-
Västkusten, Torö och vågbrädan
I och med stubbiesnacket funderade jag över vad som skiljer Torö och västkusten åt.
Västkusten är ju mer likt Maui med stora platta ytor mellan vågorna, förutom att det mer sällan är side-shore. Om jag
gissar rätt är det som talar för stubbies här att västkustens vågor är mindre och saktare med mindre tryck i.
När man kör front-side vill man ha en bräda som håller farten uppe ute på platten och tillbaka upp mot läppen.
Dessutom vill man ha en bräda som svänger snävare på vågens mindre yta. Då vågen inte är snabb behöver nog inte brädan
heller vara gjord för hög fart. Däremot vill man att den är väldigt bra på att behålla den farten den har utan att
påverkas av tröghet i närheten av planingströskeln – den vill alltså ha en lägre planingströskel antar jag.Torö i side-shore är nog en helt annan grej än on / side-on på västkusten. För övrigt skulle jag säga att Torö inte går
att göra någonting alls av i on-shore, men insidan är nog ganska likt västkusten! Begränsningen, eller den högre
svårigheten, ligger på Torö Stenstrand i att
* bryt i princip bara existerar nära stranden,
* det är mycket korta vågdalar, och
* vinden är lägre och byig nära stranden jämfört med tanför.Man vill ha låg planingströskel för att komma upp i planing före man möter vågen på vägen ut. Jag ser själv inget behov
av en bräda som kan komma upp i hög fart med. Däremot skulle jag vilja ha en bräda med bra bett i – bra kontroll
i chop, vilket förekommer mellan ramperna så fort man kommer förbi de första vågtopparna.En specialare jag skulle vilja ha på Stenstranden är kortare fena för att inte stöta på stenar lika ofta som jag
gör nu. (21:an klarade sig länge före den helt gick av. Nu har jag en 24:a som jag går på och dingar toppen av varje
gång.) Antingen skulle jag vilja ha
* två korta fenor bredvid varandra (som Bic Saxo hade och någon kör med i gamla filmen RIP),
* en kortare fena med twinsers vid sidan (som RRD Swallow) alternativt
* en bräda med mer v-botten som behöver mindre fena (Evo?).En positiv grej jag tror jag ser i stubbies är kortare bredare häck där man står närmare stropparna från början –
med det tror jag man håller brädan plan mer kontra att sjuka ner häcken i plöj vilket jag brukar göra när jag går
i stropparna för tidigt för att inte tappa brädan när första vågen passerar, som i bilden nedan.
Det känns bra att ha koll på ungefär vad man vill ha av en bräda just för vågor på västkusten eller Torö. Vi har alla
mycket att träna på för att bli bättre, men det ska bli speciellt kul att höra vad ni kommer fram till när ni fått
använda årets vågbrädor i “europeiska förhållanden”! -
39 Svar
-
Tror inte det skiljer så mkt för brädvalet om man tänker köra på västkusten eller Torö. Förhållandena är ganska lika (beroende på spot och väder förstås). Och på västkusten går det att hitta sidvind och tryck om man kör till rätt ställe.
Det som är viktigare är nog istället vad man har/vill ha för stil på vågen. Korta kvicka manövrar eller snabba, sugande bottensvängar.
Stubbyn är nog bäst för den kvicke medan traditionella vågisen kanske passar den andra bättre.
Hur man tar sej ut genom bryt är nog mer en tränings/vanesak än att ha rätt bräda. Handlar mkt om timing, viktfördelning och kanske ett pumptag i rätt ögonblick.
Och jag tror nog inte du ska välja fena efter rädslan att slå i botten. Prioritera svängegenskaperna framför vad nån kortad cm kan göra för att undvika bottenskrap… -
Helt rätt, helt rätt Lars_K!
Lite kul med hur olika man kan se på saker. Skulle jag bara få fina förhållanden oftare skulle jag utvecklas och kanske
till och med veta/utveckla min egen stil jämfört med andra och vad jag behöver… just nu suger vintern
-
Den här snubben har en bräda med twinser, ser ut som en proof. Verkar rätt schysst!
http://www.continentseven.de/move.php?moveid=266 -
Stubby eller traditionell vågis verkar vara i de flestas tankar?
Ola H. verkar helt övertygad om att hans EVO är bland det bästa som finns(han är väl kanske inte helt opartisk med tanke på att han har en bra deal med Starboard).
Själv tror jag att de traditionella vågisarna är bättre i de flesta svenska stökiga förhållanden. -
Jo, visst gillar jag EVOsarna, men min deal med Starbaord funkar ju lika bra för Acid-brädorna. Att jag kanske kan vara partiskt för Starboard är ju en sak, men när det gäller EVO kontra klassiskt så är det ju snarare så att jag via dealen med Starboard kan testa hur mycket brädor jag vill (eller har tid och lust med) och alltså kan köra både Acid och EVO. Jag kan alltså skaffa både brädor jag tror att jag kommer gilla och brädor jag bara är intreserad av att köra “av referensskäl”.
Jag har alltså både EVO- och Acidbrädor i min “quiver” och har haft det enda sedan EVOn kom.
Att jag sedan gillar EVO mer beror på att…ehhh… att just jag just gillar EVOn mer.
Jag är rätt övertygad om att en bräda som EVO ger de flesta vågseglare i Sverige bättre vågseglingsprestanda, men ännu mer övertygad om att det är huvudsakligen en smaksak vilken brädtyp som är den bästa. Jag tror inte en eventuell skillnad mellan västkust och ostkust spelar så stor roll.
Faktum är att hela diskussion till slut blir rätt ointressant om den förs på en helt allmän nivå. Det som möjligtvis blir mer konstruktuktivt är man man börjar specificera vilka egenskaper och karaktärer man vill ha ur brädan och hur man vill att en vågsegling skall utvecklas.
-
Tjena Niklas,
för att få en bredare och mer opartisk utredning och inte snöa in på folks dealar,
så finns tidningen engelska Boards test, som är verkligen grundlig.
Här får man ju också se att vissa märken låter sina normal vågisar gå åt “pure down the line” hållet
för att inte konkurera med sina “stubbies” medan andra märkens “normalvågisar” utvecklats
åt mer allround hållet; vilket visar sig vara vad denna test gillar och kom fram till;Enligt testerna i “Boards” sa man att vissa normal/ klassiska vågisar var;
mycket mer allround än “stubbies” fortfarande,
har bättre skär & kontroll i bottensvängen,
tar bättre höjd och hade snabbare acceleration än Evo:n.
Men skönk igenom lite lättare i flacka/ klena vågor,
men bättre än tidigare år.Medan evo kunde vara bättre på korta svängar och med bättre flyt i vågridningen i mushiga/sega vågor
när det var sk “less than perfect conditions”.
Men var svår att ta höjd med, och svår att få släpp från vågen vid hopp.Tidningen “Windsurf” berömde alla lika mycket ungefär…
Svårt att få allt här i välden
Tror på en sam/ utveckling av bägge sidorna…
-
Calle, har du testat några av “stubbisarna”? Jag skulle faktiskt tro att du kunde gilla en del av dem. Även om Boards test är bra, så är det svårt att få fullt grepp om känslan och prestandan i de olika brädorna enbart genom läsning och som vanligt så får vissa brädor lite olika resultat mellan de olika tidskrifterna (Windsurf och Boards).
När det gäller höjdtagningen (på EVOn) så tror jag det är ett utslag mestadels av bottenformen, dvs lite v och mycket konkaver samt en liten och tunn originalfena. Även smala klassiska vågbrädor med de så populära konkaverna är lite segare i planing och höjdtagning. Enligt t ex Keith Teboul är detta en av nackdelarna med sådan bottenform. Min poäng är att just denna egenskap knappast kan sägas vara specifik för korta breda vågbrädor. Jag har t ex svårt att se hur man kan tycka att RRD Swallow inte tar bra höjd.
-
Ser fram emot att testa dina Evosar, du har blivit en Missionär för dom!
Och dom får nog till en seg dag till en riktigt kul dag. Och med din teknik i
vågridningen så funkar dom nog i snabba vågor också…Men alla är inte som
Scott McKercher som gör det med bravur!Själv gillar jag snabba carvande bottensvängar med “mycket” tryck…
med så mycket rail i som möjligt…
det är målet för mig och vill iallafall få känslan av carve mer än slasha vitvatten. Och till det behövs en “normal” shape.Och jag tror verkligen på en samutvecklig mellan Stubbies och klassiska
( mer än extremer ) med mer harmoni och lättseglat helt enkelt…utan att konsentrera sig på
att hålla höjd och få spinnout som dom talar om i testerna angående Evon.
På något sätt så känns en opartisk test utan personliga “dealar” mer rättvis i en tidning.
Trots allt så känns Boards test mycket mer genuin och ärlig än Windsurf´s
test där alla får goda omdömmen. Som någon skrev på ett annat forum;
“Windsurf-magazine test are pathetic sale boosts for the companies”Även om man själv gillar en sak så seglar alla med väldigt olika teknik och på många olika nivåer.
Själv önskar jag att jag skulle ha ett carve som Levi eller Francisco Goya har;
bifogar din tagna bild på Levi, men då får man nog nöta ett tag till och då är det en “normal” shape som gäller
Foto; Ola H.Aloha
Calle N
-
Japp, i och med min Örebroflytt så hoppas jag på lite Torösegling även för min del, även om jag inte fick till någon tripp dit i höstas. Så, vi lär säkert få tillfälle att testa runt bland vara prylar (även om det även för prylnissar som oss oftast blir att man seglar sina egna grejor när det väl blåser).
När det gäller dealar så försöker jag alltid att vara så rättvis om jag kan och absolut inte dissa något bara för det inte är mitt eget märke. Dock är det i och för sig ofrånkomligt att man blir färgad, men om jag rannsakar mig själv så handlar det oftast om att man är lite mer försiktigt negativ (istället för utryckligt negativ) om de grejorna från de egna märkena som man inte fullt ut gillar. För övrigt tror jag att många som köper sina grejor blir nästan mer märksebundna. Det ligger i människans psyke att argumentera för sitt val om man slängt ut 10 papp. Det finns en känd undersökning som visar att de flesta människor tenderar att läsa tester mm _efter_ det att de gjort ett stort inköp trots att logiken säger att man borde läsa på innan och sedan snarare skita i detta och vara glad för det man har.
En ytterligare faktor i detta är att de flesta intresserade (så även Boards och Windsurfs testare) liksom blir bundna till sina egna åsikter. Har man argumenterat och tyckt på ett sätt en gång är man delvis låst till dessa argument, i alla fall ett tag. I den meningen har nästan alla en agenda, något de tror på och vill föra fram. Man ser detta rätt tydligt när man jämför Boards och Windsurfs tester, tycker jag, och det är inget konstigt i det. Det är bara att inse att 100%-ig objektivitet inte finns.
Annars tycker jag inte Windsurfs tester är dåliga. Att det mesta låter bra när man först läser det (för att inte göra annonsörerna arga?) är ett allmänt problem. Läser man igenom hela testet hittar man nivån och sedan är det rätt lätt att tolka ut vad de egentligen tycker. Man kanske också kan se det som att nästan alla prylar idag är bra på ett eller annat sätt, men att vissa grejor sedan är ett snäpp bättre (vilket framför allt manifestieras i att dessa grejor verkar passa fler seglare). Det är väldigt få grejor som jag testat de senaste åren som inte varit bra, även om en del grejor inte passat min stil och en del kännts som de haft en smalt användningsområde etc.
-
Ett tidigare inlägg som jag skrev känns på något sätt passa bra här
“Sveriges prylhysteri har kanske skapats av vårat kalla klimat som gör att vi så sällan får använda
vår fina utrustning så att vi istället “synergi-surfar” genom tidningtester och Internet forum med
massa filosofier och teorier om vad som är bäst för just dig/oss/alla.
Vi är ganska känsliga och lätta att påverka här vilket utnyttjas flitigt av en del.Drömsenariot vore att ha en tidlös “one-off-a-kind” Airbrush målning på sin favorit bräda, och ständigt
utvecklas istället på den utrusning man har kört in sig på, gillar och tror på.
Det är lätt att komma in i “Uppgraderinghysterin” och svårt att ta sig ur. “Aloha
-
Svar till:
Man ser detta rätt tydligt när man jämför Boards och Windsurfs tester, tycker jag, och det är inget konstigt i det. Det är bara att inse att 100%-ig objektivitet inte finns.
[/ QUOTE ]
Min favorit bland tidningstester är nog i alla fall gamla SurfSport. Det fanns inget som hette svårseglat. Brädor kunde vara snabba eller mindre snabba, men den enda brädan som var lite svårseglad var Tiga 270, den krånglade visst lite i gipparna. Att gippa Sputnik 270 var inga som helst problem.
De där utrikiska tidningarna som skrev att var och varannan slalombräda runt -91 var svårgippad måste ha varit ena riktiga amatörer!
-
Jo, jag håller med. Det är lätt att tro att det är prylarna som avgör. När jag själv seglar är det otroligt sällan som jag åker och irriterar mig över utrustningen. Även om jag råkar segla på något jag inte gillar riktigt, någon taskig mast-segelkombination osv, så brukar det vara kul ändå, och dessutom gå ganska bra “trots utrustningen”.
För mig personligen är dock utrustningsintresset nästan som ett egen hobby, delvis skild från själva seglingeupplevelsen. Kanske hör det ihop med min undersökande och funderande läggning. Jag vill helt enkelt veta hur saker funkar och varför (och sedan gärna tvinga andra att lyssna på mina teorier). Så, när jag testarbrädor, fenor och annat är det mer för att förstå hur den brädan funkar och varför den funkar som den gör än för att utröna om den gör seglingen bättre eller sämre just för mig. Det är egentligen av samma anledning som jag forskar (i matemetik) och dessutom har massa uppdrag som utredare och utvärderare av diversa saker.
-
Angående Windsufs tester tycker jag dom är rena skämtet! Känns som dom har en slumpgenerator som på måfå väljer ut olika förprogrammerade fraser som: Easy and forgiving, rounded performance, early planning osv.. Och seden slumpas det fram ett betyg. Det dummaste var när dom testade fanatic viper och mistral n-trance i samma test, de kom då fram till olika slutsatser och nämnde inte ens att det är exakt samma bräda!!
-
Det där sista håller jag med om. Även för mig, på grym dagisnivå vad gäller faktiskt prylkunskap, så är det skoj att laborera med grejor och se om det blir som man tänkt sig på vattnet. Själv tänkte jag i år roa mig lite extra med fenor och se vad det kan ge, tex.
En annan sak med prylar som är lite rolig är att jag själv ibland har skaffat någe nytt för att testa mina egna gränser. Att jag köpte freestylegrejor har ju rätt lite att göra med att jag är bra på freestyle (snarare direkt dålig), men har gett väldigt mycket i att lära sig nya saker på vattnet. Det är KUL att testa olika delar av sporten, själv känner jag hur ett smygande behov av speed och högfartscruising gör sig påmint… 🙂
En stor grej med stubbies tror jag har varit att dels A: industrin behövde någe nytt på “vågmarknaden” B: Många vågseglare var pigga på att se om ett annorlunda tänk inom vågbrädedesign kunde ge något.
Och att stubbisarna har haft stort inflytande är det ju inge snack, skall bli kul att följa utvecklingen!
Pryla På!
-
Svar till:
Den här snubben har en bräda med twinser, ser ut som en proof. Verkar rätt schysst!
http://www.continentseven.de/move.php?moveid=266[/ QUOTE ]
Tack för tipset manno! Kul att se att konceptet med två
fenor fortfarande lever. Den ser riktigt bra ut den där
brädan. Liten också, ungefär för 4.7 och ner vilket verkar
vara storleken killen kör med. Fenorna ser annars ut att
vara mycket korta, kanske femton centimeter. Det skulle
vara kul att testa en sån här bräda och se om den har bra
bett!
Logga in för att svara.
