Senaste nytt › Forums › Vindsurfing › Konfen Vindsurfing › Sjönöd!!! Ojjj, vad fel det gick…
-
För de som undrar, WTF, hur kunde det gå så här illa så är den fysiska analysen av mig nu klar.
Frakturen i ryggen hade säkert kunnat undvikas med ryggplatta, men den är i sig INTE orsak till förlamningen.
Det är istället nacken som var boven i dramat. På MR syns tydligt resterna av ett urgammalt diskbrott i nacken som vid impact tryckte till nerverna så att de skadades.
Enligt prognosen ser det ut att kunna bli ett fullständigt tillfrisknande, men nu härnäst är det rehab som gäller. -
Fy fasen. Vilken tur du hade mitt i all otur! Man borde kanske börja med flytväst…
-
Otäckt som bara den. Skönt att du kom hem i någotsånär bra skick och hoppas du snart är tillbaka på brädan.
Sån där restube verkar ju smart men som vindsurfare har man ju i alla fall oftast (ok inte i detta fallet då) brädan att klamra sig fast i och den syns ju ganska bra. Det borde finnas nån liten larmgreja man kunde trycka på tänker jag… En VHF-radio och gps i samma enhet som har som enda funktion att skicka ut ett automatiskt dsc distress meddelande. Liten och vattentät. Inga röstfunktioner. Kanske finns? Jag vindsurfar då och då ensam i vågor och det är klart man ibland funderar på vad som händer om man skadar sig själv eller prylarna i ett tarrigt läge.
-
Läskigt!
Hoppas du blir bättre snart igen!!
Jag själv kör alltid med flytväst och hjälm ner det blåser över 10m/s. Jag började för 3 år sen vindsurfa och har surfat året runt även på vinter. På vinter har alltid med mig telefon in i törrdräkt men egentligen man ska alltid vindsurfa med någon annan pga men vet aldrig vad kan det hända. En gång gick sönder min joint på mastförlängare i december på Breviksbadet som tur gick det sönder ner jag var nära stranden(ensam på vatten), en gång i februari gick sönder min bom och min mast på Fågelöudde samma dag (40% kol mast var super överriggat), den dagen fick jag simma mycket! Efter det bästemde mig för att köpa allt ny, segel,mast, bom, osv. I år inför vinter vill jag köpa en lite vattentät ryggsäck där jag kan ha lite grejer om jag skulle behöva.
Kör hårt med rehab och vi ses på vatten snart 🤙🏻🤙🏻🤙🏻 -
skaffa en PLB, jag har alltid, ALLTID den med mig i framfacket på viktvästen
http://www.andersbq.com/2012/06/personal-location-beacon-no-luxury.html -
Usch, hoppas du blir bra snart och kommer ut på vattnet igen.
-
Uppföljning, vad hände sen och hur gick det….
Efter ett halvår drabbades jag av lätta elstötar i kroppen när jag gjorde vissa rörelser. Jag tog kontakt med kirurg för att kolla om det var normalt under läkningen. Det blev ganska uppenbart av den konsultation jag fick (4st oberoende kirurger) att jag har en skada som aldrig läker och att den dessutom riskerar att försämra ryggmärgen framöver eftersom den påverkar blodtillförseln negativt. MR-bilderna ser förskräckliga ut och det är ingen som tycker jag ska låta den vara ofixad. Efter fruktansvärt mycket ågren bestämmer jag mig för att gå med på att plocka bort 2 diskar och skruva ihop tre nack-kotor till en jättekota. Operationen gjordes i höstas och gick überbra (puuuh…). Det är fantastiskt vad lite man märker av skillnaden nu med stelopererad rygg, jag är faktiskt lika rörlig som jag var efter olyckan. Smärtmässigt var det inga problem alls att genomgå sån här operation, så jag klev av knarket efter några få dagar och idag känner jag inte av det alls. Nu är jag fit for fight igen och hoppas på en grym säsong.- Detta svar ändrades 3 år, 8 månader sedan av johanvm.
-
Oj, vilken läskig historia. Men härligt att du inte ger upp och önskar dig en fin säsong 2021. Jag kör själv foil och känner igen det där med hybris. Jag har kört långturer ensam med badbyxor massa gånger. Hade en läskig vurpa i höstas då jag fastnade i ena stroppen och vred foten. Men klararade mig utan operation och var återställd efter ca 6 veckors rehab. Men jag hade otrolig tur att inte alla senor var av så det kunde växa ihop i rätt läge utan skruvar och plattor.😁
Jag skyller delvis på utrustningen. Och delvis på mig själv. SB race milleniumvingen, långa 115cm plus fuselaget, mastfoten längst bak och till det ett freeride segel i storlek 6,6 med lite för mjuk mast (rdm med lång förlängare) och minimalt nedhal. Skulle tillbaka till stranden på halvvind pga att vinden ökade kraftigt och var överriggad och kom upp i bra fart och kontrade in hård by med att tilta brädan och luta framåt. Men nej det räckte inte och vingen kom upp och pga den höga farten dök inte brädan ner utan planade uppepå vingen och började glida okontrollat i sidled tills jag snurrat 180 grader. Jag höll i bommen men borde kanske ha försökt baila istället.
Jag har nu insett hur viktigt det är med rätt utrustning och trim på grejerna när man kör foil. Jag kör aldrig mer 115+ fuse /stora vingen med 6,6an och mindre. Min teori är att när seglet är för sladdrigt och ändrar profil så flyttar trycket bak och det går inte att pressa ner foilen genom att luta framåt. Race segel är tyngre och stabilare så flyghöjden blir mer konstant då, high aspect foil segel är ännu bättre, finns även för freeride. Nu kör jag lite mindre vingar och 95cm fuselaget med 6,6an och har varit ute i byiga vindar och det har funkat bra. Jag undviker också att köra snabbt på halvvind utan det blir antingen kryss eller slör. På slör hanterar jag byar genom att svänga från vinden och flytta bakfoten mot mitten, på kryss tvärt om genom att svänga upp och tilta brädan. För halvvind så tror jag ett vanligt fuselage är bättre (+ betyder att vingen är längre fram än normalt).
Vad körde du för utrustning när detta hände? Hade du trimmat för lättvind, alltså mastfoten långt bak och lite mindre nedhal?
Ses på vattnet!
-
Jag körde en starboard freeride (1100cm2), Enduro 5.9 och brädan en modifierad Fanatic Hawk135.
Det gick så in i helsike bra fram till vurpan. 100% kontroll och jag flög fram över vågtopparna. Bästa foilsession hittills. Trimmet var i princip mitt gamla “classic-windsurftrim”, mastfoten i mitten och nedhal/uthal för bra drag.
Mitt “fel” var att jag körde formula-stance och ställde mig inte upp i tid. När byn kom passerade jag point-of-no-return. Skota ut gick inte (då skulle nosen pitchat upp), lova upp räckte inte. Jag bailade ur så snyggt jag bara kunde och försökte undvika prylarna.
Jag har snackat en hel del med gamla surfgänget, inser att det trots allt inte är så förskräckligt ovanligt. En har legat förlamad några sekunder efter liknande liknande haveriförlopp. En annan har förlamad lårmuskel efter diskbråck. För nån vecka sen gick Koa igenom samma operation för att öka marginalerna. https://www.youtube.com/watch?v=RI3xeLLxHiw
Jag vill absolut inte måla f-n på väggen, men sällskap ute på vattnet är ganska najs ändå! -
Okej, tack för svar då tror jag jag fattar vad som gick fel, ungefär samma som jag upplevt massa gånger (dock utan att jag skadat ryggen, däremot foten som sagt). Du skrev tidigare att du undrade om det var möjligt att undvika att detta händer igen så tänkte här dela med mig av mina erfarenheter, kan också vara nyttigt för andra som börjar med foil att tänka på. Du vet säkert det mesta redan och finns massa info på nätet men här är mina 2 cent. Kanske något som kan va till hjälp. Sen arkiverar vi detta inlägg under rubriken:
“Ej för oroliga familjemedlemmar…😉Så fort vinden ökar och det finns tendens att vingen vill klättra upp för högt, undvik då halvvind helt och hållet och kör kryss och slör/läns bogar istället. Eller byt till mindre vinge tex 800 race och 255 bak är väldigt allround (jag kör med denna till 90% av gångerna) och klarar byar på ca 15m/s fullt inskotat med 5,8an. Jag har aldrig haft problem att denna vinge inte går att pressa ner bara genom att luta lite framåt. Beror självklart på din vikt så väger du tex 75kg kanske 725 vingen funkar bättre. Jag väger ca 85kg. Eller byt till fena när det brallar i, fast jag tror man utvecklas mer om man lär sig hantera foilen även i hård vind.
Nörda in dig ordentligt i foil trim, vinkel på bakvingen, mastfotens placering, längd på fuselage osv. Det skiljer också lite beroende på stil vilket jag tror inte så många tänker på, racestilen körs med mer bakfotstryck medan freeride/foilstyle är mer neutralt eller tom mer tryck på framfoten (mastfoten nära framstropparna) vilket gör att man inte kan köra fullt inskotat annat än i superlätt vind. SB Freeride är något mittemellan, kan användas som lättvindsvinge freerace 7-8kvm segel och som liten freeride vinge i hård vind med typ 5kvm.
En rktig foilbräda (som passar din segelstil) gör att vurporna blir mindre frekventa. En foilbräda är utformad så den inte dyker efter den breachar. Men mycket annat också förutom att den givetvis har starkare fenbox.
När kastfallet är ett faktum, släpp för allt i världen inte bommen då foilen är vass och man vet aldrig vart man landar. Skota in med bakre handen, underlättar med ett brett grepp på bommen, du landar relativt mjukt på rygg under seglet. Seglet dämpar fallet och man undviker på köpet att nosen spräcks. Tänk lite att du tränar halv cheeseroll.
Kastfallen haglade i början men efterhand har jag nu lyckats undvika dom helt bl a genom att göra vad jag skrev här ovan. Foil tycker jag nu är en low impact sport med liten skaderisk iaf relativt t ex ridning, mtb, kitesurf, vågsegling osv.
Hoppas detta kan bidra till att det blir färre skador.
-
jag tror generellt att man ska vara lite försiktig med att gå all in och pressa grejerna lika hårt som vanlig vindsurf. Personligen jobbade jag ständigt mkt med ffa in- och utskotning, alltså aktivt ställa seglet i vindöga i byar när jag foilar, jämfört med att bara “hänga i” som man skulle gjort på en slalom eller freeride. Jag fick dock väldigt mkt feedback från min foil, som var en surffoil (NP glide Large). när den väl breachde gjorde den det också på ett ganska snällt sätt, gurglade ett par sekunder så man fick tid att fatta vad som hände.
Sen körde jag också 70 cm mast, vilket kanske inte är obetydligt i sammanhanget (kortare fall) och foilen gjorde sällan över 17-18 knop.
Det går ju även att baila ut på ett ganska safe sätt, i princip kan man när det trycker på ordenligt hålla i masten och långsamt låta foilen lugna sig, för att när den är på väg ner försiktigt skota in.
Det jag upplevde var lite knepigt var dock att överriggad slöra/länsa tillbaka. Jag har ett par gånger vart så pass överriggat att det inte gått att sluta foila trots att jag bara hållt en hand vid masten och den andra mellan mast och hängseletampar. Att då försöka styra och hålla koll på en 240 lång bräda är svårt..jag hoppas det löser sig med en kortare foil spec. bräda.
Men visst, det går kanske aldrig att räkna bort ett fall, och att fall i 25 knop från 90 cm upp är ju lite av en gamechanger.
Logga in för att svara.