-
Surfminnen!
-
Oj oj vilken rolig tråd!
Här kommer lite minnen:
1) Pråmen, en Colorado 395, 23kg med 6.0, lastades på bilen för att det skulle surfas i Apelviken. Jada, lika lätt som vanligt för nybörjare i vågorna… Fick tips av en snäll kille som efter en provtur tyckte att vi skulle dra lite i ner- och uthal. Ser man, sedan gick det genast bättre. Det stod inget om det i Lär dig segla vindsurfingbräda-boken…2) Det rapporterades att det skulle blåsa ordentligt samma dag som vi skulle till farmor&farfar i Hökerum, mellan Borås och Ulricehamn. Jeje, på med brädan! En kanot (kanadensare, 3 sittbrädor, 6 meter) hade vi, den slänger vi med också! Småbröderna assisterade när vi cyklade med kanotkärran, brädan mm i kanoten, till den lilla pölen, aka Is-havet. När vi kom fram blåste det bra, det gick gäss på den lilla sjön. Småbröderna (12 och 14 kanske?) hade problem att paddla kanoten, då skall vi inte ens nämna vad jag hade problem med säckigt 6.0, kom inte upp en ända gång…
3) Med liten bräda i Kalmar, fin vind, men det kom ett åskmoln som dödade all vind. Vi satte oss på brädorna och väntade, 50 m utanför bastun. Efter ett tag kom kustbevakningen och vinkade till oss. Vi hade ju inte direkt stora svårigheter att simma in om vi velat…
/niclas – med sprillans nedhalstampar
-
Ett bevis på att vindsurfing betyder allt är mitt minne från 1987.
Jag hade redan hunnit surfa i fyra år och hade kommit upp i den respektabla åldern 16 bast.
Varje gång det blåste så ringde jag morsan eller farsan för att bli skjutsad till surfet. Snälla som de var så gick någon av dem från deras företag för att skjutsa mig.
En dag när det blåste skjortan så kunde de inte komma ifrån. Desperat som få snodde jag deras ena bil. En av mina surfpolare brukade få lift med. Dumdristig som man var åkte jag och hämtade upp honom med. På vägen till surfet var det poliskontroll, tur som man hade stoppade de inte mig.
Surfet var som det brukade, bäst i världen tyckte man, men sanningen var väll en annan.
När man sen kom hem tänkte man inte på att man hade åkt på grusväg i regnväder. Men det fick man reda på att farsan märkt när han kom hem och såg den skitiga bilen. Sedan dess har de aldrig lämnat en bilnyckel hemma.
Man kan undra vad som hänt om snuten stoppat mig eller om man smällt!!! -
Shysst ämne det här
Här kommer ett bidrag från mig:
E:DigitalbilderGamla foton2004-03-11Scan10001.JPG
Cykelkärran med tillbehör är till salu för 500.-
per_arne.feldt@bredband.net -
Skrutt
Jag försökte ladda ned en gammal tidningsartikel från Surfsport -83 som handlar om när jag cyklade på Gotland med brädan. Filen blev för stor, men nu gör jag ett nytt försök:
http://upl.silentwhisper.net/uplfolders/upload0/mini-Cykelsurfa.JPG
Nu tror jag att det funkar
Per-Arne -
Tjena
1995-96 hade jag 2 jobbiga saker på Öland samma dag..
Vind ca 15 m/s, körde på en mistral energy XR och 5.5 segel.
Självklart så kunde jag inte hålla nere sakerna utan allt reser sig upp och jag flyger fram och lander med ansiktet på första lattan efter bommen och träffar varje latta upp till toppen. Skapligt blåöga kan man säga…
Andra incidenten… Fick låna en mindre rigg. typ 4.7 på Mistralen , det här känns ju bra, trodde jag.. kastfall igen men den här gången så lossar hela riggen från brädan… kul jul , här ligger man ute i Kalmar sund helt för trött och riggen håller på att sjunka.. men de e bara att kämpa så jag försöker få dit seglet men inte fan går det, tar loss jointen från seglet för att sätta dit den på brädan och lyckas tappa den i sjön, kul jul igen , nu får man driva till Polen med blåöga.. hursomhelst så satt jag o vinkade en 10 min så tillslut kom en klubbåt o hämtade upp mig så en eloge till ÖWC..Kom på en annan incident som hände för 2 år sedan då jag körde bakfull med formula och nitro 2 8.7… inte bra att köra överriggad och bakfull då detta resulterade i att jag blev så trött så jag tappade all kontroll pga andnöd och blodsmak i mun så jag får ett kastfall och vaknar upp med halva kroppen igenom seglet..Sektion B till reparationen…
Bakfylla och Formula ala överriggad går ej ihop….
En till incident uppenbarade sig som har med vindsurfing att göra…
År ca-94.. vind runt 10 m/s
Ny inköpt bic vivace 278, no nose och ett 6.6 segel med helt fel mast..
Min dåvarande flickvän på 45 kg var med och hon ville verkligen oxå testa mina saker(hmm) javisst kan du få det efter att jag testad grejerna… jag åker ut och ingenting fungerar, spinout, kastfall.. ja helt odugligt.
Kommer in till stranden och förklarar läget för tjejen men hon insisterar att hon ska testa o jag förklarar att det går inte för du väger för lite och det blåser för mycket ocfh seglet är för stort men hon fattar noll och blir sur.. hehe.. jag trimmar seglet och ger mig ut igen o när jag kommer tillbaka så har hon gått upp i rök.. va fan e hon tänkte jag , Då säger en av surfarna att jag skjutsade hem henne.. hon var desperat och utråkadMao ta aldrig med en 45kg tjej som vill köra 6.6 segel i 10 m/s på dina grejer.
Matte
-
Mmm, cykelkärror… Många fina minnen från högstadietiden. Blåsiga sydväst-dagar blev jag och kompisen akut sjuka och var tvungna att åka hem på direkten. Sedan lastade vi våra två pråmar (ena var en Klepper 320, dryga 72kg) och resten på en enorm moppekärra, hakade på min trimmade och nerdrevade Dakota, kompisen på cykel tog tag i min axel (han hade ingen moped, är två år yngre) och sedan bar det iväg 5km till sjön. Stackars Puch, den fick slita… Det var fina tider…
/D -
Det var du din j-l 😉 som fick mig att cykla till gotland -87. Vi såg artikeln i surfsport och snickrade ihop våre egna kärror. Jag tog en gammal tung dragvagn som jag kopplade på cykeln, det tog 8 timmar att cykla 5 mil till Nynäs, på hemvägen ringde vi päronen som fick komma och hämta……men det var en kul resa, surfport hade camp på tofta och GWS var i full fart. 2-300 surfare där samtidigt, lite skillnad mot de 10 som var där i somras……….
-
Tja i brist av vind & värme kan jag bidra med en repris
Följande utspelade sig i början på 90 talet i en liten vik på Hälsö (Gbg).För många år sedan lyckades en polare till mig med bedriften att segla på & ÖVER en kobbe.
Bj***e höll på att lära sig komma i stropparna och var så upptagen med detta så
att han inte kände den slör av rang han på börjat…….
vi andra såg vad som skulle komma att hända men kunde inte ta in att det var möjligt.Stumma såg vi när han brände rätt på den meterhöga klacken med den lånade plast tiga 260 som han skulle vara såååå rädd om.
ETT horibelt plast mot berg ljud som skar i en vindsurfares själ följt av ett
raspande skrapljud av den fena som blev ett par centimeter kortare…..
bakom klacken på börjas tricket framåt “kastfall no hands” endast krokad i selen och där han tillslut
lyckas hamna på insidan bommen “i seglet” med fötterna upp ur vattnet som två ubåts periskopVi stod först och tittade helt förstummade och försökte ta in vad ögonen just bevittnat, när det sjönk in brast vi ut fullständigt
Inget gick sönder men brädans undersida såg ut som att den blivit påsatt av en kåt tiger
,
låt mig säga att brädans ägare inte var lika road//Glenn
-
Jag letade rätt på de gamla prylarna som finns kvar hemma hos mina föräldrar sedan mitten-slutet av 80-talet under förra semestern. Självklart skulle vi surfa och självklart skulle vi ha de senaste grejerna. Problemet var väl att få köpen godkända av ej surfande mamma, så min käre far fick vara uppfinningsrik. En trasig våtdräkt fick ge ärmar till en ärmlös våtdräkt(färg och material spelar väl ingen roll?), blixtlås från en vanlig jacka dög bra när det första gick sönder, och så favoriten: Pappas hemsydda hängsele! Midjesele dessutom redan på den tiden. Liggunderlag inlindade i blått tyg och så lite fastsydd knallgul rem och en krok på magen. Tror jag får ta med mig digitalkameran hem nästa gång och bjuda på det hela. Eller så letar jag rätt på selen igen och kör testrunda på Öland i maj! Vem vet, han kanske var ett geni ändå?
Behöver jag berätta att han faktiskt försökte surfa över sjön hållandes ett rosa badlakan?! Stod på den med fötterna och höll upp den i andra änden med händerna…
Men jag är djupt tacksam över att han tog hand om de pinsamma bitarna så att jag och min syster faktiskt fick leka med riktiga grejer! -
Maui vintern 90. Assy bräda. Första gången på Hookipa. Halvmast till logohöga vågor. Inte i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig hur äkta down the line segling kunde vara i verkligheten….. Första vågen jag fångade är för evigt inristat på näthinnan..
-
Fler sådana farsor åt det uppväxande släktet. Jag tycker givetvis att han är värd en steffo-stjärna i guld! Och den hembyggda selen vill vi ju se mer av…
/Johan
-
Härligt!
Familjens första bräda var en UFO (Unlimited Fun Object!) 1984. Fantastisk maskin på ca. 23 Kilo, konkav botten på höger sida och rund på vänster. Special tricket man kunde göra med denna (och andra mjuka PE brädor) var att hoppa upp och ner på mitten av brädan så att den börjar vibrera. Får man in rätt frekvens så kommer brädan i svängning så att för och akter plaskar rejält i vattnet.
När mormor flyttade till Frösakull 20 år sen så ringde hon sjöräddningen första blåsiga dagen för att det var så många seglare (surfare) som kapsejsade i vågorna
-
Vad kul att Mexi blev inspierad av min surfkärre-artikel i Surfsport! Synd bara att det inte blev en hit. Jag använde sufkärran i flera år, cyklade mellan Kista o Hässelby många gånger och runt på Gotland två gånger. Med dagens fina cyklar borde det gå ännu lättare än det motståndet som vi hade.Tänk även på att brädorna är mycket lättare nu och att man ofta har delad mast vilket gör att ekipaget inte behöver bli så långt. Min cykelkärra med 26 tums hjul var/är väldigt stadig och lättrullande. Den är för övrigt till salu. Numera vräker jag in bräda och allt i handikappbussen, och så har ju inte heller precis blivit smalare och fått bättre flås.
Per-Arne -
hahaha, precis samma här, jag har brädorna på en egensnickrad hylla i garaget, precis bredvid bussen, bara att öppna dörren och hiva in, sen ligger ju björkvik runt hörnet, där får man iof gå c:a 20 meter ner till vattnet, men det är klart nån form av motion behöver man ju…….
-
Tja, förra året när vi rekade spots hade H-J missat selen,
men eftersom bilen var full av prylar gjorde han en egen av
en reserv krok och sitt läderbälte till jeansen, för att hindra att
det åkte upp drog han ett spännband mellan benenEnligt honom blev den förvånansvärt bra och räddade ett par timmars surf………
Ett kul minne, då det såg ut som en “stringsele”
//Glenn
Logga in för att svara.
