Rocker kurva & tail kick?

[anonym-anvandare]

jo det är såhär. rocker är benämmningen på hur mycket brädans nos går upp.
Scoop är ur mycket akern går upp. Mätt med en lämplig tangeringspunkt på hela kurvan.
Tail kick , så som jag har förstått det är samma som scoop. Man brukar säga rocker -scoopkurva om hela bottenkurvan.
Jag har bara byggt en bräda hittills, men lärt mig en himla massa
teori. Det svåra är bara att omsätta alla mått till verkligheten.
Hälsningar Peter

[anonym-anvandare]

Den brädan måste ha blivit jävligt konstig…..ROCKER-KURVA är hur mycket aktern skiljer sig från mitten…SCOOP är hur “hög” nosen är….en bräda med mycket rockerkurva svänger bra, men planar sent!!

[dude]

o dagens brädor svänger bättre och planar tidigare på samma gång eftersom de byggs med mer scoop kontra rocker där svängegenskaper betyder sämre planing

[voodoo]

svängegenskaperna behöver inte betyda senare planing efterssom mkt. av svängegenskaperna ligger i railsens utformning..

[ola-h]

Klassiskt brukar man kalla en brädans uppböjning i aktern för rocker och uppböjningen i nosen för scoop. Hela kurvan kallas scoop-rockerkurva eller ibland bara scoop- eller rockerkurva.

Som du antagligen noterat är nära nog alla scoop-rockerkurvor uppbyggda så att de blir rakare (dvs mindre krökta) ju närmare tailen man kommer. De flesta racebrädor är till och med helt raka en bit. Tailkick får man när man nära tailen lägger in lite extra krök på rockerkurvan. Tailkick är egentligen inget exakt definierat begrepp utan används ofta lite slarvigt för när man har mycket rocker i tailen.

I allmänhet, ju mer krök scoop-rockerkurvan har, desto lättare svänger brädan, i princip på bekostnad av tidig planing och fart. I praktiken är det dock extremt noga var man lägger in mer eller mindre krök. Även om man enbart tittar på svängegenskaper spelar det mycket stor roll exakt var det är si och så mycket krökning. Tar man sen med att man vill ha en bra kompromiss mellan sväng och fart blir det riktigt komplicerat. Alltså, även om två brädor har lika mycket scoop och rocker (mätt t.ex. när brädans mittpunkt tangerar golvet) kan deras kurvor mellan nos och tail se mycket olika ut och detta kan ge helt olika egenskaper.

I praktiken kan man ju också använda kurva i brädans outline för att påverka svängegenskaperna. T.ex kan man på en bräda med ganska platt rockerkurva mellan fotstropparna lägga in relativt mycket kurva i outlinen där och få en bräda som ändå klarar schyssta korta svängar i inte alltför hög fart. Vill man dock ha en bräda som ligger snällt och stabilt i långa svängar i riktigt hög fart får man ha en rockerkurva som är ganska “jämnkrökt” under en stor del av hela brädan och en outline som inte är allt för krökt. Den senare typen av bräda, som typiskt skulle kunna vara en vågis för bra vågor och sidvind, bör alltså t.ex. inte ha allt för mycket scoopkurva. En vågis för lite halvtaskiga onshoreförhållanden kan mer se ut som den första brädan.

Kolla på min bräddesignsida för att se lite mer om rocker, outline och krökning i allmänhet.

Ola H.

[portin]

Vad har du för program när du designar brädor?
Var hittar man sånna design program? På internet eller måsten man gå o betala för att få tag programmet.

mvh johan

[anonym-anvandare]

http://www.surfblaskan.com/features/gear/g2.html

[ola-h]

Om du frågar mig så är det ett program jag gjort själv. Det är rätt primitivt i vissa avseenden, såsom användarvänlighet. I princip är det nog bara jag, som gjort programmet, som kan använda det eftersom det så att säga saknar användargränssnitt och hjälpfunktioner. Å andra sidan är det lite mer avancerat när det gäller hur man kan konstruera, modifiera, jämföra och kontrollera kurvor. T.ex. kan man mäta av en känd bräda och få ut hela kurvans krökning för att sedan modifiera krökningen i något visst intervall och sedan få tillbaka en ny kurva. Ändrar man direkt i kurvan är det svårt att säga exakt vad som händer med krökningen.

Med ett användargränssnitt, interface mot cad och lite mer ytfunktioner skulle det nog gå att distribuera. Själv vet jag dock inte mycket om sådant, så vi får vänta tills min vän programmeraren dyker upp.

Skulle det finnas en “marknad” för ett dylikt program?

Ola H.