-
Matt vs blank botten
-
Resultat av att vaxa undersidan av brädan? Är det helt fel eller?
-
Det beror på hur föret är, dvs varmt eller kallt i vattnet, choppigt eller platt osv. Själv har jag alltod med mej tre olika sorters vax och en varmluftspistol så att jag kan applicera det vax som är bäst för förhållandena.
-
Helt rätt! Man vill ju inte ha bakhalt när man är ute å seglar.
Surfa På!
-
Surfa istället för att tjöta!
-
Bakhalt är det nån sorts tysk stopklaff??
-
Anledningen till att ytan fram var blank var för att minska friktionen
och den bakre delen gjordes skrovlig för att få kraftigare turbulens i gränsskiktet, vilket minskar skrovets motstånd i vattnat (trots att friktionen ökar) pga minskad vak (vaken blir smalare med turbulent gränsskikt).
Dom små groparna i golfbollen har kommit till av samma anledning t.ex.
På en surfbräda gör det förmodligen varken till eller från. Jag gissar på
att vågmotstånd och “drag” är mycket större än friktionen, dvs. ännu ett försäljnings knep. Någon som har vet något om detta ?Matsson
-
Inlägget ovan är en kommentar till Ola’s inlägg om båtskrovs olika ytor
igen
Matsson -
Varför är då inte vindsurfingbrädor helt blanka, om det var som du säger skulle antagligen alla racingkillar hålla på och polera och vaxa hela tiden.
“Börja kappsegla bräda” finns det en bok som heter och i den så beskiver de noga vaför DET ÄR snabbare med ett matt underlag. De kan ju inte bara hitta på något sånt!!
//Johan
-
Golfbollens gropar finns för att strömingen i gränskiktet ska slå om från laminärt till turbulent. Turbulent gränskikt ger ett större friktionsmotstånd, men eftersom ett turbulent gränskikt löser av senare blir vaken mindre och därmed formmotståndet lägre. Slår man ihopp friktions motstånd och formmotstånd får man då en nettosänkning av totalmotståndet, jämfört med en slät boll som har får ett laminärt gränskikt.
Detta trick är tillämpbart på klot, cylindrar elipser etc. i hastigheter där grännsskiktet inte slår om till turbulent förän stax innan halva klotet. Men det lönar sig inte för segelbåtar eller surfingbräder. Varför?
Därför att turbulensomslaget sker långt tidigare på kroppen än att det finns risk för laminär avlösning. Att ha en skrovlig yta för att minska avlösningen i ett turbulent gränskikt lönarsig inte. Men friktionsmotsåndet ökar markant. För planande surfingbräder finns ingen risk för avlösning och vågmotståndet litet jämfört med friktionsmotståndet. Det lönar sig således att ha en blank bottenHenrik
-
Detta kanske kommer som en shock för dig men inom racing i seglingsvärlden så polerar man faktiskt botten. Hur vindsurfare som tävlar gör vet jag faktiskt inte men jag har svårt att tro att Anders Bringdal skulle acceptera en skrovlig botten.
“Börja kapsegla bräda” har jag inte läst, men det verkar nog som om författaren har missförståt en hel del.
Jag är utbildad civ. ingenjör som inriktat mig mot strömningslära och hydrodynamik. Jag har läst ett antal kurser som behandalar ämnet. Mitt examensarbete behandlar just strukturers effekt på friktionen. Jag arbetade ett halvår på instutionen för hydromekanik på Chalmers med efterforskning om friktinsminsknigsmetoder. Numera är jag projektledar på SSPA (gamla Statens SkeppsProvningsAnstalt, se http://www.sspa.se) där vi utför modellförsök för bl.a. den skandinaviska Americas Cup satsningen, och jag leder ett projekt där vi tar fram utrustning för just friktionsmätning.
Jag tycker att jag borde vara kvalifiserad att svara på denna fråga, men om inte du tycker det så visst. Ta det grövsta sandpapper du har och börja slipa, men lura ingen annan in i fördärvet.Henrik
-
Här var tydligen en site för mattebögar!
-
ja man blir alldeles matt
-
ha ha..
-
Henrik,
tack för förtydligandet av golfbollen och avlösningar på båtskrov. Men jag tror inte en slät golfboll får laminärt gränsskikt när man sular iväg den.
Jag tror på din teori om slät yta för surfbrädor, allt enligt White o Panton o allt vad dom nu hette. Alla hypoteser att t.ex. hajhudstextur skulle ha mindre strömmningsmotstånd än slät yta, bara för att hajarna har utvecklat detta i 100 miljoner år, kan inte appliceras rätt av på en skrov, eftersom skrovet är styft och hajhuden flexibel.
Skulle vilja fråga dig ett par saker:
Vid vilken ung. hastighet på en vanlig segelbåt får man laminär avlösning ?
Detta ifall det kan vara befogat att ha en skrovlig yta på bakre delen av skrovet.
Menar du att friktionsmotståndet skulle vara större på en surfbräda än vågmotståndet ? Jag har svårt att tro det, om inte vattenytan är spegelblankt, men då lär man inte surfa ändå.
/Matsson -
Tja om du sular iväg golfbollen med en hastighet mindre en mellan 25-100 m/s (90-360 km/h) är risken stor att du får laminäravlösning och idetta intervall hjälper groparna genom att säkerställa turbulensomslaget.
En tumregel som kan användas för att bestämma turbulensomslagets läge på en segelbåt är att det sker när Reynoldstalet baserat på avståndet från stäven är omkring 1000 000 i bästa fall. Detta ger att om båten färdas i 2 knopp sker omslaget inom 1 meter från stäven. Vid 4 knopp inom 0.5m och vid 1 knop inom 2 meter. Är inte ytan slät sker omslaget långt tidigare.
Detta betyder att om båten inte är mycket liten och långsam samt väldigt dåligt konstruerad, behöver man inte oroa sig för laminäravlösning. Det är tvärtom önskvärt att bevara laminärt gränskikt så länge som möjligt då motståndet är lägre. Ett normalt segelbåts skrov har förliten kurvatur för att laminäravlösning ska ske på förskeppetHenrik
Logga in för att svara.
