-
Normalvågis eller stubbie
-
Jag vet att Ola lastat på 5,6 och t o m 5,9 på 70-brädan men han har god teknik i lättvind. 5,3 är däremot inga som helst problem på 70:an. Han har kört 5,0 på 62:an också.
Om du dessutom kör 72l idag så skulle jag lätt välja 70 för att få roligare segling.Du kommer att plana tidigare med 70:an än din nuvarande bräda.
/Magnus -
Mitt råd är att prova en stubbie innan ni köper eller vara medvetna om att brädtypen skiljer sig från traditionella brädor. Hade med mig en fantatsiskt välbyggd AmiGu stubbie på 80l ner till Sicilien nu över jul som jag fick prova i förhållanden 4,2 – 5,3 med upp till mast. Balansen i en kort bräda är helt olik en mer traditionell dito. Tar en stund att lära sig var man ska sätta fötterna samt hur ta sig över shore-break med en bräda utan nos. Är även betydligt mer känslig och nervös när inte vinden räcker till – “brädan sjunker!! Kul att prova men mig passar brädtypen inte utan min Quatro 8`3 är mitt fortsatta val i vågor. Min NYA bräda ligger därav även till försäljning under köp&sälj. Väger 70 kg.
-
Ola är både duktig och duktigt lätt
Jag har kunder som kör Evo 74 som väger från 75-85 kg och de är alla lika nöjda med brädan i det vindspann de kör i (3.5-5.0, i enstaka fall 5.5. Större än så och de byter till freestyle-brädor, mest för att det då sällan är några vågor här ändå vid de vindarna)
Personligen kör jag Evo 80, väger 85-87 kg och har kört överriggad 4.2 (Hot Superfreak, 20+ m/s) till knappt planande 5.9 (Hot Psyclone. Funkar hur bra som helst med 5.9 på den brädan). När det brallar i så pass som överriggad 4.2 (för mig som väger 85-87. kanske motsvarar en 70kg’s kille med 3.7) så känns brädan lite för stor, men den är fortfarande hanterbar tack vare den korta längden. det hade varit nåt annat med en lång nos där framme, som på en traditionell vågis… -
Jag tycker också det kan vara lite lurigt att “guppa” ut med min AmiGu men samtidigt är det väl så att vi aldrig seglar på det sättet här hemma eftersom vågorna inte finns utan vind och därför är man kass på det…
-
Hmmm…
Jag har sett denna diskussion förr… Så snart som det diskuteras Stubby vs. Vågis så slutar det med att alla snöar in på bara Stubby. Jag får nog fila på ett inlägg varför en “vanlig” Vågis är så himla bra! Så att alla som sitter hemma i stugan med en vanlig vågis inte skall tro att framtiden enbart består av dessa superkorta, breda, moderiktiga stubbysar… För en vågis har definitivt en framtid för vissa seglare eller vissa förhållanden. Och de passar för Sveriges sunkförhållanden, det beror på vad seglaren eftersöker.
Men det är ju så himla hett med Stubbys! Och jag erkänner att jag tycker det är en väldigt bra och intressant utveckling inom vindsurfing! Men jag MÅSTE vara lite motpol till alla som tror att en stubby löser alla världens problem…
Jag återkommer!
/Staffan
-
Visst är diskussionen intresant. Men vi som varit med ett tag och sett utvecklingen känner ju igen oss ganska väl. Det här påminner mkt om när no-nose kom. Alla tillverkare kände lite panik att dom måste hänga med och det dök upp ett gäng extrema brädor som försvann lika fort. Det tog ett antal år innan alla hade enats om en någorlunda liknande shape. På samma sätt minns vi alla konstiga lustiga fenor, som “Staket-fena”, “Fotfin”, “Forefin” mm, och idag ser fenorna ungefär likadana ut som dom gjorde i början av 80-talet. (outlinen iaf)
Seglena har oxå genomgått allt detta, “cutaway”, F2s “power control” där dom lagt till en “flärp” som veks ut i byar osv osv. Men idag är skillnadrena mellan olika segel mkt små och går sällan att se med ögat.
Nu kanske jag låter som en gammal bitter bakåtsträvare men det är jag absolut INTE. De jag försöker få ut är att nu kommer den första generationen “stubbis” och vad jag lärt mig av erfarenhet är att det brukar ta iaf 3-4 säsonger innan så här stora förändringar inom surfprylar hittar sin rätta mer slutgiltiga form. Och när man nu jämnför så är skillnaderna mellan olika märken väldigt stora i te x längd o bredd på volym mässigt lika stora brädor, vilket jag tolkar som ett tydligt tecken på att den “rätta” formen på en “stubby” inte är funnen än. Så jag kommer att avvakta utveckligen, försöka testa många stubbis och se vad som händer. Min gissning är att det slutar med nåt ganska mitt emellan “normal” vågis och “stubby”. Så har det sett slutat förr.
-
Jag är inte helsåld heller!
Jag kör också bara med RIKTIGA vågbrädor och inte stubbisar (mina vågisar traditionella men nya Quatro & AB+ på 238 och 242cm). Dock har jag provat korta brädor och en sak jag kan konstatera är att det hjälper den medelgode seglaren att höja sig en nivå eller två här hemma i småvågorna. Marginalen mot teknikmissar, dåligt segeldrag i sväng, vitvatten, genomsjunkning i sväng mm blir större.Likheten med duktiga åkare som körde skärande svängar innan carvingen jämfört med den medelgode som aldrig gjort en skärande sväng är ganska slående. När till slut skidfabrikanterna förfinat carvingkoncepten så hoppade även de duktiga åkarna på och höjde sig även de några snäpp i tekniken.
Däremot du Staffan, Mackan och flera andra kan med er goda teknik köra järnet ändå! Och jag klarar mig bra ännu, tycker jag.
Och som någon kommenterade, vi är bara i början på utvecklingen av kortare brädor.
/Magnus -
Reflektioner;
Pocket eller Stubbys som någon kallar de “nya” kortare brädorna är här för att stanna.
Sen får man se hur realistiska och mer harmoniska brädorna ser ut om ett par år…Allt nytt är radikalt i början…ta tex “no-nose” brädornas frammarch i
början på -90 talet…man flyttade bak den bredaste punkten väldigt långt
bak…alldeles för smala nosar kom…och man började fake vågrida genom att
trycka på bakfoten.
Vartefter tiden gick kortades brädorna och de fick en mer harmonisk form där
den bredaste punkten flyttades fram en aning…till nu har en ny trend kommit;
stubbys som genom denna trend fått oss att tro det är otroligt viktigt hur kort bräda man har!?!
Perfekt!!! Ropar tillverkarna, nu har hittar en “helt ny bräda” alla måste ha…Tillverkarnas problem:
hmmm…Vågbrädor har man ju inte behövt köpa ny varje år eftersom det inte
hänt så mycket senaste åren…
Tillverkarna måste hitta en ny ingång på hur man kan få igång försäljningen
på vågbrädor…det gick ju så lätt med Freestyle och Formula…En del är mycket hur de olika tillverkarna rundar eller sågar av sina nosar.
Framförallt så har man jobbat en del med “kompaktheten” där enkel/konkaver
gör att en del har en flatare rocker under fötterna när du seglar
rakt fram och mer böj på kanterna…och en del med rejäl tailkick…(Fanatic´s grepp)
vilket resulterar i tidig planing rakt fram och tightare svängar med grepp.Stubbys verkar funka bra i sega svenska förhållanden, och gör en ganska kass dag rolig i flacka vågor med lite tryck.
Och med tiden utvecklas de för feta snabba vågor…En del som köpt stubbys pratar om att dom inte “seglat in sig” på brädan än…
medan klassiska bara är att köra järnet på direkt..beror kanske på hur mycket
tid man har att “segla in sig” på.
Kombination av lite bredare “klassiska” shaper med olika konkaviteter har visat sig ha överlägset grepp i
i snabba vågor, och domineras överlägset på Maui…
en lyckad utveckling av de klassiska/”riktiga” vågisar som en del kallar dom.Personligen tror jag att när hysterin hur kort bräda man har lagt sig, kan
tillverkarna konsentrera sig på bottenkurvor och konkaviteter.
Bottenkurvor och konkaviter har alltid varit lite av mysterium och är svårt att
förklara för en kund…då har längden och bredden på brädor varit ett enkelt knep att ta till.
Personligen tror jag inte 10-15 cm/ =100gram Sandwish nos i fören stör någon. Det är
helheten man ska gå på. Tror man på brädans form…
känns argumenten äkta, är det här en bräda för mig..?Kortare och kompaktare brädor är här för att stanna. De utvecklas hela tiden,
och troligen kommer hybrider mellan traditionella vågisar och stubbys utveckla bra modeller.Många personliga aspekter styrt av brädmärken har frenetiskt och desperat tillgetts
oss som informerats om hur det funkar och att vi inte kan leva utan dom enligt vissa märken…
Argumenten radas upp i all oändlighet av vissa…och tack vare Internet Forum
och tidningstester blir vi lätta byten…
Medan vissa andra märken koncentrerar sig på vidareutveckling av sina klassisker.Man får väl ta det hela med en nypa salt…men utveckligen går framåt…
en “kompakt klassisk vågbräda” kanske är tricket
( men det låter kanske inte lika coolt som stubby,shorty,pocket etc etc. )Aloha
Calle N
-
Jag tycker mej se att trender inom winsuring tyvärr allt mer liknar trenderna inom all annan indutriell verksamhet. Lyckas en tillverkre nå ut med budskapet att man lanserar något “nytt och revolutionerade” så måste övriga aktörer snabbt hänga med för att inte tappa marknadsandelar. Ofta inte för att man tror att de “nya” alltid är bättre utan man måste täcka in den nya delen av marknaden.
Te x:
Alla biltillverkare “måste” idag ha en SUV och familjebuss med sitt varumärke i fronten för att inte tappa kunder till andra tillverkare. Vare sig man tror på konceptet eller ej.
Nokia hade inget till övers för vikbara telefoner, men när man började tappa kunder till de tillverkare som hade såna, blev man tvungen att ta fram viklurar pga av att trenden krävde det, inte för att Nokia tyckte det var en bättre lösning tekniskt.
etc etc.
Så när “stubby/pocket” trenden kom kände nog samtliga brädtillverkare att man helt enkelt måste plocka fram en bräda som “mäter” in i det nya konceptet för att hänga med och för att plocka dom så viktiga “early adopters”. Man måste ha en bräda i klassen att skicka till tidningars tvivelaktiga “tester” osv . Sen hur bra dessa första generationens brädor egentligen är kan ifrågasättas. Men som med alla produkter för konsument marknaden är det idag ofta viktigare att vara först än att ha den bästa produkten.
Tänk efter en stund hur bra de första generationens digitalkameror, MP3 spelare, mobiltelefoner mm känndes redan 1-2 år efter lanseringen.
Näe, tyvärr är det så att i stort sett hela winsurfing industrin idag styrs av samma intressen som all annan verksamhet. Även om många av de mindre varumärkena fortfarande drivs av surfande entusiaster så blir det svårare för dessa att tävla på marknaden med de stora kapitalstarka. Och jag tror tyvärr att det är vi aktiva surfare som blir förlorarna då vi får hålla tillgodo med volym produkter med bra vinst marginaler som ska säljas till den stora massan, och möjligheten att hitta brädor, segel, mm som passar din personliga stil, smak, image blir mkt begränsad.
Men sammhället/världen blir vad vi gör den till.
-
Jag håller med.
Bland annat skulle detta kunna stödjas av att EVOn får bra omdömen och den har förfinats längst tid medan nya “grönare” prototyper fortafarnde inte riktigt fattat vad det är som gör att en kort shap går bra. Det går ju som sagt inte bara att kapa rockerkurvan en halvmeter och tro att det löser sig. Som Calle skrev så är ju kurvan, bredd, konkaviteter fortfarande det som gör skillnaden mellan succe och fiasko. Och måste man ut med en kort bräda till 2005 så hinner man kanske inte med att testa tillräckligt många prototyper heller. Plus att teamseglarna helst seglar vanliga brädor och kanske inte kan ge rätt utlåtande till dem shapar brädorna. Det ligger många timmar, prototyper och tester bakom ett vinnande koncep! Och det finns mycket kvar att göra för att förfina vågbrädorna, tror jag./Magnus
-
Jag har lite bråttom nu, men du kan ringa på 0709-589384 om du vill ha mer explicita råd. Alla nedan skriver bra saker.
5.3 är absolut inga problem på 70:an vid din vikt, men oavsett storlek så blir den brädan mer krävande i gippar och manövrar eftersom den helt enkelt sjunker fortare. Å andra sidan är den tydligt mer stabil med 4.0 eller mindre. Båda brädorna år seglingsbara från 3.5 till närmare 6 kvadrat. Valet handlar om när du vill ha seglingen så enkel som möjligt, i hårdvind eller i lättvind. Har du inga problem med att seglar runt på din nuvarande vågis så skulle jag säga att 70:an är det bästa valet. Den kommer klara stora segel och lätt vind bättre än din F2, och rida sega vågor MYCKET enklare. Om din F2:a egentligen känns lite för liten, så blir det svårare att veta vilken av 70:an och 74:an som blir bäst, då kanske det kan luta åt 74:an. Även en sak som om du kör på byinga ställen med ström, shorebreak etc påverkar mot att du har mer kul på den större brädan.
-
Jag ser bara bra saker med stubbie-utvecklingen! Jag tycker det är spännande att hänga med i utvecklingen. Jag tycker det är bra att det utvecklas vissa stubbies med freestyle-egenskaper.
Jag tycker det är intressant att även vågbrädor blir “low aspect”. Formulans fena är t ex “low aspect” genom att vara väldigt kort från framkant till bakkant. Formulabrädan är också kort och bred. “Wide style” som freeridebrädorna genomgått är egentligen också ett annat namn på “low aspect”. Det är klart att det inte är bra för allt. T ex är rena speedbrädor fortfarande smala.
Nu har det alltså kommit till vågbrädor också. I år, 2005, säger tidningen Boards att 2004:ans Fanatic Goya är för smal även för att vara en traditionell vågbräda. Jag skulle säga att det idag är mode att koncentrera sig mer på en vågbrädas låghastighetsegenskaper där en större bredd är positiv. Goya 2004 skulle jag dock säga är bättre på bottom-turn i hög fart på en fet våg. Men i år är verkligen låghastighetsegenskaperna i fokus. Fanatic New Wave är både bredare (t ex 55 bred för 78-litaren) och har en ny konkav bottenform som håller rockern platt i mitten för snabb acceleration. Intressant!
-
Jag håller med här. Hemligheten finns i detaljerna och det är rätt tydligt att vissa tillverkare hoppat på det korta breda tåget utan tillräckligt med utvecklingstid. Jämfört med hur homogena brädorna i klassen av klassiska vågbrädor är så är de nya brädorna otroligt spretiga. Det är rätt intressant hur de korta vågisarna framhävs som otroligt allround. Faktum är att när EVOn utvecklades så var det från börja enbart som en ersättare till den gamla fisken (StarFish), det var en ren lyckträff map detaljerna i shapen att brädan även visade sig funka i andra slags förhållanden för Scott McK. De vanliga vågbrädorna har ju utvecklats mot att just vara verkligt allround de senaste åren och meningen med EVOn var snarare att den skulle bli en specialbräda. Så blev det alltså inte, men det var alltså snarare tur än skicklighet.
Jag skulle säga som KOA att ALLA vågbrädor kommer influeras rejält av EVOns framgång. Jag tror vi kommer se en mycket snabbare utveckling av rockerkurvor, outlines mm än vi annars fått se. Och jag tror också att brädorna på Maui så småningom kommer bli kortare och få något annorlunda outlines. Min gissning är att EVOn (eller stubbie-trenden i allmänhet, för det är trots allt också en trend i detta läge) snarare är att jämföra med de första carvingskidorna än med nonosetrenden. Ingen modern utförsåkningsskida är direkt jämförbar med de första carvingskidorna som kom, men alla skidor har påverkats av den första carvingskidan.
Jag är ju rätt intresseerad av brädformer och shapers och hur olika seglare får sina brädor att funka ihop med sin stil. Dock måste jag säga att efter att ha pratat med några shapers och seglare så är det rätt tydligt varför utvecklingen går “bra men sakta”. Alla toppseglarna vet vad de har. Favvisbrädan har många, många år av utveckling bakom sig. Nästa bräda blir sällan en chansning på en helt ny shape utan en mikroskopisk förändring av den förra brädan, förhoppningsvis till det bättre. Smart, säkert, men också lite begränsande i det långa loppet. Liksom inom biologisk utveckling är det ibland en tursam mutation som gör de stora stegen möjliga, trots att långsam anpassing av organismen till omgivningens förutsättningar “egentligen” kanske är den enda rimliga modellen “rent logiskt”.
Så, när nu både shaperserna tvingas hoppa på ett nytt tåg så blir det ett tillfälla att verligen använda det de lärt sig under de föregående många åren av konstant men långsam utveckling. I det långa loppet kan det nog inte bli annat än positivt. Även om det i vissa fall är brädmärkenas marknadsförare som påverkar det hela så tror jag i det läget vi är nu att både shapers och många seglare också är intresserade av vad det nya kan ge.
För övrigt är även jag förtjust i brädor men konkaver. Som Calle nämner är det stort på Maui, och bland annat Quatro kör hårt med det. Dock fick jag känslan av att även det av vissa på Maui betraktas som främst en marknadsföringstrick av Quatro m fl. Så, det är inte bara i de stora detaljerna företag och personer blir beskyllda för marknadsföring utan även i de små. Dessutom tyckte nog jag att det var rätt många även på Maui som experimenterade med nya (korta breda). Angulo kör ju hårt med det, Sean Ordonez var ute på mycket korta brädor och rippade och Kauli Seadi tycker jag har en grym stil på sina korta brädor (som visserligen också ser rätt klassiska ut). Många av de toppseglare jag pratade med såg också en ny begynnande trend i själva seglingen som till del hängde ihop med nya brädor. Det var egentligen samma sak när Polakow dök upp. Hans brädor var väldigt annorlunda och hade bland annat masten jättelångt bak (dvs normalt med dagens mått mätt). Det hela påminner faktiskt på otroligt många sätt om hur carvingskidor slog igenom på utförsåkningssidan. Det var dels tyska freaks utan stavar på extrema (tyckte man då) specialgrejor. Samtidigt var det tävlingsåkare i storslalom som sakta men säkert lät sina skidor få allt mer skärning. Så plötsligt möttes de två trenderna och den moderna skidan var född. Utvecklingen av både standardskidor, tävlingsskidor och olika typer av specialskidor har därefter varit helt enorm.
-
Enligt testerna i “Boards” sa man att normal vågisarna var;
mycket mer allround fortfarande,
har bättre skär & kontroll i bottensvängen,
tar bättre höjd och hade snabbare acceleration än Evo:n.
Men skönk igenom lite lättare i flacka/ klena vågor,
men bättre än tidigare år.Medan Evo var bäst på korta svängar och med
bättre flyt i vågridningen i mushiga vågor när det var
sk “less than perfect conditions”.
Men var svår att ta höjd med, och svår att få släpp från vågen vid hopp.Tidningen “Windsurf” berömde alla lika mycket ungefär…
Svårt att få allt här i välden
Tror på en sam/ utveckling av bägge sidorna…
-
Jo, jag såg det testet och jag håller med om det mesta, som sagt. Dock är det även i upplevelsen av brädorna i detaljerna det hela ligger i rätt hög grad. Själv hade jag när EVOn kom längtat efter den typen av bräda för att köra som lättvindsvågis i flera år. För mig kändes den fantastisk redan från första metern i Guincho där jag körde den först, och sedan även hemma. Sedan har jag kört EVOs i allt fler förhållanden. När jag nu kör en “vanlig” vågis så känner jag mycket väl igen Boards argument, men för mig är det den “vanliga” brädan som känns ovan och konstig. Det är inga problem att får den att funka, och det finns vissa aspekter där klassikern är mer “njutbar”, men rakt igenom hela upplevelse finns en slags känsla av klumpighet (i brist på bättre ord). Vem vet, på Hookipa skulle jag kanske ändå fortfarande segla bättre på en bra klassisk bräda, liksom de flesta seglar bättre på en EVO här hemma, men precis som många tycker EVO känns skum även här hemma så skulle säkert jag tycka den klasssiska brädan känden skum på Hookipa, även om den samtidigt presterade. Och då är det ju ändåå inte säkert att slutresultatet skull bli bättre eftersom “rätt” känsla är så viktig för upplevelsen och även för “prestandan”. Så, med så mycket EVO-körning jag fått i benen nu så skulle jag helst se en mer “Hookipaanpassad” EVO för min del (och jag har en viss ide om hur en sådan skulle se ut, men ingen vill tillverka en och sedan skicka mig på betalt testläger till Maui för att verifiera mina teorier, tyvärr).
Mycket snack från min sida här, men poängen är att i t ex Boards resonemang är det hyfsat tydligt att de egentligen känner sig mest hemmma på klassiska vågbrädor, och inget fel i det. Jag tycker (förutom att deras test är bland de bästa jag läst) att deras slutsatser nog ger bra råd till den typiske läsaren. Dock skall nog många av uttalandena ses mer som berskrivingar av känsla än som mätbara prestanda. Igen, det är en stilfråga vad man gillar, och båda brädtyperna kommer utvecklas med inspriration från varandra, det är nog alla överens om.
Logga in för att svara.
