-
Mera fensnack
-
@HOT 364157 wrote:
Bingo!
Det var en hel del av dåtidens Cupseglare som körde med dessa röda “spjut”.
Även Anders B. körde en del i PWA med ett par av dessa./HOT
Finns det verkligen inga bilder på dessa fenor?
C
-
@HOT 364108 wrote:
Det finns en och annan fena producerad även här i landet.
Nedan en Slalom-line i kolfiber prepreg. 30-50cm.
Profilen är en low-cav.utvecklad redan 1995 av forskare vid UCLA, senare mod av oss på SAAB.
Finns även en Speed-line,men den är ej utprovad ännu, så den får vänta lite.
Speed-linen har även fillets runt om hela fenan för att tåla höga Ncrit.Efter tester kan konstateras att man kan köra med 2 storlekar mindre jämfört med SR6b, Tectonics Goldwing för samma konfiguration.
Vi får se hur långt vi kommer.Grymt porrigt och oerhört intressant. Hur testa? Snällarå!
-
@Oregistrerade 364151 wrote:
Fenans ytstruktur, påverkar hur tjockt gränsskiktet blir och styr, hur och var avlösningen sker på profilen. Man pratar om laminärt eller turbulent gränsskikt.
Gränsskikten är det tunna området nära ytan på fenan där molekylernas fart går från noll till farten för fenan. Om detta område är turbulent, ger det hos vissa profiler, inte alla, en “smörjande” effekt med minskning av motståndet som följd. Genom att använda en “ruggad” yta kan man framkalla detta turbuleta gränsskikt med minskat motstånd som följd..
Jmf med golfbollen.
Det har gjorts en del tester, där vi fäst avlösningstejp eller uppstickande “piggar” längs fenan, på rätt ställe, för att styra gränskiktet och därmed minska motståndet. Men det finns en hel del kvar att göra här.
Bäst vore att, som på vissa flygplansvingar, kontrollera gränsskiktet genom släppa ut vatten genom små hål, 0,5-1,0mm, på rätt ställen längs profilen, och därmed ytterligare påverka gränskiktet och avlösningens läge på fenan, vilket skulle ge maximal effekt.
Vi har tester på G, när det gäller detta oxå. Får se om det går att genomföra praktiskt. (På segelflygplan har man nått mycket långt här, med enkla medel)/HOT
Jag och min sänggranne har snackat en hel del om sk “rills”, är det något som ni testat?
-
Den här tråden blir bara mer och mer intressant, även för en ickespeedster som mig.
De där röa fenorna var ju bara för läckra. Årets inlägg hittills!
Visst är väl denna tråd värd att nålas?
-
Nåla på! 😉
-
Jag förmodar att du med rills menad dom “åsarna” som bl.a. Black Marlin har på främre delen av kroppen. God för >120km/h. Mönstret bildas av V-formade åsar som ligger i ett speciellt läge i förhållande till varandra, vilket sänker motståndet markant, speciellt vid högre farter.
Har funderat en hel del på detta dom senaste 5 åren.
Det är svårt att tillverka med precision på en fena, och en sk. turbo-tejp vid rätt position på fenan borde ge samma effekt.
Turbo-tejp är en tjock tejp i form av ett zig-zag mönster eller alt. en tejp som man tryckt in “piggar” ca 1mm höga. Dessa “piggar” sitter på 5-10mm avstånd från varandra och använd på nästan alla högvärdiga segelflygplan idag, för att påverka avlösningen positivt. (Man flyttar avlösningsblåsans läge bakåt, på profilen)Detta kräver dock moderna profiler, vilka för vatten, ännu inte sett dagens ljus. Jag håller på att räkna och testa en del på detta. Vi får se om det ger önskat resultat.
-
Angående bilder så finns det nog en hel del, men det är ju en del år sedan.
Förmodar att man kan gräva fram en och annan.
Däremot finns det fenor som tillverkades 1987 som fortfarande är hela och i drift här på Roxen. -
Jag håller med herr dr. Mycket intressant tråd! Kan inte säga att jag kan hänga med i samtliga vinklingar men dessa små detaljer kring fenan och dess betydelse är mycket spännande i alla fall. Speciellt när man tänker på hur mycket produktutvecling som lagts inom flyget tex. Väldigt mycket av detta borde ju gå att föra över även till fenor och deras utformning.
Jag var inne och läste om Aussiesarnas speedfenor här för ett tag sedan http://www.intellimass.com/TM45%20Graphs.htm Där står en del bra saker också.
-
Jo, Aussiesarna vet vad dom sysslar med, och ligger väl före dom flesta, speciellt vad gäller speedfenor.
Även Andrew Cohen (ACD) vet vad som gäller, och han är på G, med nya kreationer. -
Jag var jäkligt nära att köpa en fena av ACD sommaren -05 men det brast på att frakten tillsamans med att skicka en check (!) blev för dyrt. Tyckte det var lite konsigt att man inte kunde föra över pengar direkt till ett konto, det lät lite suspekt och tillsammans med lite konstiga referenser på han hemsida så drog jag mig ur….
Lessacher däremot skickar ju först (överdrivet åt andra hållet kanske) och sedan kan man föra över pengar till hans konto med betydligt mindre avgifter än vad det är för en check.
-
Hoppas ACD är bättre på att göra fenor än hemsidor. Har sett få hemsidor som är sämre än den där… 🙂
-
Oregistrerade;364151 wrote:Bäst vore att, som på vissa flygplansvingar, kontrollera gränsskiktet genom släppa ut vatten genom små hål, 0,5-1,0mm, på rätt ställen längs profilen, och därmed ytterligare påverka gränskiktet och avlösningens läge på fenan, vilket skulle ge maximal effekt.
Vi har tester på G, när det gäller detta oxå. Får se om det går att genomföra praktiskt. (På segelflygplan har man nått mycket långt här, med enkla medel)/HOT
Problemet som jag ser det är att gränsen för kontrollerad avlösning är väldigt liten för att plocka ut maximal effekt ur en fena. På en vinge med en korda på dryga metern kan det blir rodersläpp om avlösningen ligger en halv procent fel, och nu pratar vi om något som är runt en decimeter långt. Vill vi ha avlösning, eller alltid sträva efter så långt laminärflöde som möjligt?
Det finns nog ingen bransch som har utvecklat profiler som just segelflygtillverkare, de är helt galna i simuleringar och beräkningar – och att applicera dem, finns nog ett 70-tal profiler på tillverkade plan sen 60-talet och framåt. Skulle fentillverkarna ha en tiondel så mycket intresse som segelnissarna skulle våra fenor förmodligen se annorlunda ut och dessutom skilja sig mer mellan tillverkarna.
HOT: Skitkul att ni testar fenor, bättre prlyar till folket! 🙂 -
Fattar inte ett smack av det här snacket, över min intelligens. “Det är bättre att jag lär mig gå innan jag kan springa”
-
@faster 364250 wrote:
Fattar inte ett smack av det här snacket, över min intelligens. “Det är bättre att jag lär mig gå innan jag kan springa”
Kan inte du berätta lite om den fenan du körde +38knop med på Haga?
Gärna med bilder på profilen och så :laugh: :laugh: :laugh: -
Rätt Svenne
Det har forskats mycket lite på vad som sker i gränsskiktet kring en fena/bräda i vatten. Vad jag vet så finns det ännu ingen som studerat tryckfördelningen för komb. bräda/fena. Det sker en hel del intressant här när man seglar i olika förhållanden. En av anledningarna till att jag konstruerat fenor med bred bas och fillet är att jämna ut trycket mellan fenan och brädan. Detta verkar fungera för att förhindra ventilation (spinout), men vilka negativa effekter det för med sig i stället, återstår att studera.
Ett problem med fenutveckling är ju att det saknas beräkningsmodeller/formler för just denna typ av applikationer. Marknaden är allt för liten, så det blir en handfull entusiaster som gnetar på, oftast med begränsade medel.
Men som alla erfarna seglare vet, så är det inte bara teori som gäller, utan i det är i hög grad vad som händer i praktiken, under brädan, som gäller.“Anledningen till att jag började konstruera fenor en gång i tiden, var att jag tröttnat på att åka omkring på tvären med brädan. Med 50% inspiration och 50% transpiration startade jag 1986 att utveckla egna fenor, anpassade till att passa min seglingstil. Det blev ganska lyckat och det ena ledde till det andra och efter 2 år kördes ett par av dessa i PWA-cupen.
Som återfallssurfare med start för 2 år sedan, kunde jag tyvärr konstatera att inte mycket hänt på fenfronten de senaste 10 åren. Jag testade vad som fanns på marknaden vad gäller slalom och vågfenor och blev rätt besviken.
Vad göra? Fram ur garderoben åkte de gamla våg-fen-formarna från 80-talet och fenproduktionen var igång. Vad gäller slalom så hade jag en del indeer på lut, så här fick det bli ny design. Sen följde en speedline av bara farten.
(Jag har nu såld eller sågat i sönder alla andra fenor som jag köpte från andra fentillverkare. Meanline, Select, Tectronics, Curtis, Drake etc. Endast en Formulafena från Drake återstår. med den kommer snart att ersättas av en egenkonstruerad.) Vi får se hur det utvecklas framöver. Tyvärr kan jag idag ej erbjuda fenor till andra intresserade, men förhoppningsvis får jag mer tid framöver. Men utvecklingen kommer att fortsätta med målet att “hitta” den optimala konstruktionen./HOT
Log in to reply.
