-
Mera fensnack
-
@Oregistrerade 367362 wrote:
bilder tror jag kan bli lite svårt. jag vet tyvärr att fena och huvud (rättelse från mamma, de fick me sig både fena och huvud hem) sitter uppspikade på pappan i familjens arbete. tror jag har lite svårt att få bilder där men kan försöka. 🙂 kul å kunna vara till hjälp!
//MShit! Har di spikat upp fenan på pappan? Låter hemskt! OK, jag förstår. Det är bara det att jag ligger hemma och är sjuk sedan en veckan – lappsjukan börjar sätta in nu.’
-
Beror inte våra spinouter oftast på att vi får ner luft från ytan runt fenan? Kavitation är det väl egentligen först när det blir så lågt tryck att vattnet “kokar”.
/Håkan -
@canoya 367364 wrote:
Beror inte våra spinouter oftast på att vi får ner luft från ytan runt fenan? Kavitation är det väl egentligen först när det blir så lågt tryck att vattnet “kokar”.
/HåkanJo det stämmer, det är 2 olika förlopp, men lika förödande för fenans funktion.
När fenan överbelastas pga hög anfallsvinkel sker oftast en kavitation först. Detta leder till att anfallsvinkeln måste ökas, för att kompensera, detta leder till en än större kavitation osv, och sist sker en ventilering=fenan suger ner luft pga trycket på ovansidan blir så lågt att vattentrycket inte kan hänga med längre.
Ventileringen kan effektivt förhindras genom större yta i basen och tunnare profil med högsta punkt långt bak. Även fillets, runt fenan kan göra underverk här. (ca 8% tjocklek på 50% av kordan) -
@Störner 367360 wrote:
Wow! vilket svar HOT levererade på min fråga.
OK då förstår jag att 70 knop är extremt hög hastiget för kavitation.
Kan inte den höga kavitationshastigheten bero på hur fisken faktiskt använder sin fena. Fisken har antagligen en extremt hög frekvens på sina stjärtslag. Kan det ha betydelse?
Om man rent teoretiskt tänker sig att man bogserar en motorbåt med stillastående propeller så skulle propellern kavitera vid mycket låg hastighet. Om man sätter lagom fart på propellern kommer den inte att kavitera på samma sätt. Kan inte fiskens stjärtslag på något sätt jämföras med hur propellern snurrar med hjälp av motorkraft?
Kanske ett idiotiskt exempel.Det ligger troligtvis mycket i vad du säger när det gäller Fisk-fenans rörelse och dynamik.
Gäller bara att komma på vad som styr vad, och hur man ska omsätta detta praktiskt. Alla tips välkommnas. -
@Oåxen 367363 wrote:
Shit! Har di spikat upp fenan på pappan? Låter hemskt! OK, jag förstår. Det är bara det att jag ligger hemma och är sjuk sedan en veckan – lappsjukan börjar sätta in nu.’
haha.. ne.. fenan sitter uppe på VÄGGEN på min kompis pappas konotor, inte på pappans rygg.. 😀 bilder kanske kommer.. får se lite hur dt blir.. hörde lite m dem idag å de tyckte att dt lät skojj. men jag måste ta mej tid å åka t kontoret ngn dag.. å tid är en bristvara.. men ska försöka!! 😀
//M -
Trevligt ämne. Har varit inne på att konstruera twistande sticksvärd till formula 18 katamaraner. Huvudmotiveringen till detta är att flytta upp tryckpunkten från fenan ju mer den belastas prcis som tryckpunkten i seglet flyttas nedåt när toppen öpnas. Detta för att båten inte skall kränga till så hastigt i vindbyarna.
Detta skulle vara fördelaktigt speciellt i byiga förhållande. Då det i princip fungerar som att man rycker upp sticksvärden lite i byarna o.s.v. .Hur jag tänkt att åstadkomma detta är genom att laborera med fiberriktningarna i kolfiberlaminatet, det finns fiberteorier för att beäkna hur man skall lägga fibrerna för att få en viss twist vid en viss belastning.
Poängen med högre tryckpunkt är väl öskvärd för att undvika det erfoderliga utåthänget hos windsurfaren oxå??
-
@cjs 367429 wrote:
Trevligt ämne. Har varit inne på att konstruera twistande sticksvärd till formula 18 katamaraner. Huvudmotiveringen till detta är att flytta upp tryckpunkten från fenan ju mer den belastas prcis som tryckpunkten i seglet flyttas nedåt när toppen öpnas. Detta för att båten inte skall kränga till så hastigt i vindbyarna.
Detta skulle vara fördelaktigt speciellt i byiga förhållande. Då det i princip fungerar som att man rycker upp sticksvärden lite i byarna o.s.v. .Hur jag tänkt att åstadkomma detta är genom att laborera med fiberriktningarna i kolfiberlaminatet, det finns fiberteorier för att beäkna hur man skall lägga fibrerna för att få en viss twist vid en viss belastning.
Poängen med högre tryckpunkt är väl öskvärd för att undvika det erfoderliga utåthänget hos windsurfaren oxå??
Det finns även tillsatser till matrisen, som ger hur mycket flex du önskar.
R&G har en variant som fungerar med alla typer av epoxy. -
HOT, fenvarianterna du har på din bild är ju grymt effektiva mot spinout. Jag hade en enkel BIC/Jimmy Lewis-fena med “fönster”, varianten som var bakåtsvept men inte böjd. Dock har jag för mig att den nog bromsade lite mer än vanliga fenor.
Är “fillets” att man rundar/fyller ut övergångarna mellan brädans botten och fenan framför, bakom och på sidorna, eller???
/Håkan
-
@canoya 367495 wrote:
HOT, fenvarianterna du har på din bild är ju grymt effektiva mot spinout. Jag hade en enkel BIC/Jimmy Lewis-fena med “fönster”, varianten som var bakåtsvept men inte böjd. Dock har jag för mig att den nog bromsade lite mer än vanliga fenor.
Är “fillets” att man rundar/fyller ut övergångarna mellan brädans botten och fenan framför, bakom och på sidorna, eller???
/Håkan
Jo dom är grymt effektiva mot ventilering. Slot-fenan biter även i vitvattnet och jag har inte lyckats få spinout med den ännu. Den konstruerades 1985!!
Jo dom ger lite mer motstånd, men vad gör det när du kör i vågor med en relativt slö vågbräda som gör halva farten mot en snabb slalom. Tester visar dock att med samma bräda och i vågor går denna fena snabbare än vanliga fenor pga att man har kontroll hela tiden utan att behöva ligga och passa fenan. Det är bara att stå på så mycket man orkar. Det ända negativa är väl att svängprestandan minskar lite vid radikal vågridning, typ Maui. Den blir lite väl effektiv här.
Jag vill inte köra med någon annan fena i vågor eller choppigt vatten.Fillets är när man fyller ut mellan fena och bräda och jämnar ut trycket.
Jag ska ta en bild på en fillet-försedd fena och lägga ut här.
/HOT
-
Underbart med all denna information! Konfen i sitt esse 🙂
-
Bifogar lite bilder på en fena med Fillets.
Som jag är bättre på fenor än digitalkamera, blev kvaliteten som den blev. -
Nu blev jag nästan lite nostalgisk. Jag tror inte att jag sett fillets på en fena sen bic gjorde sina fönsterfenor runt 1990. Fillets var f.ö. väldigt praktiskt på usbox-fenor, man drog bara åt skruven tills filetsarna höll emot. Inga problem med glappande som det var med alla andra fenor.
-
@Rasmus_W 367895 wrote:
Nu blev jag nästan lite nostalgisk. Jag tror inte att jag sett fillets på en fena sen bic gjorde sina fönsterfenor runt 1990. Fillets var f.ö. väldigt praktiskt på usbox-fenor, man drog bara åt skruven tills filetsarna höll emot. Inga problem med glappande som det var med alla andra fenor.
Andra fördelar är bl.a att fillet’en tätar fenboxen, som ofta läcker in luft som ett såll, och skapar tryckskillnader vilket leder till ventilering etc.
Denna fena har en ganska moderat fillet. Har fått för mig att den ska vara större, men det återstår att testa.
Helt klart jämnar den ut trycket mellan fena och bräda och minskar risken för ventilering. Vidare kan man i vattentunnel konstatera att vattenflödet kring basen är mycket jämnare, vilket inte är helt fel, och tittar man bakom brädan vid segling, finns där ingen vak, som en vanlig fena ger! -
Absolut. Jag ville bara påpeka att filleten har praktiska fördelar som är helt orelaterade till de hydrodynamiska. Jag har varit med om såpass många fenor med halvdan passform och jämt undrat varför inte tillverkaren stoppat dit en fillet, om inte annat så för att “maskera” att precisionen vid tillverkning inte är vad den borde vara.
En annan detalj är att det ofta blir brottanvisningar just där fenan går in i boxen eftersom det blir en punktbelastning där och en fillet som sitter tajt mot brädan borde ju fördela den belastningen över en större yta och på så vis ge fenan längre livslängd.
-
@Rasmus_W 367904 wrote:
Absolut. Jag ville bara påpeka att filleten har praktiska fördelar som är helt orelaterade till de hydrodynamiska. Jag har varit med om såpass många fenor med halvdan passform och jämt undrat varför inte tillverkaren stoppat dit en fillet, om inte annat så för att “maskera” att precisionen vid tillverkning inte är vad den borde vara.
En annan detalj är att det ofta blir brottanvisningar just där fenan går in i boxen eftersom det blir en punktbelastning där och en fillet som sitter tajt mot brädan borde ju fördela den belastningen över en större yta och på så vis ge fenan längre livslängd.
Jo, jag ser också bara fördelar med fillet, men det gör tydligen inte tillverkarna. Det blir väl för dyrt och komplicerat, för det kräver ju komplexare program eller formar samt mer avancerad tillverkningsteknik.
Kan nämnas att jag har ca 250 kolrvings i roten på mina fenor. Och detta förutom 2-3 lager 240g kolfiberväv. Varje roving tåler ca 1650 kg, men så kostar det ju en del att bygga en fena så här. (Understiger dock kostnaden för ett segel)
.
Log in to reply.
