-
mauireport
Hej på er alla.
Hoppas alla har fått njuta av den vind vi haft i oktober. Jag har hört
att även Stockholm har haft den äran att segla Torö när det är som bäst.För egen del fick jag packa väskorna precis när vinden slutade hemma i
viken. ’
Det kändes lite tidigt att åka i mitten av oktober, men nu när man väl
sitter här på Maui nere på Sprecks så klagar jag inte.
Jag och Niklas Olausson åkte alltså från Göteborg den 18/10 kl.7.10.
Checkade in med SAS och det kan vara lite scary men det gick
förvånansvärt bra. Bara 900:- per man och då hade vi fyra dubbla
boardbags och två segelbagar.
Trippen tar 24 timmar. Men om man sover 12 av dom så känns det inte
värre än att sitta i en bil till Stockholm.När vi inte sov snackade vi om alla nya trick vi skulle lära oss och
hur fett vi skall ladda. Ibland kom det bara ett skrik, ”Fan vad KUL det
skall bli”. Folk bara tittade och skakade på huvudet. Vi bara skrattade
och tyckte att dom fattade ju inte vart vi var på väg.Min polare Peter som hade åkt några dagar tidigare hämtade oss på
Kahului Airport Maui.
Niklas- Har du seglat varje dag Peter?
Peter- Sedan mars har det blåst varje dag och samma stund jag kom dog
vinden och det är helt platt inte en våg.
Niklas- Du skämtar inte händer det på Maui i oktober
Peter- jo då, det händer just nu. Men det är en storm som kommer att ge
bra vågor i morgon och med dom orden somnade vi gott efter en öl och
lite mat.Här på Hawaii är det en tids skillnad på 12 timmar mot Sverige. Med
dessa tolv timmar blir man mycket trött på kvällen och vaknar vid typ 4
tiden på morgonen helt klar vaken.
Den här gången har vi lyxat till det med boendet första veckan och det
innebär att vi bor 10 meter från Spreckesville beach. Detta gav mig den
underbara känslan att få gå ner till havet innan det hade blivit ljus
för att se hur stora vågorna var.
Kunde inte se mycket men hörde ett lovande ljud av vågor som bröt.
Nu var det bara att hoppas att vinden skulle komma.
Men denna dag var det ingen nord vind som det brukar, utan Konavind (som
den kallas) från sydost och det innebär vind från vänster. Det är inte
ofta det inträffar men när det väl händer tillsammans med bra vågor
brukar det bli klassiska dagar. Fortfarande var det för lite vind men
vinden ökade hela tiden.
Efter en underbar frukost med exotiska frukter var det dags att packa
upp och skruva på stropparna.Niklas började med att rigga 5,3 och jag tog 5,0. Jag går in i huset
för att ta på surfshortsen, när telefonen ringer. På linjen är Greven
med sin nya mobiltelefon som hälsar oss välkomna och undrar vad vi
håller på med.Vi är på väg ut i vattnet, det ser riktigt bra ut säger jag då.
Greven- jag är uppe på littlebeach, och det ser ut att gå av! Jason
Polakow, Scotty McKercher, Scott Carvell är redan ute och dom har 4,7.
Vi kommer!
Från att ha känt sig ganska lugn börjar nu pulsen öka. Jag riggar om
till 4,7 och fort går det. Nu jä.. skall det rippas.Känslan när man lägger brädan i vattnet tar tag i riggen och kliver upp
på brädan för första gången under resan är svår att beskriva. Total
lycka men samtidigt är det än nervös känsla som infinner sig.Littlebeach ligger bara 500 meter ner från där vi går i, så det var bara
att lägga sig på en djup slör.På vägen ner ser jag hur Polakow rider en våg och avslutar med en fin
aerial.
Vågen är inte specielt lång ca:100 meter. Kanske där av namnet
littlebeach.
Även om vi bara var ca6-8 personer ute seglar man mycket nära varandra
och man ser lätt vad dom andra gör. Alltså ser dom vad du gör på vågen.Vågerna var upp till 3 meter och med sne frånlands-vind höll vågen upp
länge innan den började bryta. Detta ger möjlighet till höga och
radicala aerials off the lipp.Jag fångar min första våg, bra size, den börjar bygga upp och det är
dags att börja smacka. Lägger ner för en bottom turn samtidigt som jag
ser att det är en vägg som kommer att stänga rätt över mig.
Kändes ganska skönt att få smaka på Stilla havets kraft direkt.Efter ett tag kom legenden, Robby Naish, ut på vattnet. Det är lite
special att segla så nära Robby och se hur han alltid ger järnet.
Dessutom var förhållandena lika dom han är uppväxt i på Oahu He’s just
ripping!För en annan gick det bara bättre och bättre. Fick till några fina
aerials och ett par goscrews.Efter ett par timmars segling i vågorna började kryssen upp till
beachen vi hade startat vid.Inte en helt vanlig dag på Maui, men nästan. Drömmen är uppfylld och jag
har sex veckor kvar.Jag och Niklas hopps vi kommer spara lite energi att skriva hem och
berätta hur vi har det här på Maui.
Nästa gång blir det en story från Niklas
Om ni har frågor om något, kan vara vad som helst, kanske om Maui så är
det bara att maila.Greven-Anders Bringdal
Logga in för att svara.