgift dykare på väg.Naturligtvis är det beklagligt att det gick åt så mycket resurser i onödan.
Det enda avseendet i vilket jag var försvunnen i var att jag inte syntes från
den delen av viken där restaurangen ligger. Annat folk hade sett mig och liksom
jag själv inte tyckt det var någon fara. Det är i sig trevligt att folk
bryr sig. En kille från sjöräddningen sa “bättre ett larm för mycket än ett
för lite”, och det får man väl trots allt hålla med om.Undrar vem den andre surfaren var ? En tidingen skrev dessutom att det var
grov sjö … det var det definitivt inte inne i viken.Hursomhaver, det där med nödraket från kanotfirma är kanske något att tänka på,
i synnerhet när man kör lite längre ut. Vill också tillägga att jag hade kunnat
binda fast masten provisoriskt, men jag valde att simma en stund för att inte skada brädan.//”Ej försvunnen”
-
Ja, det var tillräckligt för 8.3 och en 298 (137 liter). Det kanske inte alla
kallar blåst, men jag hade fullt tryck ett par timmar. Då måste förstås “pausen”
kring kl 14 räknas bort. Annars var lördagseftermiddagen bättre,då hade jag 7.0
och 100 liters bräda. Tur att inte jointen small då, fär då var jag längre ut
vid Kråkrevet. -
Bra att vi har vår svenska sjöräddning, trots att det denna gång var en liten händelse som ordnade sig snabbt.
Här kommer en historia från verkliga livet.
En kompis, Per, knäckte variotoppen på sitt segel väldigt långt ut vid Moulay i Marocko. Gissa hur många sjöräddningar det finns i Marocko…
Av en händelse satt jag och skulle fotografera grabbarna. Efter ett tag började jag spana efter olyckskorpen Per men såg honom inte. Till slut fick jag se en liiiiten prick väldigt lååååångt ut och väldigt lååååångt ner i vind. Efter spaning med vänlig tyskas kikare konstaterade jag ett bekant segel. Eller jag trodde att det var det i alla fall, jag konstaterade att det var en surfare som låg och simmade.En av oss (en annan Per) blev hjälte då han med tio meter tamp virad runt magen seglade ut och bogserade den nödställde in till land. De riggade ner, surrade fast allt på brädan och bogserade allt in till land.
Vi mötte upp på land med coca-cola och choklad och alla var lyckliga! Speciellt den nödställde Per som hade ställt in sig på många timmars simning. Det var nu ingen fara med honom och han var inte orolig för mer än hajarna (som inte är så många i Marocko) när han låg ute i vattnet och plaskade.Vad kan man då lära sig av denna historia?
Håll koll på varandra!!!
Segla inte så ruskigt långt ut!
Tejpa variotoppen i förebyggande syfte så att remmen inte skärs av mot vasst stenrev.
Ha med en bit tamp i någon ficka på hängselen. Problemet kanske går att fixa.Rippa på!
S..
Logga in för att svara.