-
Typ trist x-jobb
Om du precis som jag trots lite ljusare tider lider av grym Surf-SAD (Surf-Seasonal Affective Disorder) med 0% Cortisol (stresshormon) och 100% Melatonin (sömnhormon) i kroppen så kanske det här lättar upp lite. Tare inte för seriöst bara.
Kan man få EU pengar till konstsnö-spår (400kKr) så borde det gå och få EU-pengar till det här också. Alltså:
Dröm-examensarbetet för surfare med teknisk bakgrund:The “Livlig-bräda-index”
Om du sitter på ett berg och ser en bräda komma emot dig i hög hastighet över chop så ser du att brädan/ fören studsar upp och ned. Brädan vrider även i sida fram och tillbaka på olika sätt.
Beroende på vågor, hastighet, fotplacering + mängder av faktorer, kommer rörelsen upp och ned att variera i längd (amplitud) och hastighet (frekvens). Likaså med den vridande rörelsen.1) Ta två olika brädor, identiska riggar, två seglare (givetvis), låt seglarna skifta och låt dom segla emot dig sida vid sida utan att stjäla vind.
2) Filma alla åkningar med en videokamera sätt tex två markers på brädorna på var sida om fören så rörelserna syns tydligare.
3) Lägg ned filmen på en hårddisk konvertera till svart vitt, maska bort allt utom brädorna, och trixa med filen så att tex bara markerna på brädorna syns på en video.
4) Med ett bildbehandlingsprogram separera rörelsen: “upp/ned” från rörelsen: “vrid” och lägg dom i var sin fil.
5) Med samma bildbehandlingsprogram konvertera alla filerna till frekvensdiagram. Enkelt det är bara att klicka på “FFT” eller “MTF”
– På x-axeln har man frekvens – brädans långsamma rörelser till vänster (låga frekvenser) och till höger på x-axeln brädans snabbaste rörelser (höga frekvenser) under hela det filmade åket.
– På y-axeln har man amplitud dvs hur långt brädan har rört sig upp och ned vid olika frekvenser.
De små vågorna som ligger ovanpå de stora vågorna ger ju hög frekvens men brädan rör sig bara lite upp och ned i dessa små vågor-> Det blir låga staplar långt ut till höger på x-axeln där dom högsta frekvenserna finns
De stora vågorna ger ju låga frekvenser men brädan rör sig mycket upp och ned. -> Så det blir höga staplar längst åt vänster i diagrammet där de lägsta frekvenserna finns.
6) För de två brädorna visar man ett diagram “upp/ned” och ett diagram för “vridning.” Man visar även detta när åkarna skiftat.
7) Nu intervjuar man åkarna om vad dom tyckte om brädornas livlighet och så jämför man med hur diagrammen ser ut och försöker sen hitta på nåt riktigt klokt.
(Man har länge mätt jitter på bildskärmar på just detta sätt -> “tecken/text som rör sig snabbt i sidled fram och tillbaka, så tekniken finns sen länge)
Under de närmaste åren kommer surfare över hela världen att protestera mot att man med såna här löjliga tekniska diagram försöker avgöra hur brädor känns (jämför med att lyssna och att mäta fysikaliskt HiFi – kvalitet) och du har startat en av de livligaste debatterna i surfingens historia.
Eftersom vågor ser lite olika ut på olika håll får du nu givetvis med nya EU-bidrag resa världen runt och testa på olika ställen.Och eftersom ingen annan kommit på denna vansinniga ide får du som gjort examensarbetet också åka världen runt på olika båtsmässor och hålla föredrag. Du blir givetvis utbuad av alla “riktiga” surfare. Men det gör inget för dom har lika fina Powerpoint-diagram som du, så efter 2 år blir du sen Guru i tabellernas Mecka, Tyskland. Och efter ytterligare 5 år antar EU en riktigt krånglig EU-norm för hur en bräda skall bete sig i chop baserad på ditt x-jobb för att skydda sig mot den ökande Asienimporten, och den nya ryska brädan Sputnik för 300DM, …………………………………………….
Vi det här laget har begåvade unga franska forskare knykt din ide´ (som vanligt) men det gör inget för du håller numera på att testa en ny idé med fibergyron fastsatta på brädan som nybliven teknisk chef på Sputnik, ………………..
Så där nu känns det lite bättre
Borde inte det här nåt för ett surfgymnasium?
Äre nån som vill x-jobba?
Logga in för att svara.