-
Torövridet, eller I väntan på Godot
Vissa dagar är liksom helt självklara. Man åker ner, riggar och kör, inga konstigheter.
Man vet vad man får helt enkelt.Som för en vecka sen, eller var det två? Dagarna flyter lätt ihop nu när den mörkare delen nästan är längre än den ljusa.
Fredag. Bump’n jump i Kärringviken och onshore på Stenstrand och då snackar vi dead on.
Lördag, variant på samma tema, men liiiite mindre on på Stenstrand.
För att inte tala om söndag, crosson på Stenstrand, svårt men hårt, dålig vinkel som långsamt blev sämre, som sagt inga konstigheter.Men nu i onsdags, då var det en helt annan sak! Eller?!
Samuel Beckett hade varit stolt och grön av avund om han sett oss stå där på Stenstrand.
Utan att knäa en enda sekund, stod vi där stoiskt!
Som tagna direkt ur originaluppsättningen av, I väntan på Godot, med våra förhoppningar och förväntningar samlade i ena väskan, och all vår samlade livserfarenhet, i den andra.
Där stog vi, tummande på våra hattar, tittande mot horisonten, och väntade.
Och väntade, och väntade, och väntade…………..på vridet.Som aldrig riktigt ville infinna sig, när två timmars väntan började närma sig tre stod det klart att det vrid, som ev skulle komma inte skulle innefatta några större mängder vind.
Bara att inse att vi missat stora delar av en bra dag p g a att vi hoppats på att bra skulle bli “bättre”.Sen fanns det ju dom som carpade det diem som bjöds, Filip och Tomas till exempel, ångade på som det inte fanns någon morgondag.
Ett beslut som de inte verkade ångra, att döma av bilderna nedan.
/P
Logga in för att svara.