Noll Koll,Shapers och Designers

[anonym-anvandare]

Personlig tycker jag det är imponerande då
seglare vinner tävlingar med standardgrejor.
Tony Garcia vann ju Aloha Classic 2001 med
en standard RRD One vågbräda.
Josh Angulo har ju tidigare seglat med standard RRD.

Scott Macercher Starboard är ju känd för
att segla i världscuppen med standardbrädor.
Duktig vågseglare är han allt vann
världmästerskapen i wave år 2000 tror jag.

Annars säger inte världscuppen så mycket
om brädmärken, måste ju titta vilka
seglarna har som shaper.

Måste ju ha ganska mycket koll vad som händer bakom
kulisserna för att få tag i de bra brädorna.
Det är minst sagt en riktig härva.

[ola-h]

Det är bara att acceptera att det är med vindsurfingbrädor som med slalomskidor och bilar. Det som proffsen kör har inte så mycket att göra med vad som kan köpas över disk.

Det mest flagranta exemplet är kanske Fransisco Goya som dels har Pro-model brädor i Fanaticprogrammet shapade av Sebastian Wenzel i Guincho men å andra sidan är delägare i Quatro på Maui och i praktiken kör på just Qautro (oftast shapade av Sean Ordonez). Jag har i och för sig hört att Goya i alla fall får brädor skickade till sig på från Portugal till maui för test, men det är väl så långt pro-modellandet går.

Dunkerbeck är ett annat skoj exempel. Det är ju känt att Thommen gör grymma vågbrädor och några av de mest väl mottagna standardvågisarna kommer från hans hyvel. Trots detta körde Dunkerbeck, som nämnts ovan, Carlos Sosa/Proof-vågisar under hela sin tid hos F2.

Jag läste nyligen en artikel om Nik Baker. Få, om någon, av hans vågbrädor var shapade av Naish-shapers (detta var under tiden Naish och Mistral samarbetade). Till exempel fanns ett par Richard Greene-brädor i programmet liksom någor Quatro, tror jag.

Branchen är full dylika shaper/seglar-mixningar. Jag är dock inte säker på att man kan dra så mycket slutsatser om någon viss shapers förträfflighet av detta. Jag tror mera att när det gäller vågridnign på toppnivå finns otroligt mycket smak inblandad. Efter en tillräckligt lång tid i vågorna och efter en viss nivå börjar man lägga in mer och mer stil i sin vågridning och får mer och mer specifika önskemål om hur brädan skall ligga i svängen etc. Ofta kan det handla om små skillnader som den normale vågseglaren aldrig skulle känna. En viss shaper kanske helt enkelt gör brädor på exakt det sättet en viss pro-seglare gillar. Dessutom kan det handla om kommunikation – efter ett tag med en viss hus-shaper lär man sig tala om vad man vill ha så han förstår. Slutligen kan det handla om närhet. Det är enklare att kunna gå över gatan och beställa nå’t nytt än att skicka mail eller brädor över halva jorden. Sedan måste ju den stackars vågseglaren ändå få in sponsorpengar och tar då det märke som betalar bäst. Underförstått får han givetvis segle på sina gamla brädor omlackade med de nya märkesdekalerna.

När det gäller att följa en shaper till ett annat märke kan det vara lite farligt. Min övertygelse är att det inte bara är shapern som bestämmer. Troligen tas strategiska och marknadsmässiga beslut först om vilken typ av brädor man skall göra. Sedan får shapern ”order” att göra en serie brädor enligt detta beslut. Det kan givetvis skilja en del mellan hur mycket ”makt” shaperna har mellen olika firmor, men jag tror inte shapern kan sätta igång tillverkning på precis vad han vill på särskilt många ställen. Å andra sidan kan man se en ganska klar skillnad på JP sen de bytte från Thommen till Greene, även om vissa karakteristika (kanalen) finns kvar. Frågan är då om detta beror på ny shaper eller ny ägare? Jag tycker nog hur som helst att Maui Project-brädorna är mycket mer lika 2000 JP än de nyare JP-linjerna är det.

Intressant ämne, det här. Jag skall försöka göra lite mer undersökningar när jag kommer till Maui. För övrigt har jag själv kört mycket på en blå Drops 8’3″ (253) som är Vidar Jensens gamla. Egentligen är det dock en 249cm Proof och har inga som helst likheter med originalet förutom lacken.

[s]

Ytterligare en sak om shapers och promodels: Som sagt Bröderna Pritchard håller sig trogna shapern Bill Foot. Men på Kevins promodel hos BIC (som för övrigt har fått bra kritik) står det Tabou vilket betyder att det är en fransk shaper vars namn jag alltid glömmer (han heter i alla fall inte Bill Foot).

Promodells är sällan de brädor som pro-seglarna använder. Men det betyder inte på något sätt att en promodel är en dålig bräda. Att promodellen inte är den bräda som pro-seglarna seglar kanske är tur ibland i och med att pro-seglarna har en helt annan nivå på sin segling, de seglar också på exotiska platser med vågor och vind som vi sällan har tillfälle till.

Staffan

[anonym-anvandare]

Jag tror han heter Fabien VollenWieder eller någonting som
designar Bic Tabou och BIC promodels.
Att motbevisa dig så ta fram 2001 tyska vågtest dvs Jan/Feb
då ser du att Kevin Prichard seglar en Gul BIC men ser man närmare
på aktern så finns det en liten omringad fot, det är
Bill Foote som designat brädan.
Bill Foote designade även AHD vågbräda 2001
Om Kevin får tävlingsbrädor även av Fabian vet jag dock ej.
Om BIC promodels står det att de är exacta replikor de
är de säkert, men kanske BIC bara utvecklat dessa med
Kevin och han signerar dem, men vem han
har som favorit shaper vet väl bara kevin.

Fabian Vollenwieder har väl gjort endel bra brädor
kom ju med Bic Saxo 95 eller nåt.
Med Tabou fick ju BIC ett riktigt lyft.

[oscar]

JP får ju bara sämre och sämre testresultat. I början var dom radikal shaper men ju större brädmärket blivit desto mer användarvänliga och snälla har shaperna blivit. Sånt kallas marknadsstrategi. Dvs locka kunder med ”probrädor” gör sedan snällare shapr för att tilltala den breda massan som lockats av att många duktiga kör på dem. Men man lockar inte längre de som vill ha något radikalt. Money rules!

[ola-h]

Jag tror i och för sig inte JP är direkt dåliga, men jag håller med om att de nog inte är så radikala som de var. Dessutom har det kommit mycket annat radikalt. En ytterligar indikation på JP’s strategi är deras konsekventa ”fusk” med volymen. Årets brädor är till och med namngivna med volym ändå är det genomgående betydligt mer volym på brädorna än vad som sägs. 72:an har t.ex. 78 liter, en högst markant skillnad. ”Wow, min nya JP har bara 72 liter och måste vara superradikal men flyter ändå jättebra!”

[anonym-anvandare]

Jag har hört att Bringdal är på gång med ett eget brädmärke, BB. Jag har sett honom segla med en BB-bräda på Hookipa för några veckor sedan och med BB-loggor i seglet, alltså inga RRD-loggor längre. Bräådan var trendigt gråmetallic och såg väldigt kort o fet ut, som verkar vara senaste trenden. Nu är det ju bredden och volymen som gäller, glöm längden, (ca 250).

Shaper okänd för mig. Tidigare har han ju seglat mycket med RRD och Quatro vad jag vet.

Är det någon annan som har läst eller hört något om detta?

Bringdal är ju extremt rutinerad och behärskar många olika seglingsdicipliner utom Freestyle. Cobrafabriken får väl ännu ett produktionsupplägg.

På Maui är det för övrigt många mycket duktiga seglare som seglar standard RRD-brädor.

”Surfpremiär i februari?”

[oscar]

Ska det inte vara AB, det är vad jag hört iallafall. Mer kan jag inte säga…….

[s]

Ledsen men jag tror inte du förstod vad jag menade.

På BIC:s promodel som säljs i butik och testas i b.l.a. Windsurf så har Tabou satt sin logga på tailen (Fabien Vollenweider). Men Kevin seglar Bill Foot, som vi alla vet och som du hittat ett bevis på.
Alltså, promodellen är inte den som Kevin seglar, men därmed inte sagt att den är dålig! (Jag tror faktiskt inte att Tabou, som är en duktig shaper, skulle nedlåta sig att bara kopiera BIll Foot designen heller).

Staffan

[anonym-anvandare]

Tidigare skrev jag att man kunde se
Kevin Prichard segla en Bill Foote bräda
på omslaget till Surf jan/feb 01, men
det var på Tyska Surf okt -00, 2001:s freestyletest