-
Läskigt med djupa vatten
:tongue: Ibland kör man en riktigt bra bit ut från stranden och råkar ramla i. Tycker ni det är läskigt med rymden som finns under fötterna när man ligger där och trampar vatten? Även om det inte finns några direkt farliga marina djur här i Sverige så kan det ju kännas lite olusigt att man inte riktigt vad som finns “där nere.”
Är detta en självbevarelsedrift eller är man bara nojig om man har dessa tankar?
:tongue: -
57 Svar
-
Jag har simmat i över 60 m djupt vatten och jag blev nojigare av detta, jämnfört med 2-3 meters djup.. I mitt fall handlar det inte om djur eller så, utan mer om djuuupet under fötterna:smile:
-
vad ni än gör gubbar så åk inte till hawaii med dessa nojjor, från 1-2m djup på revet til 150+ några meter senare, tjoohoo det är mörk blått och helvetes så djupt!
förvisso kan det ju vara en bra terapi
😉
-
tänk om!
Djupt vatten= hela fenor, stukar ej foten när jag vurpar, det går att dyka utan att knäcka nacken mm. -
Hur hanterar ni nojan då? Det är ju inte liksom ohanterbart men man känner lite olust tycker jag.
När jag var i västindien förra året så var jag ute och simmade flera hundra meter från land ute på ett Rev. Men det blir inte lika läskigt när man kan se botten tycker jag. Hajar finns ju men jag tror det är läskigare att tänka på dom än vad det är att verkligen träffa dom. Tanken på att en haj kan komma vilken sekund som helst skrämmde mig konstigt nog inte när jag väl låg där ute vid revet..
-
spray
jag har samma känningar ibland. Det är förmodligen någon form av kontrollbehov.
Kommer det nåt hemskt mot en på land så kan man alltid slåss eller springa. Det kan man inte i vattnet. Man får helt enkelt tänka på fördelarna med djupare vatten som nämnts åvan.
Mvh
-
Jag trodde att jag var själv. När jag surfar i klaghamn är jag mest rädd för att sparka i någon metall stång eller någon sten när man trampar vatten och när det bara är ca 2m djupt.
-
omen ni har ju iaf ngt ah hoppa upp på. Lit jobbigt blire juh när man dras av kiten, “trampar vatten” och int ser brädan…
-
_Sofia_;453197 wrote:omen ni har ju iaf ngt ah hoppa upp på. Lit jobbigt blire juh när man dras av kiten, “trampar vatten” och int ser brädan…
Alltid undrat just det… Vad gör ni om ni tappar den 300 meter ut !? Har aldrig sett någon leach.. Måste vara sjukt svårt att komma in om det är frånlandsvind då 😀 Eller hur gör ni?
// En okunnig vindsurfare.
-
man “bodydraggar” efter brädan om man nu ser den eller in mot land (om nu vindriktningen är rätt, men ger mig int än ut i fel).
De har en bra filmsnutt på surfers paradise om de, man kan lägga sig med halva kroppen i kiten och börja paddla eller så håller man i linorna så att de kommer vind i kiten man “seglar” in (filmen visar de), om nu vinden är i rätt riktning. Kanske finns många fler förslag men de e vad ja har uppfattat de som att man skall göra, hänt mig en gång…
-
En annan läskig variant är det som hände surfkompisen han sparkade i botten 300 meter utan för Juan grande ( ketchup fabriken) G.C.
På väg in kom han på att han bara kände botten EN gång. Han surfade inte mera den dagen.
-
Du skulle kanske testa dykning om du inte gjort det. Att dyka ut över en klippkant där det stupar brant ner några hundra meter ner och sakta släppa ut luften ur västen så att du faller fritt det är en häftig känsla. I Sverige blir det kallt o mörkt när du kommer längre ner men i tex Röda havet är det lika varmt och nästan lika ljust trots att du är långt ner, 30-40 m.
Simma bredvid rockor som sakta svävar fram eller sköldpaddor eller simma i ett stim med barracudor…
När man väl är under vattnet känns det som man har bättre kontroll och det blir inte lika läskigt. Jag kan verkligen hålla med om en pirrande känsla när man vet att det är riktigt djupt och man är lite för långt från land. Tex utanför de brytande vågorna på Kanaha, Maui. När det finns korallrev blir det så tydligt när man är på djupt vatten, mörkblått i stället för ljusblått. Jag brukar prata med mig själv för att hålla mig lugn efter tex jobbiga spolningar.
Men det är väl detta som är lite häftigt att släppa kontrollen…
-
djupt vatten är ju bara störigt när vinden dör och man seglar 60 liters bräda eller man sabbar nåt så man får simma in.
Har seglat långt ut från sotavento i frånlandsvind och sett massor
av flygfisk -
Befinner mig just nu på Maui o får erkänna jag har lite sådana här tankar som ni skriver ovan, på något vis har jag ovanligt bråttom upp på brädan igen. Olustig känsla alltså!!!!! Igår höll jag på att köra på ett fartgupp 😉 i form av två parande jättesköldpaddor… hehe
ha de gött hemma i snön
-
Lago di Garda, 350 meter djup utanför Malcesine. Mäktig känsla att surfa där när man vet!
-
@peterka 453186 wrote:
tänk om!
Djupt vatten= hela fenor, stukar ej foten när jag vurpar, det går att dyka utan att knäcka nacken mm.Håller med, det är betydligt läskigare med vassa koraller, stenbumlingar, sjöborrar, fiskar med giftiga piggar, etc som döljer sej på grunt vatten. Blev assjuk en gång när jag trampade på en “Dragon fish”. Rensa fotsulrona från sjöborrepiggar är inte heller kul.
Logga in för att svara.
