-
Sexvax bra eller icke?
-
Hehe okej.
-
Gofbollar har väl alla små gropar för att få bättre aerodynamik. Kom att tänka på en gammal copello vågis som hade stora runda gropar med en radie på flera centimeter för att minska motståndet. Men äh jag är skeptisk, tror jag ska skaffa en våt dräkt med skarkskin!
-
Om brädan är _lite_ ojämn eller sträv på undersidan så bildas ett tunt turbulent lager av flödande vatten/luft-mix som gör att brädan inte sugs fast i vattnet av ytspänningen (vilket hade varit fallet om flödet var laminärt som kring ett segel). Detta _minskar_ friktionen mellan bräda och vattenytan vilket gör att brädan går snabbare upp i planing bla.
-
Som skeppsare och kunnig inom strömningslära tänkte jag bidra med lite information i ämnet.
Det är riktigt att en sträv undersida ger lägre friktion (motsvarande 400 papper) men det är ändå av ringa betydelse och gäller främst vid ickeplaning, typiskt gamla rundbottnade brädor. Men effekten uppstår genom att ett laminärt skikt bildas, gissningsvis ngn cm tjockt. Strömningshastigheten närmast brädan är då nästan noll (vattnet följer alltså med brädan) och hastigheten ökar sedan skiktvis (laminärt) till aktuell “brädfart” ute i det opåverkade vattnet. (Kolla ngn gång längs vattenlinjen på ett fartyg, laminärskiktet kan vara 4-5 dm tjockt, men ramla inte över bord!!) Men den laminära strömningen gäller inte längs hela brädan. Det sker ett omslag från laminär strömning till turbulent, vilket är beroende av fart, ytskrovlighet och även form. I höga farter sker omslaget längre föröver och viceversa. Så för våra planande brädor är det formen som gäller och inte så mycket ytan!
Golfbollens dipplar (jag e golfare oxå) är till för att undvika laminärströmning. Man vill ha omslaget så långt fram så möjligt för att med hjälp av turbulensen minimera den mängd luft som sugs med efter golfbollen, kallad vak. Med en helt slät yta skapas en onödigt stor vak, vilket ökar luftmotståndet. Jag är osäker på om samma sak gäller i vatten.
Slutligen då: jag har alltid slipat mina brädor. Det blir iaf inte högre motstånd. Men visst, skräp fastnar lättare.
Hälsningar,
Håkan -
Samma fenomen inom skidåkningen. Man “rillar”, d v s drar med en borste i vallan för att inte få en helt blank yta som suger fast skidorna i snön.
-
Hallå skeppsan tack för lite proffsig info till mig som är amatörhydrodynamiker..
Jag har nånstans hört eller läst att man för att bryta den turbulenta strömningen har hajar små små små mikrofenor för att bryta turbulensen.
Vet inte hur stora dessa skulle vara men man kantyp se dom enbart i mikroskop, en haj hud skall dock vara sandpapperssträv. har du hört nåt om detta?
Hart också hört att man skall köra sista slipen med våtpapper 800 och endast helt i längsriktningen så att man i princip skulle få små längsgående mikroräfflor under brädan..
Öhh nåt sånt iallafall, skulle det kunna ligga nåt i ovanstående???
Tack för hjälpen o du vise…. -
Javisst du har alldeles rätt….
-
Undersidan på min F2 Xantos är inte alls blank, utan har lite golfbollsaktig struktur men med mindre “bubblor”, typ en millimeter i diameter. Enligt reklamen skulle detta ge mycket bättre toppfart, fast det känns rätt överdrivet…
Den är förresten till salu, om någon vill köpa den och själv testa skillnaden mellan blank och räfflad undersida.
/Jeppo, som satte sin första duckis igår. Rätt nöjd!!!
-
öka, inte minska
-
Jo man kan använda sexwax på windurf också. Jag gör det för mitt greppdäck är så kasst att jag halkar av annars…
Men för att svara på din fråga på vad man kan ha på UNDERSIDAN av brädan så kan jag berätta en gammal anekdot som min polares farsa brukar berätta från den gamla tiden då det seglades pråm väldigt flitigt. Då kom han å tänka på att fiskar var slemmiga å mysiga att ta i å de kunde ju simma väldans fort. Så han blandade ihop nån gegga som han strök ut på brädan som gjorde att den hela tiden var slemmig å go, och vips segalde han ifrån alla sina polare. Detta var förstås på den tiden som brädorna vägde 20-30 kg och hela de 3-4 meterna låg i vattnet och planing ännu inte var uppfunnen. Om det hjälper idag när man nästan bara har fenan kvar i vattnet är väl tveksamt.. kanske skulle smöra in fenan å se om det hjälper? -
Vad roliga ni är idag!
Vilken grej: Ställa sig och röra ihop en burk med slem och kleta på brädan.
Kom du ihåg vad slemmet innehöll. Känner mig sugen att testa. Brädan ska slemmas! -
Det där med hajskinn har varit lite på tapeten inom segling. Företaget 3M gjorde en tejp/film som hade samma mönster som någon optimal hajhud och satte på en kanot (amerikansk) för en herrans massa år sedan. Vad jag har hört gick det så bra att det är förbud på det nu, vet ej om det stämmer.
-
Jag tror att man bör skilja på planande och icke planande kroppar.
När det gäller icke planande kroppar så är skepparens (Håkans) information helt korrekt (se ref., lång men bra artikel).
I förra inlägget syftade jag på planande kroppar, där kommer ett annat fenomen att spela en större roll i vissa fall, nämligen kavitation pga. luft-vatten gränsskiktet. Luft sugs in under brädan och blandas med vattnet nära brädan, blandingen står inte emot det höga trycket och kollapsar. Detta är vanligtvis något man vill undvika men kan i vissa tillämpningar leda till minskad friktion (se abstracts). Jrf. “Depending on the type of supercavitating vehicle under consideration, the overall drag coefficient can be an order of magnitude less than that of a fully-wetted vehicle. However, control and maneuvering present special challenges. ” samt ” Under these circumstances the stabilizers glide on a surface of a cavity “
/amatörhydrodynamiker nr2
— Jag påstår inte att jag har rätt utan detta är en förklaring som jag ser som rimlig, om någon annan har en bättre förklaring så är jag idel öra.
-
Fan vilket krångel! Kör tills skiten inte går längre sen köper man nytt skit! Vad är problemet?
-
Fan vilket krångel! Kör tills skiten inte går längre sen köper man nytt skit! Vad är problemet?
Logga in för att svara.
