Twinfin på 2010orna? -Hur sker utvecklingen?

[m-c]

Tydligen är Goya också nyfiken på fyrfeningar. Tycker dock att det nästan ser ut som en Twin + främre småfenor, eller?
/M

[svenne]

M C;576366 wrote:

Tydligen är Goya också nyfiken på fyrfeningar. Tycker dock att det nästan ser ut som en Twin + främre småfenor, eller?
/M

Hmm… Jag får inte till railen riktigt när kollar på den bilden. Den ser ut att vara ganska vass OFO både fram och bak och redigt rund på mitten. Och nos-railen ser väldigt droppad ut. Skumt, jag skulle vilja klämma på den brädan på riktigt, för jag tror inte att den ser ut så. Och gör den det så kör de ett eget race.

EDIT: Japp, Twin+Thruster

[m-c]

Men den är iallafall riktigt “upphookad”!!!
/M

[ola-h]

Det verkar rätt svårt att bedöma både “hook” och rails från den bilden. Jag tror inte heller att den ser ut som den ser ut att se ut.

[meeru-robban]

“surfslusken – Olas hook framstår ju som rena strykbrädan om man jämför me gubben Boukes Witchcraf vattenskidor. Just anknäbben är ju ett av hans många trademarks”.

Japp, det stämmer. 2008 blev det även mer volym i fören och jag tror att till 2009 så har han även lagt in mer kurva och kortat ner längden. Slänger upp två bilder så ni får se hur det ser ut. Modellen är V2.2 (2008)

/Robert

[charlieb]

Jesper_B;576167 wrote:

http://www.bandysverige.se/news_show_bandyn-tredje-publiksport-i-stockholm.html?id=2461374

Tja… där ser man:)

C

[imported_macts]

CharlieB;576697 wrote:

Tja… där ser man:)

C

Bandy är ju en grymt trevlig sport!

[jesper_b]

CharlieB;576697 wrote:

Tja… där ser man:)

C

Nej det gör man inte alls. Det ser helt enkelt inte ut som det ser ut. /JB

[ola-h]

Jesper_B;576727 wrote:

Nej det gör man inte alls. Det ser helt enkelt inte ut som det ser ut. /JB

Nu tycker jag du förenklar det hela, Jesper. Jag har ju redan slagit fast att problemet är att det inte ser ut som det ser ut att se ut.

Eller mer exakt uttryckt: de slutsatser om brädans form baserade på tolkningen av utseendet på den illustrerade representationen av brädan kan vara felaktiga även om tolkningen, illustrationen och representationen i sig är korrekta.

[charlieb]

Ola H.;576734 wrote:

Nu tycker jag du förenklar det hela, Jesper. Jag har ju redan slagit fast att problemet är att det inte ser ut som det ser ut att se ut.

Eller mer exakt uttryckt: de slutsatser om brädans form baserade på tolkningen av utseendet på den illustrerade representationen av brädan kan vara felaktiga även om tolkningen, illustrationen och representationen i sig är korrekta.

Allt handlar om föreställningsnivå.

De flesta på detta forum har utvecklat en hög föreställningsnivå vilket frambringat föreställningen av exempelvis mängden på fenor är avhängigt om de någonsin kommer att kunna svänga upp mot en våg och spreja lite vatten mot himlen.

Vissa har låg föreställningsnivå vilket innebär att de inte kan se likheten på en W-craft nos och en Kosa böj.

C

[jesper_b]

Ola H.;576734 wrote:

Nu tycker jag du förenklar det hela, Jesper. Jag har ju redan slagit fast att problemet är att det inte ser ut som det ser ut att se ut.

Eller mer exakt uttryckt: de slutsatser om brädans form baserade på tolkningen av utseendet på den illustrerade representationen av brädan kan vara felaktiga även om tolkningen, illustrationen och representationen i sig är korrekta.

Ola, kan du närmare bestämma innebörden i “korrekta”, inte självklart i någon slags objektiv, universell betydelse, mer situerad i detta sammanhang.

Eller som Alfred Jarry uttrycker det hela:

Varför påstår varenda människa att ett fickur är runt,
vilket bevisligen är falskt, alldenstund vi sett det i profil
bildar en smal, elliptisk rektangel, och varför i helvete
har man lagt märke till formen bara det ögonblick
urtavlan var intressant?

(Ur: Johan Asplund (1970) Om undran inför samhället. Lund: Argos, sidan 8)

/JB

[ame]http://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Jarry[/ame]

[ola-h]

Aah, ‘Patafysikens fader. Jag har själv länge funderat på att ansöka om medlemskap i Vestrogotiska Patafysiska Institutet som utgör den svenska delen av Le Collège de ‘Pataphysique (Patafysiska Kollegiet). ‘Patafysiken definieras för övrigt som “de inbillade lösningarnas vetenskap, som symboliskt beviljar det yttre skenet objektens egenskaper sådana de beskrivs genom sin virtualitet”.

En av mina centrala forskningsfrågor skulle då bli vilka strukturer som för patafysiken spelar den roll som matematiken spelar för fysiken. Eller är det möjligen så att den gamla vanliga matematiken är ett än viktigare verktyg i ‘patafysiken än i den vanliga fysiken?

[ola-h]

Jesper förresten, nu fick jag ju en ide på ett projekt vi kan jobba med tillsammans. “The ‘Pataphysical character of mathematics in modern economics”. Där, mer än kanek någon annanstans spelar ju matematiken, tagen ur sitt väldefinierade sammnhang, rollen av inbillade lösningars vetenskap. Kolla bara på Li’s copula-formel som ger den matematiska bakgrunden till de finansiella instrument som starkt bidrog till den nuvarande finanskrisen eller för den delen på Black-Sholes.Mertons formel för optioner som i praktiken själv skapat grunden för sin egen funktionalitet (se t ex MacKenzie 2006).

[jesper_b]

Ola H.;576746 wrote:

Jesper förresten, nu fick jag ju en ide på ett projekt vi kan jobba med tillsammans. “The ‘Pataphysical character of mathematics in modern economics”. Där, mer än kanek någon annanstans spelar ju matematiken, tagen ur sitt väldefinierade sammnhang, rollen av inbillade lösningars vetenskap. Kolla bara på Li’s copula-formel som ger den matematiska bakgrunden till de finansiella instrument som starkt bidrog till den nuvarande finanskrisen eller för den delen på Black-Sholes.Mertons formel för optioner som i praktiken själv skapat grunden för sin egen funktionalitet (se t ex MacKenzie 2006).

Ola, allt du föreslår är bra, dock är det lite väl mainstream inom det forskningsfält jag befinner mig i. Jag skulle vilja hitta på nåt mer utmanande, lite mer crazy och kanske lätt provocerande, självklart med både omedelbar och extremt långsiktig relevans för mänsklighetens och övriga livets tragi-komiska välbefinnande.

Först dock en fråga: Li’s cupolaformeln, Black-Scholes och Merton och självklart och ännu mer MacKenzie’s (och alla hans polare inom fältet ‘social studies of finance’) kritik av de förstnämda – allt det kan ju jag utan och innan, men hur kommer det sig att du såsom matematikpedagog kan något om detta?

Ett tips om du inte redan läst är en annan mainstream inom mitt fält: Deirdre McCloskey ‘The Rethoric of Economics. Dessutom borde du kolla in Deirdre själv – en förebild för oss alla?

/JB

PS: Känns som vi borde föra in lite mer kul intellektualism och sprudlande bildnung i det lätt hedonistiska och teknokratiska vindsurfingsverige.

[adde]

Jesper_B;576764 wrote:

Först dock en fråga: Li’s cupolaformeln, Black-Scholes och Merton och självklart och ännu mer MacKenzie’s (och alla hans polare inom fältet ‘social studies of finance’) kritik av de förstnämda – allt det kan ju jag utan och innan, men hur kommer det sig att du såsom matematikpedagog kan något om detta?

Kommer det till att definiera nya exotiska derivat eller Monte Carlo-simuleringar för värderingar av dylika behövs det minst en hygglig matematiker eller i värsta fall en fysiker.

På varje hygglig matematiker går det en ohygglig (massa) ekonom(er).

Själv gick jag från definition av derivata via komplexa tal och e^ till Wienerprocesser och klämde in definitionen av Black-Scholes på mindre än 45 minuter. Pedagogiskt? Nej. Lätt skrämmande? Ja.

För övrigt är en lätt elliptisk(?!) rektangel faktiskt rund…