-
Nu kan vi slå hål på en myt
-
Brukar inte flera fenor anses generera mer motstånd? Nu är väl vågisar med twinsers inget bra jämförelseobjekt eftersom de inte är optimerade för speed, men det kanske kan ge en fingervisning.
Däremot kan jag tänka mig att det gör brädan lite stabilare och det har ju hjälpt mer än en gång.
-
@Jester 363168 wrote:
Vad tror ni om att använda mer än en fena? Är det likvärdigt att ha 2 st 14cm fenor som att köra med en 28 cm? Eller har vi helt enkelt för smala brädor för att det skall bli tillräckligt effektivt?
En av de absolut mest känsliga ställena på en fena är just övergången mellan skrov och fena, om det då blir två fenor sån har man omedelbart dubblat problematiken. För att effektivisera den övergångan kan man använda sig av sk NACA profiler…….återkommer om det, lite upptagen just nu, syster Mathilda med stora blå “ögon” kallar på mig.
-
Hmmm… Hade ju varit najs o kunna köra på supergrunt vatten.. Är det bara 20cm dljupt (?) vatten så blri ju vågorna inte så värst stora… 🙂
-
Nu är inte jag någon speednisse, men borde inte ett stort problem med väldigt grunda fenor vara spinout?
All respekt åt ubåtskillen men jag tror aldrig jag har sett en ubåt få spinout?
-
Tänk på att när man tar en befintlig fena och “rakar” den för att klara sjögräs så ändras också fenansprofil i o m att strömningsvägen blir längre. Det optimala torde väl vara att anpassa profilen efter bakåtlutet.
Flera korta fenor
Det kan ju vara så att de ger mer fart att kunna segla riktigt platt(mycket grunt vatten) och ta nackdelen som två eller kanske ännu fler grunda fenor skulle ge. Kajtarn (50+ knop) kör ju på extremt grunt platt vatten. En kajtbräda seglas ju kantad och med ytterst små fenor.Kanta mera
Kanske seglas framtidens speedbrädor med mycket mindre fenor OCH på kant i pölar med ett vattendjup kring 20 cm!? Kastfall någon? -
@Johan!! 363183 wrote:
Nu är inte jag någon speednisse, men borde inte ett stort problem med väldigt grunda fenor vara spinout?
Nej inte nödvändigtvis. Det är totala fenarean och farten som framförallt påverkar spinoutrisken.
Vad gäller Naca-profiler så är de urgamla, de togs fram på 40-talet och representerar 40-talets kunnande inom hydro/aerodynamik och datorsimueringar m.m. har gjort att man kommit långt sen dess. Vilket inte gör dem värdelösa, om jag fattat saken rätt så är de i allmänhet modernare än de fendesigner som oftast används inom vindsurfing.
Däremot minns jag att Henrik Sköldengren skrev om laminära profiler i surfsport för länge sen, de är högst moderna påfund och har fått sitt namn för att man har som övergripande mål att behålla laminärt flöde längs profilen så långt det bara går.
-
@Oåxen 363192 wrote:
Kanta mera
Kanske seglas framtidens speedbrädor med mycket mindre fenor OCH på kant i pölar med ett vattendjup kring 20 cm!? Kastfall någon?Jag misstänker att det r en möjlig men rätt svårframkomlig väg. Ska man kanta med lovartskanten krävs att man utvecklar en helt ny stance.
Att däremot kanta med läkanten har ju gjorts många gånger i olika syften, för att kryssa bättre såväl som för att vissa speedare trodde att man på så vis kunde pressa in luft under brädan så den lyfte och svävade ovanför vattnet. Men att kanta rejält med läkanten och segla som en gammal “kossa” fast i 50 knops fart låter minst sagt läskigt och risken är väl att fotlederna ryker om man tappar kontrollen.
-
@Johan!! 363183 wrote:
Nu är inte jag någon speednisse, men borde inte ett stort problem med väldigt grunda fenor vara spinout?
All respekt åt ubåtskillen men jag tror aldrig jag har sett en ubåt få spinout?
Det gäller att hitta en bra profil och design på fenan, det är nämligen en dålig avlösning som orsakar spinout, inte om fenan är kort eller lång. Lyckas man eliminera den så kan fena i princip vara hur kort som helst.
-
Nim galna halvt (o)genomtänkta idé var att liksom kajtarna kanta lovartskanten, d v s ligga i en konstant lovsväng.
-
Problemet är väl framförallt mastfoten, tror jag. När man skotar in blir det rätt rejält tryck på mastfoten och det ger en kraft som vill vrida brädan åt lä när du kantar den. Ska man komma förbi det så får man nog flytta mastfoten, även om rätt mycket av det trycket försvinner om man inte skotar in ordentligt, men det vill man ju göra.
Däremot har jag funderat en del på om man skulle kunna lösa en del problem genom att ha fötterna i nån slags switch-stance, då skulle man kunna kanta genom att i princip böja knäna och då är det två rätt stora och väldigt tåliga och starka muskler som gör jobbet, hamstring och vadmusklerna. Om man kantar genom att lyfta tårna så är det muskeln på vadens framsida, tibialis anterior, som gör jobbet. Nu är min TA visserligen ovanligt stor och stark, jag lägger på nästan 200 kilo när jag tränar den i benpress, men det är ändå en klen muskel som tröttnar ganska fort och knappt går att urskilja på många. Den pallar säkert att kanta en liten kitebräda, men att kanta en vindsurfbräda (och därmed lyfta hela riggen), det pallar den nog inte.
Nackdelen med switch är att det är svårt att skota in ordntligt när man seglar switch-stance, och att det blir lurigt att använda hängsele.
Logga in för att svara.
