Skillnader mellan olika segeltyper

[lars_k]

Ett ws segel är en kompromiss av olika egenskaper, tex:
-hanterbarhet: stänga av draget vid utskotning, latt-rotation i gipp, låg vikt etc.
-drag: kraft från stillastående
-toppfart och kontroll

God hanterbarhet uppnås med lite mindre bukigt segel, låg spänning i seglet (mindre nedhalskraft-rakare luff). Kräver mkt vind/pumpning för att komma igång. Riktigt hanterbara segel blir helt plana utan vindens tryck, dvs vid utskotning. Typiskt för våg och freestyle-segel (freestyle är mindre förstärkt för låg vikt).

Drag fås med mer buk i seglet. Ofta med mer spänning i seglet för att stabilisera seglets form/buk. Dvs mer luffkurva och nedhalskraft. Stabil buk ökar kontrollen och toppfarten eftersom tryckpunkten hålls på plats i byarna. Detta är typiskt för freeridesegel. Sedan kommer ju race och speedsegel som har cambers som stabiliserar riggen ytterligare och förbättrar riggens aerodynamik för mer speed och kontroll. Dock tappar man i hanterbarhet pga mer vikt och cambers som ska “snäppa över” i gippar etc.

Beror på vad du har för bräda och vad du vill göra på vattnet som avgör vad för typ av segel som är bäst för dej.
Ska du ha tag i ett 5.3 är det ju oftast vågsegel som gäller i mindre storlekar (under 6.0).

[Oregistrerad]

Jag har en jp bräda som nog är åt freeride hållet. Volym=114

[the_novice]

Oregistrerad wrote:

Jag har en jp bräda som nog är åt freeride hållet. Volym=114

Goddag yxskaft… :rolleyes:

[Knatte]

The_Novice wrote:

Oregistrerad wrote:

Jag har en jp bräda som nog är åt freeride hållet. Volym=114

Goddag yxskaft… :rolleyes:

Det kanske är Jacob frågeställaren som är anonym nu 😉 😉 Och då är det ju relevant info….

[Oregistrerad]

Lars_K wrote:

Ett ws segel är en kompromiss av olika egenskaper, tex:
-hanterbarhet: stänga av draget vid utskotning, latt-rotation, låg vikt etc.
-drag: kraft från stillastående
-toppfart och kontroll

God hanterbarhet uppnås med lite mindre bukigt segel, låg spänning i seglet (mindre nedhalskraft-rakare luff). Kräver mkt vind/pumpning för att komma igång. Riktigt hanterbara segel blir helt plana utan vindens tryck, dvs vid utskotning. Typiskt för våg och freestyle-segel (freestyle är mindre förstärkt för låg vikt).

Drag fås med mer buk i seglet. Ofta med mer spänning i seglet för att stabilisera seglets form/buk. Dvs mer luffkurva och nedhalskraft. Stabil buk ökar kontrollen och toppfarten eftersom tryckpunkten hålls på plats i byarna. Detta är typiskt för freeridesegel. Sedan kommer ju race och speedsegel som har cambers som stabiliserar riggen ytterligare för mer speed och kontroll. Dock tappar man i hanterbarhet pga mer vikt och cambers som ska “snäppa över” i gippar etc.

(under 6.0).

hehe…klockrent sammanfattat för en nybörjare…:)

[canoya]

Du kan nog skaffa vilken 5,3a som helst så länge det inte är ett cambersegel, men letar du efter begagnade segel så är nog de allra flesta som säljs i den storleken vågsegel och det tror jag kommer att passa dig perfekt!

[the_novice]

Knatte wrote:

Det kanske är Jacob frågeställaren som är anonym nu 😉 😉 Och då är det ju relevant info….

Haha, ojdå det har du rätt i…
Tyckte det såg som någon anonym som ville gränga grejor…

[lars_k]

Oregistrerad wrote:

Jag har en jp bräda som nog är åt freeride hållet. Volym=114

Då är nog ett vågsegel med lite mer drag och stabilitet att föredra. Finns mkt att välja på:
NP Search, Naish Force, Gun MC, Simmer Crossover mm mm.

[dr-masse]

Andra uppdateringen av ett gammalt inlägg, vi får la se om det är nåt att läsa… 😉

Ähum, ett litet teoretiskt försök från min sida…

Först en kommentar…
För det är ju på det viset att vindsurfing, liksom många andra sporter som omges av grejor, delas in i en mängd olika klasser och en hel hög begrepp. Hur man än gör så dyker det upp överallt när man börjar intressera sig för vilka prylar som passar en själv och varför.

Begrepp är vägledning, inget annat
Tro nu inte att alla dessa begrepp och klasser är helt nödvändiga och fullständig sanning. Se de mer som en vägledning om grejornas tänkta användningsområde. För det är klart att man kan segla vågor med en freestylebräda (det fungerar till och med klart bra), träna manövrar på en race-maskin eller bara glida omkring på plattvatten med en vågbräda. För att krydda anrättningen lite extra så finns det brädor som hör hemma i flera olika klasser, och olika klasser som hör hemma bland flera olika segel. Eller hur det nu var… Nåja.

Så – Häng inte upp dig för mycket kring begreppen utan segla och ha kul med grejorna!

Därmed över till kategoridjungeln:

Race- och slalomsegel (+ speed)
Segel som är framtagna för tävlingsbruk i första hand. De större storlekarna för Formula-segling (över nio kvadrat), de mindre för mer slalom (fart) orienterad segling. Egenskaper som prioriteras är höjdtagning, fart och kontroll. Seglen är svårare att manövrera, känsligare för trim och val av mast (rätt mast, dvs DYR mast, är helt nödvändig för rätt prestanda). Är utrustade med cambers, 3-5 stycken i normalfallet.

Används av tävlingsseglare men även folk som vill ha högsta fart och kontroll trots mer “friåkning”. Generellt sett inget för nybörjare och utgör en ganska liten del av segelmarknaden. Har dock kommit tillbaka nu med GPS-åkning och speed-intresse så utbudet är bättre än på länge. Inte billiga, men vill man ha det värsta, så…

Exempel på segel är Gaastra Vapor, Neil Pryde RS, North Warp, Simmer TP, Naish Stealth, Severne Red Line…

Storlekar 5 – 12.5 kvadrat

Race- och slalombrädor (+ speed)
Racing inom windsurfing består i hög utsträckning av Formula-klassen. (http://www.formulawindsurfing.com). Brädor med en maxbredd på 1 meter, 70 cm djup fena och viss minimivikt. Går att köra med ännu djupare fenor, typ 80-85. Planar på vingslag från en liten anka (strax över tre sekundmeter) och tar höjd som inga andra vindsurfingbrädor. Volymen pendlar från strax över 110 liter upp till en 160, typ. Segel på 9.0 – 12.5 är det som gäller. Ruggig fart i låga vindar, går inte att slå när det gäller att få så mycket segling som möjligt i Sverige i planingsfart. Typiska formulabrädor är Fanatic Falcon Formula, Starboard Formula, F2 FX 100 och Exocet Warp Formula.

Sedan finns ju även slalom-brädor som bäst kan beskrivas som renodlade åka fort brädor som har hyggliga gippegenskaper. Klassisk vindsurfing-gren som verkar ha fått en stark comeback… En klassisk shape är väl mellan 260 och 280 lång, 54 – 60 bred och har en 85 (hårdvind) till en 120 liters volym med spetsiga, rätt raka fenor från en 28-30 till typ 40 cm. Hög fart, skräckblandad förtjusning och inte roliga att gippa kan väl de gamla godingarna sammanfattas med.

På sistone har det dock dykt upp kortare och bredare slalombrädor med bredare segelregister som verkat fått fart på klassen igen. De är mer lättseglade och har klart bredare vindregister. Influenser från Formula kan spåras i de större sakerna, helt klart.

Exempel är väl Starboard iSonic (hypersonic), Fanatic Falcon Slalom, Naish Hybrid och Exocet Turbo Boost. Även AB+ har slalom brädor som väl kan sägas vara en kombo av nytänk och klassiskt slalomtänk. Femhalv till sjuhalv är segelstorlek på en “klassisk” slalom, sexnoll till nio-tio kvadrat verkar de moderna alternativen ta.

Gemensamt för alla de här brädorna är att de kräver rätt segel och RÄTT fena för att funka. De som kör på sådana här saker har ofta en fengarderob som inte står Imelda Marcos skosamling lång efter…

Klassiska slalombrädor är väl tingestar som AHD Diamond Slalom 58 , Mistral SLE 270 och 280, F2 Thommen 279 ltd, RRD 276 och liknande spjut…

Nyare slalomtingestar är saker som JP Slalom, Tabou Manta, Fanatic Falcon, Exocet Turbo Boost, Starboard Sonic och Naish Hybrid Freeslalom

Sedan finns ju rena speedplankor (ser ut som en liten strykbräda, ungefär) som F2 Missile, Exocet Warp Speed och Fanatic Falcon Speed. Kräver dock rätt extrema förhållanden för att ge något, typ snorplatt vatten och 19 sekundmeter.

Free-race segel
Segel som är väldigt lika race-segel och med snarlika prestanda. I stort sett samma fart för oss “dödliga”, kanske något sämre höjdtagning. Mindre extrema i materialval (lite tjockare monofilm, exempelvis) och kan riggas på snäppet “enklare” (lägre kolhalt) master. Har oftast 2-3 cambers, men camberfria alternativ finns.

Används i viss mån av folk som tävlar med budget, folk som vill ha race-segel men som inte vill lägga pengarna/ha lite hållbarare grejor. För mer normalpreseterande surfers helt klart ett riktigt alternativ till riktiga räjs-prylar, tillräcklig prestanda till mindre, men tyvärr inte lite, pengar finns ofta här.

Exempel på segel är Neil Pryde V8, Gaastra GTX, North Daytona, Naish RedLine, Severne OverDrive…
Storlekar typ 6-7 – 11 kvadrat

Free-race brädor
Brädor som ligger nära race-prylar, men som gjorts lite användarvänligare och ofta snäppet hållbarare. Rena tävlingsgrejor är inte kända för sin hållbarhet eftersom låg vikt eftersträvas. Dels finns brädor som påminner mycket om formula-brädor, men som har lite vänligare stropplaceringar och är enklare att kontrollera och gippa. Sedan kan väl många av de stora “nya” slalombrädorna petas in i den här klassen eftersom de förmodligen ofta köps av folk som inte tävlar alltför mycket men som gärna åker fort på en bräda med brett vindregister. Fenorna är på formula-typen av brädor inte fullt så djupa och styva, kanske mellan 50-65 cm.

Mindre free-race brädor får nog betecknas som slalombrädor. Det finns även en del större free-race brädor som betecknas “free-formula”.

Exempel på brädor är väl JP FreeRace, Starboard S-type, Exocet S, och liknande saker.

Freeride-segel.
Segel med fortfarande bra fart i men något lättare att manövrera, rigga och trimma. Går att köra med “normala” master och är inte så himla mastspecifika (en bra mast är dock ofta en fin-fin uppgradering av ett freeride-segel). Ofta camberlösa, men camber finns oxå. Ändrar ofta karaktär efter storlek, mindre storlekar, under sex kvadrat, är mer manövervänliga och har ofta färre lattor, större storlekar går mer mot prestanda och fart och är mer stabila.

Helt klart de segel som säljer mest och bäst.

Exempel på segel är Simmer ZeroSeven/ZeroFive/X-cam, North Crossride/R-type, Naish Sprint, Gaastra Matrix, Neil Pryde V6/Solo, Ezzy Infinity, Sailworks Retro, North, Challenger Fluido,

Används av alla möjliga figurer i alla storlekar mellan fem och tio kvadrat, där sju-åtta är vanligast.

Freeride brädor
är den klart största klassen. Detta är brädor som funkar till lite av varje, men som har rätt bra fart. Påminner mycket om mer användarvänliga slalombrädor med lite bättre svängegenskaper. Länge bestod klassen av typ tre storlekar (275, 285 och 295) med volym på mellan 100 och 130 liter. Då var brädor som Bic Veloce, Fanatic Bee och Mistral Screamer (senare Flow) ganska typiska klassrepresentanter.

Sedan dök lite bredare brädor som funkade bättre i lättare vindar och mer vind upp. Bic Techno 283, Fanatic Bee 289 och AHD FreeDiamond 70 var väl de som ändrade mest. Man kom typ på att bredden indikerade mer än längden vilka egenskaper brädan kunde ha. Idag har alla tillverkare lite bredare freeridebrädor i längder mellan 250 och 280 cm och bredd mellan 60 och 90 cm. Volymerna ligger i allmänhet på en 100 till 140-150 liter (mer volym om det är mer nybörjarorienterade skapelser). Fenorna blev oxå djupare, allt från låga 40 till höga 50 kan återfinnas här.

Typiska exempel på moderna freeride-brädor kan väl brädor som JP X-cite ride, Starboard Carve, Fanatic Eagle och Shark, RRD Z-ride, Exocet Cross, Mistral Syncro (de stora) och Screamer, F2 Hornet och Stoke sägas vara. Ja, alla brädtillverkare har freeride-brädor i sitt program, nästan utan undantag. Egentligen går ju alla brädor som kan köras rakt fram någorlunda avslappnat sägas vara freeride-brädor, så klassen är ju väldigt bred.

Supercross-brädor
har ju dykt upp på sistone. Ytterligare en eländig kategori. Hopp- och manövervänliga brädor med goda fartresurser är väl lappen som sitter på dessa brädor. Inte helt lätt att skilja från andra kategorier, ähum. Men bra allround-brädor med fart verkar det vara. Nog en inte så dum bräda runt 100 liter i Sverige för den som gillar att ligga och bränna runt med hög fart å inte kör så mycket vågor. Klart höga farter har bevisligen presterats med sådana här brädor. Ett plus kan klart vara att de ofta har en stark konstruktion och tål en del.

Exempel är JP Super-X, Fanatic Hawk, Tabou X-rocket och F2 Eliminator

Free-move segel
Ännu ett litet påfund… Freestyle-segel med mer fart och stabilitet i, skulle man väl kunna säga. Fart, manöver och kontroll i någon slags kompromiss. Funkar nog för de allra flesta seglare, från rena nybörjare till erfarna som söker ett bra allround-segel. Används ofta till Super-cross segling.

Exempel på segel är Neil Pryde Excess och Saber, Simmer Fly, Gaastra Remedy, Severne S2, Naish Amp och Hot Sails Maui Fluid.

Kul segel att stoppa på brädan när det blåser lite mer. Finns mellan typ sjuåenhalv och fem kvadratmeter.

fortsättning följer…

[dr-masse]

Freemove-brädor (+ stora freestylewave-brädor)
är brädor som sägs ligga mellan freeride och freestyle. Logiskt, eller hur? Förr skulle jag ha kallat dessa för bump&jump, något som nästan med automatik blev en 265 cm lång sak…Nåja, detta är väl idag brädor som är freeride-brädor med mer sväng i, men som är skojigare att åka rakt fram på än en renodlad freestyle-bräda. Storleken ligger på en 240-270 långa saker som ofta verkar vara 57-58 och uppemot en 70 breda. Fenorna är lite kortare än på freeridebrädorna (30 till 40 cm, typ) och volymen lite lägre i snitt (en 90 till 120 liter, påettungefär). Verkar funka bra i vågor oxå. Supercross med mindre fart och mer sväng, månne?

Faktiskt så hör många stora (nära 100 liter och mer) freestylewave-brädor nog rätt väl hemma här, är nog oftast mer orienterade mot manöver än fart och funkar ofta klart bra i vågor, dessutom.

Typexempel på brädor kan väl Starboard Kombat, RRD Freestylewave (över 100 liter), F2 Guerilla (96) och Tabou 3S kunna sägas vara.

Freestyle-segel
Snurra, tricka å greja är det som gäller. Skaplig fart, men framförallt manövervänliga. Tidig planing är också bra att ha. Ofta lite sämre kontroll när det brallar i lite mer. Det går fin-fint att freestyla med både freemove och rena vågsegel. Riktiga freestylenissar kör ofta radikal freestyle med vågsegel från typ femhalv och neråt. De allra mest renodlade och extrema freestyle-seglen har hos många tillverkare tonats bort lite till 2006, numera ofta samma sak som freemove-segel. Många tillverkare kör mer vågorienterat (och mer förstärkt) i de mindre, och mer utpräglat (lättare och mindre förstärkt) i de större storlekarna i en sådan här linje.

Faktiskt ett alternativ även för nya i sporten, eftersom de är så lätthanterliga och välbalanserade.

Exempel på segel är North Duke, Gaastra Echo, Yes Freestyle, Challenger Bash, Sailworks Bongo, Neil Pryde Expression, Simmer XD, Hot Sails Maui Psyclone.

Används av manöverfolk men även en och annan som tycker att det är kul med segel som man kan lära sig nya manövrar med. Sjuhalv ner till femnoll är väl typiska storlekar. Roliga och lättriggade.

Freestyle-brädor
handlar om manövrar och hopp. För att kunna hoppa hyggligt och svänga bra krävs dock lite fart oxå, så de är ju inte tokslöa heller. Den här klassen har lite grann delat upp sig i två underklasser – allround-freestylebrädor som funkar fint även som freemove eller till å med freeride-brädor (exempel kan väl sägas vara JP Freestyle, Starboard Flare och Fanatic Skate) till brädor som är dedikerade manöverplankor (F2 Chili, Tabou Freestyle, RRD TT). Längder mellan 235 till en 260 cm med volymer på 90 till 120 liter återfinns oftast. Bredden ligger på mellan 60 och 80 cm, typ. Fenorna är korta å breda för renodlat freestajlande (20 till 26 cm), ibland lite längre på mer allround-betonad åkning (26-30 cm).

Bli inte alltför skrämd av etiketten, dessa brädor är riktigt bra för de allra flesta surfers att träna manövrar på.

Vågsegel
Hmm, har väl blivit en historia för själv på senare år. Många tillverkare har upp till tre olika linjer med olika “karaktär”. Typ mjuka och så manövervänliga som möjligt (“sideshore”), ett mitt emellan (“allround”) och till sist ett med lite mer fart och kontroll i (“onshore”). Segel som är gjorda för dagar med lite mer vind och framförallt vågor. Vågsegling är ju “individuellt” som det så fint heter vilket gör att det finns mycket att välja på.

Används av de allra flesta när det blåser lite mer, oavsett vågor eller inte. Under typ femhalv väljer nog de flesta att åka vågsegel, och det är nästan alltid rätt val i de storlekarna.

Exempel är Neil Pryde Combat/Zone/Search, Gaastra Poison/Manic, North Voodoo/Ice, Simmer X-flex/Vision/Icon/Crossover, Hot Sails Maui Smack/Psyclone/SO/Superfreak/Dawg, Sailworks Revolution, Ezzy SE, Challenger Bash/K-onda, MauiSails Global/Legend, Goya Wave, Severne Blade/S1/Renegade

En hel drös finns det… alla tillverkare har vågsegel i programmet, typ.

Vågbrädor
Ah, ett helt eget ämne. Dristar mig till att dela upp det i tre (och en halv) underklasser, klämmig som jag är;

1. Freestyle-våg
1.5 Allround-onshore-våg
2. Sideshore-våg
3. Stubbies (aka ”evo-klassen”)

Freestyle-våg brädor har ofta lite mer bredd och är tänkta att funka bra på plattvatten oxå. Storlekarna ligger på en 240 – 260 cm med en 75 till 95 liter, typ. Bredder på 54 till 60 cm har jag sett. Runt 85 liter och typ 58 bred är detta ofta en klassisk allround-maskin för både plattvatten och riktig vågsegling.

Typexempel är väl månne RRD Freestylewave-linjen, Starboard Kombat, JP Freestylewave, Goya Freewave och Fanatic FreeWave. Fenorna ligger ofta på en 20-21 till 26-28 centimeter.

Allround-onshore-våg är brädor som är mer tänkta för ren vågsegling, fast i lite sämre vågförhållanden vilket oftast innebär någon form av pålandsvind och att vågorna och vinden kommer från samma håll. Ligger numera väldigt, väldgit nära små freestyle-våg brädor. Planar väl lite sämre än en typisk freestylevåg, men kan användas i många förhållanden. Klassisk europa-vågis.

Är väl en 240 till en 260 långa, 52 till 58 breda och har mellan 70 och 90 liter i volym, typ. Fenorna är inte stora, 19 till 24 är väl ganska vanligt.

Exempel på brädor i min värld är tingestar som F2 Guerilla, RRD Cultwave, Fanatic FreeWave, Exocet Exo Wave och

Åsså har vi sideshore-vågisar. De är gjorda för bra vågförhållanden med vind från sida och prioriterar vågridningsegenskaperna hos brädan. Klassiska shaper dominerar med rätt smala häckar och tunna kanter. Brädorna har rätt lika mått som onshore/allround vågisarna, men har ofta snäppet mindre volym och är ofta smalare. De minsta brädorna kan vara under 50 breda. Fenorna tenderar till att vara lite mindre oxå (18 till typ 22).

RRD Hardcore Wave, JP Radical Wave, Goya Wave, Mistral Beast, Naish Wave, Starboard Acid och Fanatic NewWave är exempel på brädor som jag glatt petar in här.

Till sist har vi det som jag helt hämningslöst och syndigt har valt att kalla “stubbys”. Det handlar om vågbrädor som även de tagit trenden till bredare och kortare brädor ut i vågriket. Starboard EVO är väl den tydligaste representanten för dessa alster. Bredden verkar här inte bara handla om tidigare planing utan även om att kunna utnyttja lite sämre vågförhållanden till bra vågridning genom att med en bredare, plattare och kortare sak under fossingarna. Kortare och bredare har slagit igenom inom våg oxå, helt enkelt.

Exempel här är Starboard EVO, Mistral Syncro Fish, Tabou Pocket Wave, Fanatic AllWave, JP Real World Wave, Naish Hybrid Wave och Goya Wave XR

Och som alltid så är det ju inte såhär enkelt. Sideshorevågisar verkar idag ha bättre fart och allround-egenskaper än tidigare, onshore-vågisar klarar av väldigt avancerad vågridning, freestyle-vågisar används av många duktiga vågseglare även i för “ren” vågsegling och en Starboard EVO är säkert skitkul även på plattvatten… men ett försök till indelning är det.

Nu tycker inte jag att man skall hänga upp sig sådär våldsamt på dessa olika kategorier. EGENTLIGEN finns det bara tre, tycker jag (och sticker ut hakan inte så lite här på konfen). Tävlingssegel och brädor, friåkningssegel och brädor samt vågsegel och vågbrädor. Våra kära tillverkare och tidningar närmast älskar att hitta på nya “kategorier” titt som tätt (jag misstänker som alltid en tysk inblandning) där väl freerace och freemove är de senaste påfunden.

Ett vågsegel går fint att köra freestyle med. Ett freemove segel kan man kryssa runt med och åka fort med. Man kan tricka rätt mycket med ett freeridesegel. Ett race-segel kan vara perfekt på freeride brädan. Så det är inte så himla petigt, tycker jag. Det handlar mer om att hitta det som passar den egna plånboken, brädan, förmågan och var man brukar segla någonstans.

Jag har nämnt lite segel och brädor som exempel här, mest för allmän inspaning. Det är ingen ranking eller nå’t sånt utan se det som illustrationer. Hyggligt långt från facit, kompletterande eget tänk och kommentarer från andra mer kunniga konffigurer krävs för helhetsbild, helt klart. Men kanske något att utgå från, mer än så är inte ambitionen.

Jag har säkert gjort en hel drös “felklassificeringar” (inväntar reaktionerna, ähum) här och det är ju det som är problematiken – inte ens en fett insnöad figur som jag kan hålla isär alla dessa klasser å brädor å förhållanden å relationer å gula brandbilar. Därför rekommenderar jag att hålla ett öga på klasserna men INTE låta sig styras av de. En vägledning är det, men sällan mer.

Fler synpunkter kring detta lär komma… 😉 Lär nog åka på att redigera det här inlägget. Flera gånger.

Surfa På!

Research (eller vad det nu kan kallas för, ähum):

Brädor och segel
http://www.abpluswindsurfing.com
http://www.exocet-original.com
http://www.fanatic.com
http://www.f2.com
http://www.mistral.com
http://www.naishsails.com
http://www.star-board.com
http://www.severne.com
http://www.tabou-boards.com
http://www.gaastra.com
http://www.jp-australia.com
http://www.neilpryde.com
http://www.ezzy.com
http://www.sailworks.com
http://www.hotsailsmaui.com
http://www.mauisails.com
http://www.goyasails.com
http://www.north-windsurf.com
http://www.robertoriccidesigns.com
http://www.challengersails.com
http://www.gunsails.de
http://www.tushingham.co.uk

och ja, jag har glömt en del… uppdatering…

Blaskor
http://www.windsurfingmag.com
http://www.boards.co.uk
http://www.windsurf.co.uk
http://www.surf-magazin.de
http://www.planchemag.com

Å lite andra ställen på webben… hoppas detta var till någe hjälp!

[brutus]

Masse, du rockar med din hands on teori och kompletta uttömmande svar!
Var det något mer ni undrade ? (snabb lavett)
Erfarenhet talar, bara att lyssna y´all!
/M